31/03/2006

Daily Sound

Bara en liten snabbis. Var ju tvungen att slita mig från filmredigering. Sitter och lyssnar sönder Morning Light, hur härlig låt som helst. Theme låten till TV-serien Wildfire för de som ville veta. Ladda ned nu, och lyssna, minst tre gånger på raken. Minst. Finns på albumet Payne Avenue.

Morning Light - Truman

Daily Dose


Idag åkte Ramones tröjan på. Den blir så mycket mer betydelsefull med tanke på vilken historia som ligger bakom den. Jag raggade nämligen av den från någon onykter skotte (Hi, me name is Scott, from Scotland) i Magaluf i somras. Eller rättare sagt, jag lyckades övertala honom att skänka den till mig (eftersom jag är en trogen Ramones fan) så han kunde gå omkring med bar överkropp resten av kvällen och få ett napp. Oh well, överenskommelsen var att jag lovade att aldrig säga "Awesome" igen, utan ersätta det med "Brilliant!". Anledning: awesome är något som bara amerikaner säger, sa de. Eftersom jag tycker british accents ( oavsett om det är engelska, skotska eller irländska - så längde det inte är oxford english) låter mycket hetare, så har jag omedvetet (?) ersatt mina awesomes med brilliant.

Nu ska jag locka fram min inner Spielberg och sätta mig med Lunnevad projektet. Tjoo!

Exploring Kristinit

Hur många är det som känner till Kristinit? Nahe, inte du heller? Bra, då var jag inte ensam. Fram tills idag då jag upptäckte en hel rad fabulösa kläder! Det finns så många independent designers att det helt enkelt inte går att ha koll på alla. Desto större anledning att dela med sig av de där guldkornen man hittar.

När det kommer till volanger tycker jag man ska vara sparsam. Det blir ju lätt för mycket, men den här kjolen är perfekt. Härlig blå nyans till färgen också. Somrig och söt. De flesta kläderna har en oskyldig och flickig touch och kvinnan bakom är litauiska Kristina Lenss. Hennes smeknamn från barndomen är just Kristinit. Det som är lite spännande är att hon har bäddat in massa limited edition detaljer, som pärlor eller fabrikat.

Jimmy Choo Makes Me Go Woo


Medan min syster stod emot jeanstrenden ända tills hon blev 19/20 år, ( ja det är sant, hon vägrade bära jeans fram tills för några år sedan!) så har jag alltid haft en crush på att klä mig i jeans. Jeans är snyggt, skönt och nu på senare år även klassat som elegant. Jag äger ett par jeanssandaletter faktiskt, de håller fortfarande, men är inget emot dessa jeansplatåer från Jimmy Choo. Men guuuu så läckra de år! Candy darling. Eye-candy! Jag fyller år i juni, så om folk känner för det är det bara att börja spara så kanske man får ihop till dem? *le sött och inställsamt*


Bild från Net-a-porter

29/03/2006

Red Stripes

Den där långa tröjan har då Nichole lyckats med. Vilken härlig modell, tycker speciellt om det röda tyget vid axlarna och knapparna.

Ego on the Map

I Aggies blog såg jag att hon skrev att han placerat sig på kartan. Detta var jag ju givetvis tvungen att kolla upp, i sann Sherlock Holmes anda. Nu har jag varit duktig och gjort det med. Det fanns inte så många från min lilla(?) stad.

Jag har placerat min blogg i
Norrköping på bloggkartan.se

Fun with Hair

Fruitcocktail skriver om kransflätan, och samma sekund som jag såg bilderna blev jag nyfiken på ifall jag skulle kunna få runt mitt hår hela vägen i en fläta. Så här är resultatet. Nej, flätan kom inte hela vägen runt ( jag visste det, jag skulle inte ha klippt mig!) så jag satte dit ett blomspänne som en fin avrundande touch. Man känner sig lite österrikisk faktiskt...

Daily Misha

I senaste VeckoRevyn så guidar fröken von Sydow oss igenom garderobrensning. En sådan är det nog god tid att göra för min del. Kläderna jag slutligen bestämmer mig för att ta farväl av (detta sker väldigt sällan då jag insisterar: "Men det här vill säkert mina barn ha!") brukar jag ge bort till mina danselever. De är ju en hel skara Misha-wannabes. :D En del skickar vi till Polen förstås. Jag har länge funderat på att auktionera några snyggare plagg som jag helt enkelt inte kommer in i längre, på Tradera eller ebay. Det dröjde några år innan jag insåg att jag faktiskt inte kommer in i ett par byxor som satt snyggt på mig när jag var tretton. Hmpf. Men sedan finns ju plagg som jag har använt länge. Inte så att jag sliter dem med hälsan, utan plockar fram dem då och då. Som min svarta långärmade tröja från Orsay, den har ett vitt tryck från någon gata och har en polokrage med dragkedja på sidan. Den är lite different och framförallt så älskar jag den lika mycket nu som förut!


Sinful Clutches

Jag tycker om iögonfallande och urskiljande kläder, skor och väskor, sådana som inte alla har. Det senaste året har jag nog tonat ned mig en smula, men till sommaren känner jag att jag kommer vara allt annat än nedtonad. Därför brukar jag alltid fynda när jag väl är utomlands. På senaste tiden har jag hittat en hel drös med coola, udda väskor på Internet, och några av de originella (Underground clutchen vill jag ha!) och vågade clutches som man måste ha lite attityd för att bära upp rätt ( inget jag behöver att oroa mig över med andra ord) är de som finns på Purse Heaven. Deras motto lyder "Go to Heaven in a Handbag". Sött.


Bilder från PurseHeaven.com

Why Buy When You Can Borrow?


Bag Borrow or Stealär en intressant idé, som påminner om det här med att hyra DVD filmer över nätet. Likheten är att man hyr något hur länge man vill, en dag, tre månader, ett halvår, men betalar en jämn månadskostnad. Man får välja vilken medlemsskap man vill ha, Trendsetter, Princess eller Diva och de har alla olika utbud på designerväskor. Hur lätt som helst att se ut som värsta designerdivan ju, utan att egentligen lägga ut överdriven summa pengar på en hel kollektion med väskor. Man får hoppas att något liknande kommer till Sverige/Norden. Fyra enkla steg i processen:
1. Select your handbag
2. Recieve your handbag
3. Borrow your next handbag
4. Return your first handbag

28/03/2006

The Denim Dress For Me

Jag har aldrig hakat på hängslen trenden. Det känns som om den hela tiden kommer gå ur modet megafort, vilket den mycket riktigt gör. Bara att de halkar in och ut igen. Men en kompromiss kan jag nog gå med på, nämligen den här ursöta Diesel jeansklänningen, den är ju bara så snygg! Rött känns som en bra kombination till den, don't ya think?
Jeansklänning från Diesel - Bluefly
Solglasögon från Burberry - Bluefly
Skor i färgen Cherry Red från Comic - Faith
D&G klocka - Debenhams
Halsband från Ross-Simons - Amazon
Väska från Dorothy Perkins - Dorothy Perkins

27/03/2006

Busy Bee Edition

Men hallå värst vad jag har gått och blivit busy bee av mig! Helt otroligt hur jag lyckas tränga in så mycket att göra på en dag, istället för att fördela det. Egentligen har det hänt mycket jag skulle kunna skriva om, men resultatet blir att jag blir helt utmattad och inte ens orkar. Hinner inte ens spana in nya shopping-objekt glupskt, eller se på film. Kort och gott, diverse åsikter om händelser:
  • Både mamma och pappa åkte till Polen i söndags, utan förvarning
  • Av alla 48 lag så kom Palace 4:a på Krogbowlingen
  • Stefans shotbricka och jag kom inte bra överens. Känns som om det är lönlöst att ens försöka få grabben att inte vara negativt inställd gente mig
  • NT var och intervjuade mig idag gällande Malwa och klickade loss med kameran
  • Jag kickade ass på auditionen. "Det har varit ganska jämn nivå, det brukar det inte vara. Somliga av er har ju aldrig dansat förut, sen så har vi Misha som är totalt överkurs och danslärare"
  • Imorgon är det bar-fortbildning, och jag kommer troligen bli tvungen att dra tidigare i och med att jag har danslektion. Typiskt.
  • Taittinger on the job is not that bad at all. En gäst insisterade på att skåla med Robbsen och mig när vi väl stängt baren. Han blev nog ganska fäst vid mig.

25/03/2006

Audition Coming Up


Jag fick ett fantastiskt egendomligt kuvert idag, med ett långt brev medföljt förstås, men det som var så utmärkande med kuvertet var att det var ett militärbrev och på baksidan står det tryckt "En svensk krigsman tiger med vad som rör försvaret." Inte varje dag man får ett sådant. Innehållet tillhörde en utav de bättre också, så det var en bra start på dagen. Brev är så underskattade sedan Internet och datorer slukade människornas intresse. Underskattade och uppskattade när de väl finns där. Vilket påminner mig om att det finns en rad med personer jag borde skriva några rader till...

Bilden ovan är från när jag senast var hemma hos pojken och blev bortskämd, som en riktig princessa, med té serverat på fin bricka, och med Veckorevyn till hands. Det var kvällen vi blev besvikna, kvällen då vi äntligen såg Walk the Line. I efterhand minns jag filmen bättre än den var då, och jag är klart mer förtjust i fröken Witherspoons insats och i soundtracket. Fast jag står fast vid att Ray var hästlängder bättre.

Klockan elva idag, när jag sovit några timmar ( ligger här i sängen - åh lyckan att ha en laptop!) så är det audition på Arbisteatern inför deras nya revy till hösten. Skulle jag vara fast i Norrköping skulle jag nog dansat med, beroende på nivån förstås. Men i och med att det bär av till Stockholm så kommer jag ju vara här på helgerna bara, men jag ska gå på audition bara för att. Auditions är givande, jag får alltid en kick, och Sosso som för övrigt ska hålla i dansbiten sa också att det var en bra idé att bara gå dit för att skrämma upp folket och ge dem lite konkurrens. Hård konkurrens. Åh, skadeglädjen är den enda sanna glädjen! Det var som någon på SH sa: "Vad skönt att kunna gå på en audition och veta i förväg att man redan är uttagen!".

23/03/2006

All ways go to Rome

Med hemsk skuldkänsla över att inte skrivit färdigt lektionerna till SH som jag är skyldig till, så uppmärksammade min far mig med att visa mig följande: a) han har köpt Crash och b) jag har fått en film från Boxman. Skulle jag få Breakfast at Tiffany's den här gången måntro? Icke. Fast jag fortsatte i Audrey Hepburn temat med filmen som gjorde henne stor - Roman Holiday, eller som den är bättre känd på svenska Prinsessa på vift. Då var det bara att avbryta vad jag än höll på med och njuta av en svartvit klassiker från 1953 som jag aldrig sett tidigare.
Prinsessa på vift fick tio Oscar-nomineringar, och Audrey Hepburn vann en Oscar för sin skildring av en modern prinsessa som gör uppror mot sina kungliga förpliktelser och upptäcker Rom på egen hand. Hon möter Gregory Peck, en amerikansk journalist som i jakt på ett exlusivt reportage låtsas ovetande om hennes riktiga identitet. Men hans plan raseras när de blir kära. Eddie Albert bidrar till filmens komik som Pecks bekymmersfria fotograf och vän. Denna romantiska komedi är stilfullt regisserad av William Wyler och anses vara en av de bästa filmerna genom tiderna.
- Boxman
Och oj vilken film det var! Jag är helt förälskad! Det var länge sedan jag haft en sådan fantastisk filmupplevelse, utan tvekan det bästa jag sett på länge. Misha är såld. Den klättrade direkt till en av tio bästa filmer jag sett. Hur kan jag ha missat den? Jag ska nog ha den kvar en dag extra och se den igen. Det här är verkligen en film värd att ses, och Hepburn är bara lovely på alla sätt. Är det någon skådespelerska som ska spela Audrey Hepburn i någon bibliografisk uppsättning så är det Natalie Portman, de är snarlika ibland! Hunken Gregory Peck skulle lugnt spelat in en Bond-film med det utseendet han har! Skådespelartrion fick mig att skratta, och göra det jag ibland förvånar mig själv med, att kommentera högt, trots att jag sitter ensam i rummet. Kläderna var vackra, jag förstår varför en Oscar utdelades där. Rom är verkligen en vacker stad och nu vill jag åka dit ännu mer, tack vare den här filmen. Scenen med dansen på båten och hur ett bråk bryter ut och orkestern börjar spela dramatisk musik till är bara så klockren! Skulle kunna tänka mig att Andrzej och gänget skulle ställa upp med samma sak, sådär spontant. Om ändå alla romantiska komedier skulle kunna hålla den här klassen, då skulle jag se dem dygnet runt. Storytelling at its best.


21/03/2006

Daily Update

Det har inte varit en sådan här ett tag, kanske för att när man är insatt i att arrangera en tre timmars lång dansföreställning, inte har tid för små behov som att ta kort. Måste tvätta håret så jag gömde mig större delen av dagen bakom min röda mössa som jag fick i julklapp. Tillbringade eftermiddagen med att umgås med min underbara mormor, som har gått och blivit galen och spontanskaffat två dvärghamstrar för att hon inte ska känna sig ensam. De är ursöta!



Svart linne - Ichi
Sweet Orsay Girl tröja - Orsay
Trekvarts jeans - La Redoute
Luddig mocka jacka - H&M
Röd mössa med dekorativ blomma
Brun läderväska - Mango

I'm In!

Ett vackert grått kuvert adresserat till mig anlände idag, med ett stort karaktäristiskt utropstecken i ena hörnet. Jag visste med ens att det var antagningsbeskeded jag höll i händerna, och antingen skulle jag dra en suck av lättnad, eller så skulle alla mina framtidsplaner gå under. Men jag är antagen! Stockholm till hösten, terminstart 28e augusti. Återstår att skicka svar och betala en summa pengar, hurra!

Take The Lead

Ingredienser: Antonio Banderas, New York, ett lovande soundtrack, dans, kulturkrock, mer dans och en regissör som gjort diverse musikvideos för Simple Plan, Blink 182 och 3 Doors Down - Liz Friedlander. Det är den kommande filmen Take The Lead jag talar om, och ni kan se den suktande trailern här. Antonio Banderas är onekligen het. Min första tanke är att man helt enkelt inte kan gå fel om man har en dansfilm med Banderas i huvudrollen. Hoppas jag inte misstar mig och att det visar sig vara ett dåligt försök på att köra sin egna delaktighet i Dancing With the Stars ( den amerikanska versionen av Let's Dance). Koreografin står JoAnn Jansen ( Dirty Dancing 2, Elizabethtown), Anthony och Richmond Talauega (Michael Jackson's Ghosts) för och det blir en blandning av hip hop och strictly ballroom. En film som jag verkligten vill se! Kanske för att jag har ett starkt behov av att se alla dansfilmer...

20/03/2006

Orlando Philosophy


"Orlando! Ta kort på oss!"


Det här är hur en colombian tolkar att man ska ta kort på mig och Dragana när vi med brett leende poserar vid bordet i väntan på maten. Tss, tss, tss. Varför är jag inte förvånad?

The Spendrups Trip

När man åker på något i stil med studiebesök med jobbet, så känner man sig lite vuxen. Det känns som en vuxen aktivitet. Polhammargruppen ( läs: Palace Norrköping) har nyligen bytt leverantör från Pripps till Spendrups. I och med detta blev personalen bjuden till Spendrups bryggeriet i Vårby. Visserligen tycker jag att hur jag än försöker så kan jag helt enkelt inte slappna av och vara mig själv på jobbet, utan blir en Misha med hur många barriärer som helst, ständigt med pressen på att inte göra bort mig och försöka att inte göra något galet ( som att göra två sexor vodka lime - med salt *gulp*), men man känner ändå att man hör till något stort när man åker på något sådant här. Är man inte ett dugg alkohol intresserad kan jag tänka mig att hela dagen var ett stort slöseri med tid, men jag tycker alltid det är intressant med att få mer kött på benen. Även trots att jag var supertrött då jag besökte bodegan i Spanien och Tunel fabriken där, så uppskattades den visiten då. Idag var jag däremot tillräckligt utvilad och hann njuta av rundvisningen, och den goda (gratis) maten och den fria spriten. Det bästa med att byta till Spendrups är att vi äntligen får tillbaka Heineken! Något jag glatt skuttade över var att Spendrups också brygger Beck's, som i princip var den enda ölen jag drack hela sommaren 2005, som jag saknar stort, men som jag vet att vi inte tänker ha som utbud, än.

Så vi har blivit inmatade produktinfo, av de sorter öl vi skall sälja (Spendrups Export, Mariestad, Heineken, Murphy's, Sol, Amstel, Starobrno - och även den urskiljande men tilltalande Affligem Blond). Ölprovning! Smakupplevelser för olika tillfällen kallas det. Därefter blev det en tur i själva bryggeriet där vi tvingades på rockar i stil med labbrockar, som gav mig hemska minnen från gymnasietiden, och så småningom, "hättor" som öltjejen Marie kallade dem. Jag kallar dem kollossalt fula puffar. Enda kommentaren som behövs för att förklara denna sura uppsyn och påtvingade smajlet är följande bildtext: "De tvingade faktiskt mig att ha det här på mig!". Aww, Robban, men du som såg så söt ut! Sanna och jag utnyttjade detta med att klicka loss och tjata om Kodak moments.

Ett lite personligare möte med självaste Spendrup bröderna ( ja det är ett familjeföretag om det ännu inte var känt). Stig ville överraska oss med lite kaffe och fika i Kaknästornet, men när vi väl anlände dit var det stängt. Hallå? Hur kan man stänga 17.00 ?! Hur tänker man då egentligen? Så det bar av direkt till "Landet", en restaurant där vi åt och drack gott innan vi skjutsades hem igen. Allt som allt tog det här 12 timmar. Jag är helt slut, men jag är jätteglad över upplevelsen!

19/03/2006

Under the Sea


Alla dessa billiga smycken från Asos med havstema har fått mig kär i marin-temat på nytt. Inte i alla ränder den här gången, utan i detaljerna som man kan bygga till. Kommer se särskilt fint ut till de veckorna tillbringade vid havet. Åh vad man längtar till sommaren!

Oh dear

Snacka om att kroppen lägger av att gå med på noterna efter det den utsätts för. Dansföreställningen igår blev jättebra! Jag hann bara tjuvkika på inspelningen litegrann igår innan jag var tvungen att hasa mig till jobbet, då jag egentligen bara ville dö av utmattning i min säng. Men icke då! När jag kommer på plats får jag reda på att jag inte alls ska ha hand om VIP-arna, utan ska stå i kafébaren! Det var jättekul!
Men nu, fortfarande inte återhämtad utan minst lika trött, så ska jag åka och jobba igen och hålla tre danslektioner i sträck...

18/03/2006

Misha in Red (Lips)

Syster köpte ett ganska hett rött läppstift och läppenna på Make Up Store idag, och vi ska ha det på föreställningen imorgon tänkte vi. Eller tja, det var hon som tänkte att vi skulle ha det. Bara det att jag tror inte jag passar så bra i rött. Bullshit! Klart jag passar, bara det att jag inte är van. Här ser ni mig i ett tappert försök på att vänja sig med hot red lips.

17/03/2006

Friday Night With Misha

Om superhjältinnan: Stål-mormor!
Jag hade verkligen sett fram emot att gå ut med Sannah och hennes vänner, men med en dag som startar kl 11.00 för mig, officiellt ( jag måste ju stiga upp i vettig tid också), och sedan hålla ett trettiotal med ungar i styr, så känns det som om jag tjänar på att inte gå ut utan stannar hemma. Imorgon är det dansföreställning som anordnas nämligen, till ära av vår sömmerska i dansgruppen, närmare sagt min super-stål-mormor. Hon är verkligen den sanna definitionen av en stål-mormor. Två tredjedelar av året cyklar hon två mil till sin kolonilott, och kvinnan fyllde 70 i höstas!

Om genrepet: Pubertetsoffer
Från 17.00 till nästan 21.00 hade vi genrep, i en skolmatsal, men idrottshallen var bokad tyvärr. Fast det börjar äntligen se presentabelt ut! Danstjejerna hade verkligen en stor backe ned istället för att skjuta upp med energin, fast nu börjar det se ut som det ska. Titta på bilden! De sträcker på tårna! Yes! Bara Ala som slarvar där längst bort... Haha, nu har jag bildbevis och kan trycka upp det i trynet på dem om de kommer med försvarstal. *mhoahaha*
Jag är fortfarande grymt besviken på hur de yngre tjejerna beter sig, men vad ska man ta sig till med hormontickande bomber till pubertetsoffer? Åh jag är så glad över att jag har min tolv-tretton års tid bakom mig. Det var hemskt! Jag var tamejtusan mer sex-fixerad då än jag är nu! Eller kanske inte... En sak är säker, det var min "tivoli-ålder". Det vill säga då jag tillbringade all min lediga tid på Axels Nöjesfält, det var för övrigt där som arbetskillarna ( polackerna) fick för sig att ge mig en tjuvstart i sexuell undervisning. "Sen när du är äldre, kom ihåg att vi killar tycker om det här... och det här... Misha, får jag kyssa dig på halsen?" Oh dear. Först och främst: sådana dumma saker frågar man inte, man bara gör det. In worst case scenario får killen en örfil. Men frågar han först får han ju definitivt ett svar som nej, för något annat skulle helt enkelt vara opassande! Att jag ens tänkte tanken på att ragga på tio år äldre killar. Jag ser det väl som ett tecken på att jag har ehm, växt upp? Men att säga att jag inte lärde mig ett dyft från dem vore att ljuga. Jag menar, vore det inte för dem skulle jag nog än idag inte vetat vad Ben Wa Balls är för något. Eller nja, filmen 100 girls förklarar det ganska väl också...

A New Obcession?


Det är ganska nylig förälskelse jag ska dela med mig med. David Ryan Harris heter han, och han har en underbar röst. Han har lite av en Stevie Wonder feeling och det är hans blues inspirerade gitarrsound som snuddar på vass rock. Jag "upptäckte" väl honom tack vare TV-serien Wildfire, där hans låtar flitigt dyker upp i soundtracket. Wildfire är inne på sin andra säsong nu och har blivit kallat för en kombination av Dallas och The OC - hallå, klart man måste se efter själv då!

Behöver du soft musik att njuta till föreslår jag att du lägger vantarna på Sweetest Thing, Don't Look Down eller Good Thing.

15/03/2006

Over The Knee

En blog jag dagligen besöker är The Sartorialist. Där postas dagliga outfits direkt från New Yorks gator som personen knäppt. Man blir lite frestad själv att börja gå omkring på stan, hejda någon och säga "Ursäkta mig, du är så snyggt klädd, får jag bara ta kort på dig?". Haha. I Stockholm/Malmö/Göteborg kanske det skulle funka, men inte i Norrköping. Man skulle bli känd som hon med kameran som tar kort på folk. Våren är ju garanterat närmre i NYC än i skandinavien kan vi fastslå genom att se på hur folk klär sig.


Knälånga strumpor är en detalj jag har lagt märke till, bland kollektioner, och som somliga NY bor tagit till sig. Jag har ett par knästrumpor, och när jag var yngre så använde jag knästrumpor till kjol och klänning, i hopp om att adaptera skolflicka-looken. Kanske dags att investera i knästrumpor igen? Tio spänn på strumpbutiken, eller på La Redoute.
Till klänning och kjol ser det bara romantiskt och sött ut, och med de rätta skorna till blir det en viktig accesoar. Fast till shortsen är jag inte övertygad om att det passar. Det blir för mycket kaka på kaka. Ska man väl ha korta cityshorts så är det för att showa off de slanka ben man har, om man har sådana. Annars bör man låta bli att ha på sig sådant. Tyvärr kan man inte bära upp allt så som det bärs upp på the runway.


Bilder från style.com och The Sartorialist

Scary Just Got Sexy

Whoow.
That was one hell of a ride

Tips till mig själv: tänk på att inte se Supernatural mitt i natten nästa gång. Till och med jag, som är ganska härdad gällande vad som är skrämselfaktorer, känner mig helt plötsligt en smula mer lättskrämd än tidigare. Så ladies and gentlemen, jag har precis upplevt mitt första Supernatural avsnitt. Första tanke är att det kanske är en potentiell ersättare för Arkiv X om de inte screw up för mycket. Men sedan har jag bara sett pilot-avsnittet, så jag kanske inte ska uttala mig för mycket om saken.

Jared Padalecki som jag tidigare vant mig vid att se spela Dean Forester i Gilmore Girls spelar Sam Winchester, men surprise surprise, hans bror ( Jensen Ackles) heter Dean Winchester. Sam pluggar på collage och har en viktig intervju på en advokatfirma att förbereda sig för när storebrorsan dyker upp och förklarar att farsan är försvunnen, efter att han gett sig av på jakt. Jakt på något övernaturligt, och de ska ju givetvis gå fadern i spåren och hamnar i Jericho där de löser en urban legend. Ja, så skulle man kunna sammanfatta första avsnittet.
When Sam and Dean Winchester were just little kids, their mom was killed by something "supernatural." Their father's life and their lives were never the same after that. After that incident, their father raised them to be warriors and started to take an interest in the "supernatural." - imdb.com
Jag satt väldigt ofta och tänkte högt "Nejmen det där får ju inte hända!". Två besvikelser mötte jag dock. Den första var dialogen. Ibland var saker de sa så himla dåliga att de blev bra: "No chick-flick moments!" och sedan hela spök/demon utplånandet. Den biten kändes som Alien möter Predator i en uppslukning av någon som leker för mycket med Photoshop brushes. Men man förstår direkt att det är just den där präglingen som kommer att bli typiskt för "upplösandet" i Supernatural, lite som att vampyrerna worpade missbildade fejjen i Buffy. Men det där flimrandet av Constance var jättesnyggt. Första gången funderade man på ifall man såg fel, men sedan dök det upp igen och då visste man att aha-den-här-personen-är-det-något-fel-på. Stort plus för användning av musiken och ljudeffekter. Som att spela gullig och rogivande lull-musik för spädbarn när hemska saker sker, för att vid första ögonkastet bedra om trygghet och att det kansk ebara var en drömscen. Ljuvligt! Ujuj vilka ljudeffekter! Det blev lite B där med "Ooh, vilket snyggt halsband, visste du förresten att pentagram beskyddar ifrån ondska?" men detaljen att farsan lämnar koordinatsiffror till dem verkar vara genomtänkt så jag får väl se lite genom fingrarna där. Med humoristiska referenser som "Agent Scully, Agent Mulder" så är det värt. Det är en snygg pilot och den har det en pilot bör ha: bra handling, karaktärsutveckling, det jag kallar för flyt, man blir hooked helt enkelt. Tacka tidigare X-files regissören David Nutter för Arkiv X känslan!

De satsade på roliga och påkostade reklamkampanjer vid lanseringen av showen också har man hört.

14/03/2006

Girl With A Pearl Earring

Bokrecensioner blev jag trött på att skriva redan i skolan, så jag tänker bespara mig det och tänker bara nämna lite i förbifarten om boken som jag nyligen läst ut.

Med handen på hjärtat så var det filmen med samma namn som fick mig att läsa boken av Tracy Chevalier, och vet ni vad - boken är mycket bättre! Det brukar ju vara så, att böcker är bättre. En film fångar inte alltid upp de inre tankarna och det känslomässiga kaos man kan läsa sig till som sker inombords på huvudkaraktären. Griet, i detta fall. Hon blir tjänsteflicka vars höjdpunkt under dagen blir att städa i ateljén till konstnären Vermeer. Man har fångat hela vardagstillvaron från 1600-talets Holland ganska bra i boken, allting är väldigt vackert skrivet. Hjärnan stimuleras av ordvalet. Det är en berättelse om hur en tavla kom till, med väldigt mycket "förbjuden frukt" och frestelser. Synd att de inte frestas mer och att saker kommer i vägen. Halvvägs genom boken fick jag ett stort sug på att se filmen en gång till, vi har den liggandes någonstans. Ska bli intressant att se den med nya ögon.

How Snow Taste Like

Vintern är så vit. Jag tycker egentligen inte om att ta bilder med så mycket snö. Därför missbrukar jag min kamera, visserligen bara en Canon IXUS 500, men en trogen följeslagare, främst under det gröna halvåret. Men idag sken solen så vackert att jag var tvungen att fånga de sista solstrålarna. Solen skiner inte så starkt vid fyratiden, kom jag på. Men Sandi njöt av snön desto mer. Sandi är vår Amerikanska Cockerspaniel dam, som är ensam om i vår familj att dyrka snö. Jag kanske ska lägga upp lite random bilder med jämna mellanrum, bara därför att. Det är härligt att kunna nostalgi trippa när man känner för det.

The Not So Innocent Reaction

I söndags på teatern när jag höll i danslektionerna, så passade jag på att smyga ned i det enorma kostymförrådet för att njuta av alla vackra klänningar och kostymer som hänger där nere, som jag ofta gör. Ja, om jag inte envisas med att prova på en och annan klänning som jag sedan måste hålla tassarna borta ifrån, för att jag för sent insett vår pågående opassande romans. Robin är där och hoppar fram med huvudet före från ena raden av kostymer och det första han utbrister är en anmärkning om mitt utseende.

"Du har klippt lugg!"

"Ja, visst ser jag yngre och oskyldig ut?"

"Verkligen! Snacka om falsk marknadsföring!"

You just gotta love the man sometimes. Inte ens chefen tycker jag är oskyldig...

Random Cucumber

Först måste jag bara kommentera att så fort jag skrev ordet cucumber, tänkte jag automatiskt på cockumber. There, nu vet alla hur psykiskt perverterad dålig humor jag har som inneboende innanför pannbenet. Det är sant. Sex. Jag tänker på sex ohälsosamt mycket. När jag inte tänker på... a) framtiden (hur många kommer jag ha sex med innan jag gifter mig, om jag gifter mig), b) kläder ( vad ser snyggt ut, vad tillfreedställer min materialistiska hunger och som dessutom skulle se hett ut vid en hög på golvet), c) dans (vi vet alla att dans är ett lodrätt uttryck för ett vågrätt behov) och d) film ( sex-scener måste vara så himla roliga att göra, kan knappt vänta tills jag får chansen att regissera en sådan själv!). Okej, så jag är inte helt obotligt sex-fixerad. Fast ibland känns det som om jag inte andas annat. Who am I trying to kid?

gurkor var vad jag skulle komma till.
Notera likheten i formen mellan gurkor och, ja, en marsipandolk. Gurkor, hursomhelst, funkar bra på macka också för den delen, men det jag egentligen ville påpeka var att gurkvatten är så himla gott. Det är något jag tänkt på sedan det där Gilmore Girls avsnittet där Lorelai tänker högt då Rory och hon dricker gurkvatten på ett gym, istället för att gymma. Lorelai frågar vad det egentligen är som gör gurkvatten så mycket godare och mer uppfriskande än vanligt vatten. Rory svarar " Gurkorna antagligen". Det är en så liten detalj, men är man en som uppskattar de små och mest triviala sakerna, så är det ju jättegott.

Klockan är två på natten och här sitter jag och avnjuter ett iskallt glas med gurkvatten.
Voila, nu har jag lättat mitt hjärta.

13/03/2006

Prison Break

Yay! Idag är det måndag, och måndag innebär Prison Break! Så här sitter man nu, reklampaus visserligen, och njuter. Oh, Panic Room på tisdag, nu blev jag sugen på att se den med...

Daily Misha

I Thought I Saw A Pussy Cat

Jag bara måste skriva några rader om en viss röd liten kisse som kommer bli min i slutet av april! Det är så att jag har bokat Sparvens kattunge ( hennes katt har en kull på sju), och "bill å bull" som hon okreativt kallar de två röda är inom sikte för mig. Jag är frestad av att ta båda två. Sanningen är ju att den jag ska ha är egentligen en gåva till sötaste syster som behöver sällskap av en kisse, men eftersom jag troligtvis kommer flytta ihop med henne under hösten så kanske två kissar blir för mycket? Aww, men är de inte söta?!

Vad döper man en röd katt till förresten? Några förslag? Jag är inne på att de ska ha ett namn som börjar på S, bara för att den enda 99% ska heta Spock. (Svar: ja, syster är en Trekkie) Tydligen är inte Spock & Spike en favorit bland folk som får höra om den namnteorin... Förstår inte varför :P Slitz, Sinner, Scooby, Spike, Santino... Okej, för mycket Project Runway för mig.

You Look Dazzling Dear

Dagens upptäckt var när jag traskade in i inredningsbutiken Casa Nova på St Persgatan, för att leta efter något änglalikt att köpa till mammsen, då jag upptäcker att de numera har köpt in en hel vägg med Dazzling smycken! Trendiga och prisvärda halsband, armband, örhängen med en hel del etniska influenser. Blev själv förtjust i ett halsband med nätt guldkedjka och en stor berlock/sten som verkar vara på tapeten nu. (Haha, det är ett så roligt uttryck det där!) Det är ganska lustigt att somliga saker blir billigare att köpa via Accesora, än direkt i butik! Aja, det slutade med att jag köpte en älv-ljushållare till mamma och kaffedoftande ljus till mig själv.

12/03/2006

Good Morning Glory

Fötterna omvirade i täcket, fingrarna kylda efter minusgraderna som regerar där ute. Fåglar som kvittrar, inte alls så avlägset. Himlavalvet går nästan över till en cyanberikad nyans. Tropiskt té uppvaktar gommen och sprider dämpat sin värme. Morgonstund har guld i mun, och morgonen är oerhört vacker!

11/03/2006

Night Out(fit)

Ja, så här såg jag ut för kanske en timme sedan när jag och pojken kom hem, lagom trött, efter att bockat av Cromwell och Palace på kvällens utelista. Eller det kanske heter "innelista", det är trots allt två ställen som jag tycker om att gå till. Nu har jag smörjt in mig i Clarins produkter och är redo för att snärjas av sömnen och drömma sött. Gonatt.

10/03/2006

Daily Outfit


Jag måste verkligen ta mig i kragen och rensa min garderob. Idag när jag valde fram vad jag skulle ha på mig fick jag en sådan där hemsk blackout. Min garderob är full med kläder, men ändå kändes det som om jag inte hade något bra att ha på mig. Illa! Hur ska det gå ikväll då, när jag ska göra mig festfin?

Orsay jeans
Below Zero linne från B-Young
Vit kofta från H&M


Pappa kom hem idag från Polen, efter att ha varit borta i tre veckor. Det måste vara rekord. Nästa gång han ska på affärsresa ska han banne mig ha med mig som fripassagerare! Skönt att ha pappsen hemma igen, sen så skämmer han bort mig med massa inspirationfyllda och glammiga tidningar (och filmer)! Gissa vad jag ska göra de närmaste timmarna nu?

Bald Make Up

Då har det skalliga avsnittet, där de fick skippa håret, av nya amerikanska Top Model varit, och visst lutar det åt att bli en intressant säsong? Det som fångade min uppmärksamhet var dock inte så mycket bristen på hår, utan snarare tjejernas vackra make. Här har vi verkligen källan för smink inspiration. Ska nog spåna lite på vad jag ska låta mig inspireras av till kvällens utgång...



09/03/2006

Sex, Tea and a Videotape

Här är det lite vardagslyx med min fina, underbara, stora och téfyllda, tékopp som gäller. Ska strax sätta mig ned och titta på Sex, Lies and Videotape som Steven Soderbergh regisserat. Fick hem den idag, från Boxman. Det där fiffiga med att hyra DVD på nätet, ni vet. Egentligen står Breakfast at Tiffanys överst på min lista nu, men jag fick hem den här istället. Alla exemplar är troligtvis uthyrda, så de skickar det som stod näst på listan. Fast den här ska bli spännande att se också! Mer om filmen kommer sen...