Förför mig så här va

Låt oss ignorera alla dessa bärplockande polackskämt en stund och koncentrera oss på att det är syndigt gott med chokladdoppade jordgubbar (tack för sist Bonta! Glöm inte att det var fan JAG som vann pokeromgången!!!).

Hur dum kan man va?

Snyltade på den härifrån. Är man uttråkad mellan smsen så är man.



(x) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du har pratat

(x) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du INTE har pratat

(x) du har gått in i en glasdörr

( ) du har hoppat ur ett fordon som rör sig

(x) du har tänkt på nåt roligt så du har börjat skratta, och därmed fått folk att titta konstigt på dig

( ) du har sprungit in i ett träd

(x) det är möjligt för dig att slicka dig på armbågen.

( ) du testade precis om du klarade det

(x) du har trampat på ditt skosnöre och snubblat/trillat

(x) ditt hår är/har varit blont (jag var liten, ok?!)

(x) folk har kallat dig långsam

( ) du har råkat tända eld på någon sak ett flertal gånger

(x) du har någon gång somnat på en lektion

(x) du kan ibland berätta om någonting och sen plötsligt glömma bort vad det var du pratade om.

(x) folk skakar ofta på huvudet och går iväg från dig

( ) du använder dina fingrar när du ska räkna enkla matte tal.

( ) du har ätit en insekt utan tvång när du var liten/mindre.

( ) du gör detta test när du borde göra någonting viktigt

( ) du har satt på dig dina kläder bakochfram eller utochin utan att ens märka

(x) du har letat överallt efter något som du hade i handen eller i fickan

( ) du råkar göra sönder väldigt många saker

( ) du har trillat av stolen då den stått helt still

( ) du använder ordet ''eh'' väldigt många gånger om dagen

18 eller mindre betyder att du inte är dum! ;) (Great - Misha fick 11 ffs!)

Så tröstande. Dags att köra ett citat från Waiting: That's like being the smartest kid with Down syndrome! Nej, jag är inte pessimist. Då har du inte träffat Sandra...

Varning för cuteness

Den här lilla sötsaken har jag saknat i Australien som in i... Får man smuggla med hårtussar i handbaggaget och komma undan med det tro? Jag hårar ju tydligen lika mycket som en katt tycker Henrik, så varför inte ha ett helt kavalleri med katter?

Immunitet

Haha! Jag vinner igen! Det går inte att besmitta en riktig polack! De är härdade och är immuna mot bakterier! Att folk aldrig lär sig...

Kabanosy!

Det var ju typiskt att föräldrarna skulle ha med sig ett halvt kylskåp med polska delikatesser (ja ni hörde rätt) så nu kommer man svulla i sig polsk öl, kabanoser, makaroniki och allt annat istället för att tappa de där helvetiska åtta kilona som det var planerat.

Tafatt försök till att vara generös

Inte nog med att jag satte ihop en Mixed Tape (I know, I know...) så skänkte jag bort det sista lagret på favorit-téet, the Peach one. Jag får förvisso runt tio nya paket sådana imorgon, så ingen större fara skedd. Var det inte okaraktäristiskt givmilt av mig? Men nu skulle det ju sitta jävla fint med mitt té i omväxling till tropisk frukt som jag hinkar i mig för fjärde gången sedan kl fem imorse.

Hyckleri

Varje gång jag åkt förbi Himmelstalund sedan jag kommit tillbaka har jag högt uttalat mig om hur mycket jag hatar SportsCamp som årligen äger rum i området. Barn i trupp, så långt ögat når. Med bollar på marken och i luften. Det är ett farligt område. Och givetvis ska Sandrull jobba där och övertalar mig om att komma dit och snacka blaj i några timmar. Misha på SportCamp. Som en gäst förvisso, men ändå. Japp, det var som jag misstänkte. Barn överallt. Tacka vettja mina dansungar, de är underbara.

Vi hamnade ju helt fel på midsommar, Sandra & jag. Hon ringer när jag sitter i bilen och säger "Macke ringde nyss och tjata om att jag ska med ut på hans land så... Det händer saker på Mackes land." Great! Dit skulle ju jag med, så då behövde jag inte ens övertala henne om att tåga med. Sedan visade det ju sig på kvällen att vi pratade om två helt olika Macke. Jag var klart på den bättre destinationen dock! För i slutänden är det jag som kan retas för konsekvenserna av somligas beteende. Tsk, tsk, tsk.

Bra där Misha

Nu har man gått och lyckats få träningsvärk också. Starkt jobbat PG! Sista träningen idag så då kanske det går över. Gärna till på fredag, för då ska man ju ut och röra på kroppen.

Jag är en gladare Tjockis-Misha nu (+åtta kg är inte okej!) med ett par nya jeans (i passande storlek) och en klänning (kunde inte stå emot vafan) rikare. Det jag vill ha nu är skor. And lots of them. Polens skomarknad känns så långt borta just nu...

The Mastercock

Nu ska jag åka spårvagn ( det e en väldans nostalgisk upplevelse ska ni veta, om man varit utan ett tag) bort mot gamla skolkvarter (läs: Haga) och bli bortskämd av mästerkocken Bonta. Här har man lockats och lovats en trerätters middag, tillagad av blondie, med poker, film & vin. Jag bidrar med sällskapet. Fair enough, yes?

Dagens generation alltså

Hade tre timmars extraträning med dansungarna igår. Samma kur även idag och i övermorgon. I beredskap hade jag en "Capone" dans till dem i brist på bättre namn. Jag försöker beskriva till dem på alla möjliga sätt vilken känsla de ska förmedla. Ganster-stil. Tänk er Al Capone. Eller Michael Jackson som i Smooth Criminal-videon. Eller ja, lite Gudfadern! Som alla stereotypiska italienska maffia-bossar.

De tittar som levande frågetecken på mig. Barn idag har ju inte koll på någonting!

Polacken var polsk igår

Jag trampade ut med stålmormor till kolonilotten och plockade typ 15 liter jordgubbar. En 70+ tant som cyklar förbi mig ibland. Hon är en superhjälte. Jordgubbar e sommar. Det enda jordgubbar användes till i Aussieland var ju till mina röda drinkar. På menyn står placki ziemniaczane idag! Yay! Lyxen är att ha en stålmormor som lagar mat till en.

Och ey! Jag fick min butt!

Den där midsommarn

Ge mig en applåd gott folk. Två timmar efter att jag klev över tröskeln hem så var jag placerad i en bil med Pishi bakom ratten ut till Mackes place mitt ute i ingenstans (vi körde fel och hamna i Brevik liksom, ni hör ju själva). Midsommar till ära, well och lite f.d slaven I guess eftersom det var han som gav mig en polackmidsommarkrans (röda och vita blommor kompis), så hade Misha blommor i sitt hår. Note to self: se till att mormor aldrig får träffa slaven, hon är brutalt kär i kransen.

Medan alla har mänskliga mängder vin ur exclusiva dryckesbehållare av plast så ansåg Svampen att jag skulle ha en halvliters McDonaldsmugg. Polacker kan helt enkelt, sen så var ju Fluset och jag de riktiga kvinnorna utan bakiskonsekvenser morgonen därpå. Vi flirtade till oss Pishis luftmadrass, med Piklas på köpet (jag sa ju att jag ställer upp som sängbo, erbjudandet gäller dock bara Pålsson på midsomrar). Jag har saknat folk. Riktigt folk. Det var en ljuvlig kväll i ladumiljö. Man åkte fan från Oz och tänkte "Halleluja, nu slipper man folk med dessa skämt och fördomar om a)Polen och b) Norrköping", för att upptäcka att upp-och-ned-kommentarer från Martini skulle stalka en större delen av kvällen. "Hur fan låter musik uppochned egentligen? Går ni på toa uppochned också..? Spolar vattnet i toaletten åt andra hållet?" Jo, och så Mayas Pina-ko-lada, version av "Aussie, aussie, aussie, oy, oy, oy" eller uttalanden om att det är annandag midsommar på söndag. Sedan är ju någon skyldig till att jag exponerats för baconostens ädla funktion. Alltid lika upplysande...

Jag blev attakerad också. Det är ju lite jobbigt när folk upphör att vara passiva och använder samma medel som jag och biter tillbaka. Tack Lill-Snutten. Min hals ser förvisso inte ut som din, men ändå.

Flying reporter reporting

Del ett av tre ar da avgjord av resan som ska bring me back till my, eh, roots? Har drygt en timme att doda innan jag kan boarda nasta plan, och dar blir det val mest sova bort flygtiden. Ar ganska sur for jag fick inte se fardigt Jane Austen filmen med Anne Hathaway, blev avbruten mitt i ju. Lyckligtvis ar inte jag den enda som hoppar till eller fnissar hogt (gud jag trodde berget till man pa andra sidan gangen skulle fa en exploderande kissblasa sa som han garvade) pa planet. Sag Pan's Labyrinth ocksa, pa en valdigt valdigt dalig mork skarm. It is what it is helt enkelt.

Hm, misstanker starkt att jag lamnade toalettbaset till nagra som hade avsikt att ga med i den dar okanda meterklubben. Vissel, vissel. Now, chai latte for the ego.

Shewolf

Jag drömde att jag var en varulv inatt. Det här må låta motsägelsefullt, med all kroppsbehåring som inkluderas, men jag var en freakin sexy werewolf!

Kvällen före

Då var man färdigpackad. Tror jag. Har packat om och sållat bort och valt till saker och slutligen bytt resväska, så nu ligger man på 12 kg. Det låter väl måttligt? En del är saker som inte ska med tillbaka, så det finns spare room för nya inköp som högst troligt kommer vara första prioritet. Alla böcker (Rzeszow kurslitteratur och anteckningar som jag behöver inför grupptränandet) får i värsta fall hamna i handbagaget när jag åker tillbaka. Shit ja, skor har jag inte packat ned! Äsh, orka... Får bli dem jag åker i. Eller jo förresten, skorna som är till syster finns ju allra längst ned...

Får slöa resten av kvällen med Blood Ties, Painkiller Jane, Veronica Mars, Heroes säsongslut och Anne of Green Gables tvåan.

Halleluja, hon var uttråkad

Melissa Lejman's Random Movie Quote: 'Great balls of fire. Don't bother me anymore, and don't call me sugar.' - Scarlett O’Hara, Gone with the Wind Take this quiz at QuizGalaxy.com

Reaktion: Well, Scarlett e en svårflörtad och krävande tös så why not.

	Melissa Lejman Pills: Will cause you to skip class more often than not
	'What effect do you have on people?' at QuizGalaxy.com

Reaktion: Inte riktigt vad jag hade förväntat mig, kompis. De här testerna får mig att framstå som en dålig människa...

Your arch-nemesis is: Charlie Chaplin Why? Because you spread a rumor about them and their dog The winner will be... You are going to kill them Take this quiz at QuizGalaxy.com

Reaktion: Nooo! Jag diggar Chaplin ju! Quizes are for loosers...

Bow before me

Egot har en liten rush of blood to the head. I mörkret i en korridor vid strax innan sju satt jag med ljuset av min mobiltelefon och rotade igenom ett fåtal lådor utanför Michelles dörr där alla assignments låg. Jag fick inte bara High Distinction (högsta betyg för de oinvigda i betygsystemet) på min exegesis och mitt script utan i hela kursen. Jag är bäst heltklart. Jag kommer vara kvinnan bakom alla storfilme rpå den vit duken, jag lovar!

Quote, unquote: Irving Ceasar

"Tea for two, and two for tea,
Me for you, and you for me"

Misha har för lite té i blodomloppet. Därför ska hon hasa bort till köket i sina bruna födelsedagstofflor (namnlösa so far) och trycka på den röda knappen på vattenkokaren och välja en sort av det lilla utbud en fattig student har att röra sig med: irish breakfast, peach, chai eller camomille.

It's Gold Class baby

Lyssna bara på det här:

Stretch out and unwind in the plush and pampering comfort of fully reclining Moran armchairs, which are arranged in pairs with a table and wine cooler between each.

Det här är alltså min (något) sena födelsedagspresent. Lyxbio för två. Mhoahaha. Ser ni fåtöljerna? Ser ni hur trevligt dem på bilden ser ut att ha? Med personlig service och cocktails till filmen. På menyn finns bland annat "Nachos el Grande" som jag misstänker är vad Henrik kommer knapra på. Jag kan utan att behöva gå till hans rum gissa att det finns minst tre tomma nachospåsar där någonstans. Ikväll blir det Ocean's Thirteen med Gold Class experience, efter min absolut sista universitetsgrej för terminen: dansbedömningen i fridans. Grabbarna har en tenta mellan 18.00-20.00. Haha. Loosers.

Såg visst att förra inlägget var mitt sexhundrasextiosjätte. Det handlade om bläckfiskar. Innebär det att de är onda varelser och att jag har sålt min själ till djävulen varje gång jag käkar friterade calamari?

Btw, 3,5 dagar kvar innan jag sitter på Quantas Air på väg till Estocolmo via Singapore och Paris. Bidde upphämtad av världens mest tillgivnaste Werneman också! Papput med bil skulle ju insistera på att befinna sig i Polen med jobbet när the prodigal daughter returns. Bah.

Calamari n' chips

Seriously.

Så jävla gott. Äta direkt ur den där papperspåsen och slicka om fingrarna. Ljuvligt.

21 missade samtal

Är inte det lite stalkervarning säg? Från ett och samma nummer, i loppet av två dagar. Jag förstår inte, vill man verkligen sänka sig så lågt? Jag jobbade visserligen och hade ingen chans att svara. Har inte haft credits på mobilen i en månad nu, laddade på i torsdags för att ringa Pani Ania om mitt nya jobb (grupptränare baby!). Fick ett sms från samma nummer där det uppenbaras (inte för att jag inte kunde gissa) vem som låg bakom. Di har besvärligt obehagliga vänner...

Nedräkning påbörjad

6 dagar kvar

Sedan är jag hemma i Svenneland. Otroligt hur saker reder ut sig. Jag åker hem tidigare än anat... Komma hem på midsommar, snacka om olägligt! Så vart händer allt skoj som man kan crasha?

Move that body

Nu har jag sett hela första säsongen av Dancelife och fy fan vad sugen man blir på att dansa. Screw teknikklasserna på WAAPA, ge mig lite street lektioner nu damnit! Faaan, jag saknar den gamla goda tiden med Omid, han var guld.

Det där med sexig heshet

Jag kan inte komma på vad ordet "hes" är på engelska. Det står bara still i huvudet. Så jag gör som engelskalärarna uppmanade oss att göra i skolan: försöka förklara ordet med andra ord.

Jag: You know when you have a sore throat, your voice sounds a certain way...?
Ivan: Sore?
Jag: No. You know Bryan Adams?
Ivan: ...
Jag: Well, how would you describe the voice of Bryan Adams?
Ivan: I don't really recall how he sounds, partner.

Jag: Sarah, you know Bryan Adams, right?
Sarah: Yeh?
Jag: There´s a word I'm looking for. How would you describe his voice?
Sarah: Annoying?
Jag: ...
Sarah: Well, husky, crooky.. Whatever.

Jag: Ivan! Now I have the word! Husky!
Ivan: Oh, a husky voice. Well, why didn't you just say Rod Stewart instead? I mean, Bryan Adams!

Pardon my absence

(Nej, det här inlägget är inte alls tillägnat Greger)

Har jobbat fyra dagar i sträck nu. Vilket är bra I guess, pengar är bra. Men jobba är slitsamt. Restaurangyrket är inte min grej. Man måste ju vara... trevlig mot gästerna! Det är lite för ansträngande ibland. Jag kan vara trevlig mot Nick och Ivan (det är trots allt de som gör chai latte till mig när jag väl ber om det) men gästerna, njeeeh.

Igår var jag hemma en timme sammanlagt mellan jobb och dans och sen när jag kom hem vid tio-tiden dog jag direkt i sängen för att orka komma upp kl 06.00 för att jobba morgonskift, igen. Och nu har jag tentaplugg framför mig. Enda tentan imorn. Blurgh. Men hur ambitiöst orkar man plugga om man har multiple choice frågor framör sig? Jag förutspår redan att frågor som "How does pre-production planning save us time and pain when we shoot video?" eller "How do we convey meaning and make the audience understand us?". Ärligt talat, behöver man plugga för att svara på sådant?! Blir säkert avbrott med filmatiseringen av Dickens' Our Mutual Friend (nej, jag är inte alls inne i en kostym-drama period, vad får er att tro det?!) eller lite XXXholic (fick paket från syster idag!).

Nu är hon italiensk också!

Det kan ju ärligt talat inte vara så himla entertainment att leka "gissa nationalitet" när man går och käkar på restaurant! Idag var jag tydligen från Italien fastslog några gäster, för jag har "italienska ögon"! Haha! Jag sa åt dem att inte påstå sådant där så högt ifall de tväräkta italienarna som jobbade råkade höra. Igår var jag från Kanada. Men kom igen då! Vad är det för fel med folk? De får det att låta som om min engelska är helt febrilt mojjestörd. Den är jättefin!

Jag är polack, kompis! Polack! Det närmaste man kommit med gissningsleken är Tjeckien.

Som f.d fotograf Wiberg skulle ha sagt...

"Kvinnor med porr i blick"

Blubb. Man ska inte fylleblogga, har jag hört. Jag är inte full, jag är bara trött, och har satans ont i halsen. Jag kommer väsa fram ett "Can I take your order?" imorgon på jobbet. Jag kommer skrämma bort gästerna. Fast ikväll var Emsi och jag magneter för ockult beteende fan. Alltid. Och vafan, varför måste jag alltid göra antingen den här minen eller någon annan lustig min på kort? Fråga inte vem snubben är, jag har ingen aning vad han heter. En kompis till Di är det vilket fall... Lite i det efterhängsnaste laget.

I väntan på töserna

Sitter med en light portion pasta carbonara. Om en och en halv timme ska polski Magda komma och hämta upp mig och Emsi och så ska vi till ett bryggeri i Fremantle för snacks och drinks och well, våra dansmuskler ska bli ömma inatt är det tänkt.

Kommande ytligheter är från det så kallade nationaldagsfirandet (en dag försenat, men hey!) i Menora-huset, där ni kan se hur jag stolt bär upp de röda och vita färgerna i äkta polack-anda (sedan att mitt tema var Rödluvan eller Dock-looken, det e en mindre detalj). Yay, Karin gjorde popcorn!!! Mer bilder läggs väl upp på Facebook i sinom tid...

En polacks framtid

Pani Ania, som överhuvudet i dansgruppen kallas, reagerar på ett märkvärdigt sätt när jag säger att jag troligen kommer vara här i två år till.

- Två år? Det är länge det. Jamen det är ju jättebra, sedan hittar du dig en man här, gifter dig och flyttar hit för gott så får vi en stabil grupptränare!

Well... jag vill inte erkänna det, men ibland är polacker läskiga!

"Du är som en gåva från ovan"

Senast igår kollade jag på det här klippet och suckade drömmande, speciellt efter 1:27. "Tänk om man hade en dansgrupp som man kunde göra sådant här med". Hemma i Sverige var det ju inte särskilt förvånande, först och främst killbrist i dansgruppen, men framförallt var det ju en väldigt ung ålder på dansarna.

Och så händer det plötsligt. Magda tar med mig till hennes dansgrupps träning och föreningens överhuvud haffar mig och ehm, inleder någon spontan intervju där de stortsett ber mig att jag ska ta över gruppens träningar - då de har brist på detta. En dansgrupp med cirkus 40 pers, minst 12 par och med vuxna deltagare. Helt plötsligt känns det som om jag skulle kunna göra så mycket koreografmässigt sett... Chr. Melissa Lejman, kanske är dags att utnyttja diplomet frå Rzeszow?

Medans hon är borta i Menora

... så föreslår jag lite trevlig läsning i form av en intervju med Luc Besson, mannen bakom mäktiga filmer som Leon, The Fifth Element och La Femme Nikita.

Misha ska på wesele!

Tufft! Nu jävlar händer det grejer! Den 29/9 är Mishelini bjuden på ett polskt bröllop (wesele på polska) i Adelaide. Darek från koreografkursen i Rzeszow ska gå över till den andra sidan och bli pussywhipped av en wifey! Här jävlar ser man fram emot spektaklet!

What if I could be Mrs. Kane?

Min exegesis blev inlämnad idag (!)- och ärligt talat, kollapsar inte min mage av stress och magsår över problem med utskrifter i datasalen så är det ett mirakel! Det känns lite ensamt nu. Jag blev fäst vid att skriva den. Man kom på så mycket och man framgick som en bildad person som drog slutsatser till höger och vänster.

Så för att inte i väntan på tentan den 13e, dö av brist på cinematiskt tänkande så haffade jag Citizen Welles på biblioteket. Det är en biografi om Orson Welles, mannen bakom Citizen Kane - en av mina absoluta favoritfilmer. Det är en sådan film som alla känner till men få faktiskt ser. Somliga kanske uppfattar den en smula långsam men jag kan se den om och om igen. Orson Welles alltså, vilken kille. Jag borde fötts tidigare så jag kunde gift mig med honom och avla hans avkomma. Det var ju själviskt av honom att köra en game over året innan jag föddes!

“I want to give the audience a hint of a scene. No more than that. Give them too much and they won't contribute anything themselves. Give them just a suggestion and you get them working with you. That's what gives the theater meaning: when it becomes a social act.”

Och varför försvann alla film-noir män och ersattes av muppar som ser ut att platsa i Lords of Dogtown? Ge mig klassiska alpha males tillbaka damnit!

Slå upp mitt namn i ett lexikon och du får...

Melissa Lejman -- [noun]: A person of questionable sanity who starts their own cult 'How will you be defined in the dictionary?' at QuizGalaxy.com

Nu dör jag också

Helt allvarligt, jag tror min mage håller på och ruttnar inifrån. Inte är banken öppen idag för att ge mig mitt Swift-id och jag har inte råd med ett läkarbesök för mina pengar finns på mitt svenska konto, vars kort bankomatjäveln svalde och inte finns det något jävla toapapper i huset och alla affärer är stängda för det är fucking satans aphelvets foundation day som är en röd dag.

Nej, idag orkar jag inte med det här. Jag trycker på off-knappen och dör i min säng. Med lite té.

Blondinskämtet

Hur vet en blondin att... Ärligt talat, det var på tiden att det kom ett intelligent klassiskt blondinskämt och så finns det ett! Det är klockrent ju!

"I´m a cow, can´t you see"

Okej då, för Gregers skull...

Man tar ju lite time off när man försöker återhämta sig från att ha blivit laglig i hela världen. Men eftersom Greger smooth-talkar så ljuvligt gör jag väl en uppoffring trots allt. Man fyller ju bara 21 en gång, har jag hört. Eller vad var det vi sa i fredags, "Det här är bara den första av Melissas 21-års-fester". Yep, many more to come!

Jag fick blommor av min polack-trio (Magda och Monika visade sig ha en hemlig tredje syster: Diane)! Det var evigheter sen jag fick en hel blombukett ju, så det var superpolskisött av dem. Ballongerna vi hade i baren var vackert dekorerade med polska ord såsom Na zdrowie, zajebiscie, do dna, piwo, zpierdalaj, dupek och Henriks bidrag Palenie zabija. Nille blev utsedd till Dagens polack då han gissa rätt på hela tre ballonger, att han suttit med tre timmar tidigare när jag skrev och förklarade orden har antagligen inget med hans självklara vinst att göra. En gissning på vad Dupek betydde var "Duplicera" om jag inte misstar mig. Nej. Inte ens i närheten.

Vodkan och vinet blev uppdrucket men annars så gick ju gåvorna tydligen i ett sammanhängande tema. En Survival-kit med vin, choklad, kakor, tuggummi och vibrerande kondomer som glow in the dark, ett nattlinne i två delar (nåja, om det där tygstycket kan kallas för del) som skulle få en prostituerad att rodna (nej, ingen modevisning av detta plagg ägde rum), en ankig tallrik, äggkopp och mugg med specialdesignat signering av mitt namn (jag har aldrig ägt något med mitt namn på - mitt namn finns aldrig i affärerna!) och toffelltofflor så jag slipper röva bort pojkarnas skor när jag går ut på baksidan. I bakhuvudet klingar det bekant att jag har en middag innestående också...

Ahmed

Blanda vin med polsk bisonvodka (Zubrowka applejuice!) ter sig som en god idé då, men nu ser jag det från ett helt annat perspektiv.

Vid midnatt

2 shots och en vodka-drink. Är inte det så midnatt ska ske när man fyller 21 säg?

Inte för att det är en ny upptäckt, men födelsedagar är fruktansvärt givande om man fått sitt VISA kort spärrat samma dag...

She´s been stalked again

Den här gången är det en Ryan - och visst han gav faktiskt en OC känsla.

Det viktiga dock (mitt i fyllebloggandet) är att jag har fått äta polsk mat! Zupa pomidorowa och pierogi ruskie, yeah baby! Magda och Monikas familj var ju som förväntat charmiga som satan, med en oroande snygg styvbror på kuppen (han hade flickvän dock) och en extra syster. Det är här jag uppskattar att de inte förstår svenska. De ska alla tre komma på Mishas fölsis-fest imorgon. Och Claremont e ljuvligt att gå ut i. Oh and I´m hot, like if that´s a newsflash...

Min prioriteringslista borde få spö - 3 inlämningsdeadlines imorgon. Jag är fullständigt färdig med... 0 av 3. Främst references kvar. Blir att stiga upp tidigt om säg, tre-fyra timmar och skriva färdigt allt innan timmen är slagen (16.00).

Lägesrapport

1222 ord och Wizard of Oz avklarad.

Woho.

Update:

1413 ord och helt plötsligt har Kubrick gjort entré i uppsatsen med Eyes Wide Shut, Clockwork Orange och The Shining. Måste varenda eviga film ha något med drömmar och dylika tillstånd att göra? Powell´s Peeping Tom fick gästspela efter en insikt om ögon och hur man ser på saker, efter den förbannande Andalusiska hunden.

Har nu suttit åtta timmar med skiten och ska sova istället. Bazin och ikonografin, samt avslutet på surrealismen får jag ta imorgon. Måste ljudsynka kortfilmen också innan ögonlocken gör uppror. Natt.

Koncentration är inte alltid min starka sida

Här kommer en bekännelse. Inte den i rubriken, utan den som följer härefter. Jag har aldrig varit så förtjust i Fred Astaire. Gasp! Men jag börjar mjukna. Jag ser på nummer som "Cheek to Cheek" och "Night and Day" och hör orden eka i mitt huvud: Ge mig en man i frack NU! (P.S Han får gärna kunna svepa mig över golvet sådär också)

Okej. Nu är biktstunden över. Är uppe i 700+ ord nu så det e en long way to go still. Om dessa förbannade musikaler kunde ta och sluta distrahera mig från ämnet...

Heaven.... I´m in heaven...

Where Trouble Melts Like Lemondrops

Måste vägar av guld ha så stor politisk innebörd i en technicolour drömvärld som Wizard of Oz? Varför måste Freuds superegon och id förklara de två distinkta stilar musikaler har? Och hur fan tänkte Walter Benjamin när han uttryckte sig att "the art of storytelling is coming to an end"? Här sitter man alltså och skriver en uppsats som ska nå upp till 2000 ord om betydelsen av den surrealistiska rörelsen i modern film, med Wizard of Oz, The Science of Sleep och The Cell som utgångspunkt. Kanske nämner jag Matrix, kanske nämner jag John Malkovich. Vem vet?

Skulle jag ha sett hela Eraserhead, Pan´s Labyrinth eller Natural Born Killers skulle jag säkert ha med dem i ett hörn också. Dessutom ska jag utveckla herr Bazins filosofier om mise-en-scene och montage, när Claws kommer tillbaka med vår Bibel: The Film Experience som vi delar på. 1600 more words to go!

Men lägg av!

Vem vill gå omkring i dyra skor när man kan gå omkring i såna här underbara strumpor?! Giiiiimmmeeeee!!! Historiska kostymfilmer är inte bra för mig, det slutar med att jag hamnar på sidor som dessa. Btw, den här och den här vill jag ha i mitt hus! En sådan här vore kul med.

Escapism in the surrealism

Tidigare idag när jag knåpade på min exegesis av "The Order" så blev det en stor distrahering från det akademiska ordbajsandet när jag till min stora lycka upptäckte att Anne of Green Gables gick på TV. Det var tur att alla andra i huset var på lektioner så kunde jag skratta mig kissnödig (out of toiletpaper- again!) i soffan och rulla runt på golvet. Anne Shirley och Gilbert Blythe, hur underhållande är inte det liksom? Jag antar att man måste ha växt upp med böckerna för att förstå. Har aldrig tänkt på det förut, men cinematografin är ju ögongodis som fan i den. Får mig att vilja ha böljande gröna ängar med kor utanför fönstret. Synd bara att skådespeleriet är värdelöst ibland. Av någon oförklarlig anledning blir jag sugen på att gå omkring i långa midjehöga kjolar och blusar (oh så inte alls min stil, men what the hell).

Det fiffiga med ClustrMaps är att man kan se från vilka platser folk har surfat in på ens sida. Att det blir störst ringar (flest besökare) i Sverige området och i Perth är inget som förvånar mig. Små pluppar kan lika gärna med vara någon enstaka kotte som surfat fel på något random sökord och flytt fältet minst lika snabbt. Men... Ser ni den där medelstora pluppen mitt i Afrikas öken? Vem fan stalkar mig därifrån?!

Nej, tillbaka till att läsa Postmodern after-images nu.

Secret Societies

Jag har funderat på en sak efter att ha försökt skriva min exegesis. Just nu är jag inne på mitt stycke om hemliga föreningar, och då slår det mig. Tänk om de galna Scientologerna och allt Kabbalah dravel är resultatet av konspiratoriska genier? Secret societies gone wrong, som exponerats från sina underground movements. Inte hela rörelsen är insinuerad i det hela, utan bara the top of the crop. Tom Cruise kanske inte e en galen man trots allt?

National Treasure My Arse!

Det är vidrigt helt enkelt. Vad är det liksom? Grönsaker, soja och öl? Satans massa salt också. De har pajer och rullar och allt möjligt vider, allt med Veggiesnusket som huvudingrediens. Och så kommer Krys och påstår att man kan ha det på mackan, Veggiemite bread spread. Urk. Jag bjuder på min reaktion från filminspelningen igår. Mina näsborrar är fortfarand traumatiserade...

Oh Beer, where art thou?

Ego makes Toast

Gratulerar Misha, du har nog gjort den dampigaste program-loggan genom tiderna! Ser det inte 80-tal ut säg? Pretty please säg att det gör det. Orka pilla med det anyway. Hela denna heliga lördagskväll skulle vigas åt att klippa ihop våran tafatta "How to make toast" på max 40 sekunder. Som ni ser gör jag den välbetalda skådespelarinsatsen.

Om nu bara jag kunde ha hela materialet på datorn istället för de första sex minuterna, så skulle det hela gå mycket lättare. Men Claws snodde Skumraketen 3000 (kameran alltså) till skolan för han ska sitta hela kvällen/natten och redigera våran dramaproduktion. När jag väl skulle importera hela skräpet till FCP så skulle ju datorutrymmet bråka med mig. Så man tog det man kunde: sex minuter, allt i samma mid-shot vinkel. Helt hopplöst att jobba med utan tillhörande close-ups helt enkelt. Vad fan är det jag har som tar så mycket plats egentligen?

Kung Fu Hustle

Amazing Goal

Fullt hus ikväll. Till och med Stanley och Menora är på besök.

Det är trots allt Champions League.

Klockan är strax halv tre på natten och nachosen och coronan har tagit plats.Vi har något de andra inte har - en TV minsann! Ser jag ett amazing goal till av Bergkamp blir jag galen. Skoja inte.

Cross on the roof

Hela huset verkar äta tillsammans idag. Händer fan inte varje dag.

P.S Franskalektionerna på gymnasiet ägnades som oftast åt att översätta svenska uttryck till engelska istället för franska över huvud taget. Challes och mina favoriter var ju "Have you seen on husband", "Cross on the roof" och "Are you sharking?".

Is it out of line if I was to be bold and say "Would you be mine"?

Ibland mister jag grepp om saker och ting. Jag glömmer ibland att det finns saker som jag är jävla bra på. Man fastnar gärna i det ödmjuka tankesättet att "Jaja, du är bra men det finns andra som skulle gjort det tusen gånger bättre". Som med dans. Jag vet att jag kan ta över scenen och lysa, men det är i Norrköping.

Idag blev jag påmind om att jag kan kontrollera ord. Jag kan skriva. Vem som helst kan skriva, men vem som helst får ju inte en bok publicerad heller, fast idag är det nästan fullt möjligt att det är så ändå. Jag blev orolig ett tag, självsäkerheten sviktade. För en sak ska ni veta, det är skillnad på hur jag skriver här i bloggen, vars syfte är att skriva av mig och hur jag skriver när jag skriver för att skriva. I'm on a roll now. Scriptwriting kursen går ju över förväntan. HD hit och dit, hyllning börjar bli lite av en huvudingrediens på lektionerna. Så får jag ju inte tänka, men det känns ju så helvetesbra!

Det är lite läskigt när handledaren börjar involvera klassen i att analysera mitt skrivsätt. My individual style. It's so dark underneath the insecure illusion. "Yeah, you´re sick!" flinar Hamish. "I have noticed that so many of you have so dark endings, it's disturbing actually. I'm getting worried..." Jag kan inte få nog av Michelle. Varenda scriptwriting kurs som ECU har att erbjuda, I'm signing up!

Och så bjuder jag på my inner jukebox:

Whistle for the choir - The Fratellis

Leaving on a jetplane

Jag hade en sådan här. Pilotjacka insisterade mor min att kalla den. Jag minns att det var kärlek på hög nivå. Övertalade föräldrarna att köpa en sådan till mig för att storasyster hade en likadan. Den var varm och vad kan jag säga, Sverige är ett kallt land. Jag lyckades aldrig se särskilt badass ut i den dock, jag gick ju på mellanstadiet. Men den är nog åtsidolagd någonstans där hemma fortfarande (om inte mammut i min ovisshet skickat den till någon mer behövande själ i Polen, please say it isn't so). Nu när pilotjackan fastnade på bild på Rupert Friend av alla hetingar, (åh dessa ljuvliga markerade kindben baby) så vill jag att det ska vara vinter (ja svensk vinter alltså) så jag kan bära upp en mysig pilotjacka med fårskinn och se badass ut.

A girl like you's just irresistible

Först och främst - att skriva en exegesis låter som rena rama självmordet, men oh så kul ändå! En behind-the-scenes fast om ett manus.

Sedan så fick jag HD på min portfolio, vilket e en ljuvlig känsla. High Distinction baby. Man kanske skulle ta och droppa film & video som sin major och ha Scriptwriting istället? Det firas med The Fratellis (Can we watch movies on your TV, don’t have to get dressed just for me. We could stay home and get drunk quick. I could wear your dress and your lipstick, or we could go out and steal a car) Jag är en HD-are. Yay me! Dags att skriva vidare om Chelsea Dagger och Terrence Grant... Här ska det tryckas ut en till HD kreation!

Btw, är Inte Fratelli ett satans grymt efternamn? Heter du Fratelli så friar du till mig omedelbart! Melissa Fratelli liksom.

Varning för skamlöst pikande

Hon fyller år snart. Hon skulle bli bortom sig av glädje om hon fick en årlig prenumeration av Creative Screenwriting. Ja om man får vara oförskämd och rakt på sak gällande vad man vill ha.

Fast hon skulle kunna settle för godbitar som dessa med:

• Stealing Fire From The Gods: The Complete Guide to Story for Writers and Filmmakers (2nd Edition)
• Hero with a Thousand Faces
• Rebel without a Crew: Or how a 23-year-old Filmmaker with $7,000 became a Hollywood Player
• Film Directing, Cinematic Motion: A Workshop for Staging Scenes
• Making a winning Short: How to Write, Direct, Edit and Produce a short film

Så 1 juni is the day. Bortsett från att jag inte är hemma då. Så det går lika bra att komma förbi hela juli månad och äta tårta med mig. Med polsk vodka.

She should have been born yesterday

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Jag är född i fel tidsålder. Se bara på den här ljuva skapelsen. Jag fullkomligt älskar corsetteklänningen, synlig på Romola Garai i Amazing Grace. Kapa av ärmarna till kortärmad och jag skulle crasha någons skolbal bara för att ha den på mig. Will you go to prom with me?

Facebook & cheese

Misha har joinat den mörka sidan. Det var lite motståndskraft i början, måste jag medge, men sedan insåg jag att det fanns massa Rzeszow älsklingar som were doing it. Nu är jag fast. Det finns ju folk man inte har träffat på år och dagar och som man inte har kontakt med på något annat håll, så det är mysigt. More facebook åt folket.

Måste bara deklarera att jag kanske kan leva på makaroner och four cheese sauce med vattenkastanjer och bäbismajs trots allt. Det var godare än jag trodde. Min plånbok gillar!

Every Night Is Another Story

Sjuttonde maj igår för dem som missade det. För de ignoranta så var det alltså norrmännens stolta dag, och en utomordentlig ursäkt för att festa (trots lektioner dagen efter som var obehagliga att stiga upp till). På förfesten var det Ernesto (Dennis nya artistnamn som senare byttes till Esteban: han ska bli kuban) som skötte musiken och den var ju guld om man jämför med den låga kvalité som man fick skaka rumpan till på Sapphire. Och det var äcklig öl där också. Men man ansåg att jag hade varit en skötsam flicka för mitt i en tre år gammal r'n'b låt så hittar Misha en $50-sedel på golvet. Det blev att ryta "Vart ligger baren?!" och den upphittade pengen fick stå för en omgång i baren för tjejerna och senare taxin hem. Det kallas flyt. Kvällen blev med ens så mycket bättre med en RBV i handen och lite diskuterande kring Maya Deren (se, jag kommer inte undan henne nu!) med bosniern från tutorial gruppen. Vakterna och stalkern gjorde väl sitt till också I guess. Bildexhibition på G!

Misha leker i hemma-baren

Desi gillar den röda drinken (alla gillar den röda drinken)

Om vi säger så här: Sam mår som han förtjänar idag. Han steg upp efter 18.00 idag...

Mattes ciggmössa!

Emsi ser till så vakterna övervakar oss flitigt. P.S De har lätt för att rodna.

Mishis kan fejka att det spelas dålig musik

Vad gör Marcus med min tékopp på Sapphire?!

Misha, Ernesto/Esteban & Emma. Kubanen är kameraskygg.

(I taxin på väg till Subiaco)
Sam: Shit! Jag har glömt att byta om!
Misha: Nej Sam, du har en skjorta på dig.
Sam: Har jag? Yeah! Sweet!
Misha: Bra att någon har koll på dig.
Sam: Ja polacken, det är *hick* skitbra!
Misha: Mm, bra att du tycker det Sam. Men du behöver inte klappa mig på brösten.
Sam: Jag trodde det var din arm...
Emma: *fnissar* Har hon... fasta armar?!
Sam: Jaa!

Say I Am You

Jag är inte helt säker, men jag tror jag är kär i Maya Deren.

Inte konstigt egentligen att Meshes of the Afternoon var den enda vettiga filmen under dagens visning, då hela den var rytmisk och associerande med dans överlag. Den var nästan genialisk för att vara en drömsekvens. En av de bästa. Makes perfect sense without making any sense at all.

"My film cost what Hollywood spends on lipstick".
Och jag är härmed blint förälskad i den sanna innebörden av ordet amateur.

These Tiresome Paper Dreams

Jag önskar livet kunde vara som på film. Just nu känns det som om jag är någonstans mellan första och andra akten. Jag vet inte ens om jag har nått katalysatorn för handlingen. Men en film om mitt liv är för lite, en film för varje viktig period i livet - now we're talking. Min film skulle i alla fall börja till tonerna av The Kooks med She Moves In Her Own Way, med fotsteg mot kullerstensgator i en gammal storstad i Europa. Prague kanske. Jag älskar Prague. Vad skulle jag ha att göra i Prague? Dricka den där fantastiska Mojiton på det stora torget bl a. En helt ny nivå av Mojito upplevelser. Kanske sitter jag där och hoppas på att få uppleva min egen Before Sunrise, ni vet den med Ethan Hawke?

Nu ska jag ta på mig Benetton koftan och gå till bussen. Vi orkar inte med annat än jeans och svart tee idag, okej. Det är ju film-tittar-lektion. Dog Star Man och The Order av The Quay Brothers på schemat. Jag ska sitta med benen kastade över stolsraden framför mig, med min cappucino i mörkret och mysa med min kofta, förvirrad över experimental film.

Det är Norge-fest idag! Det tas ju väldigt allvarligt med nationaldagsfirandet. Så förfest i våran hemmabar och sedan ska vi försöka smälta in med norrmännen på Saphire. Och så avslutar vi med det ultimata i-lands problemet: Vad fan ska jag ha på mig?

Daily Misha

Med lite peach tea som sin arsenal så är det bara att strike a pose. Jag förstår mig inte på vädret i det här landet. Ena dagen är det iglookallt och idag är solen framme som vanligt. Bäst att ta det säkra före det osäkra och ha tightsen på...

Rött älskar vi. Rött med vita influenser, dvs vita prickar (patriotiska färger darling!) älskar vi ännu mer. Jag kommer aldrig bli less på prickarna. The polka dots have become me.

Väntan på min turk

Det har varit en två veckors väntan typ, men idag äntligen fick jag min efterlängtade kebabrulle! Fy fan vilket sug jag har haft efter det. Inget går upp mot turkarnas pizza eller kebab i Sverige förstås (what's up with that?!) men den heta chili såsen de har på KebabCo borde fan exporteras till Sverige, då skulle jag slippa beställa min kebab med extra cayenne pepper hela tiden!

Det är ju nästan så jag saknar tryggheten i att ringa till Torpets och ge det magiska kodordet (cayenne) för att höra någon fånl ei andra änden av luren. "Åh, är det du Melissa..." eller "Vi började bli oroliga Melissa, du har inte varit här på ett tag!". Nu när Mille är gift behöver jag inte oroa mig för att hitta på nya ursäkter för att inte gå ut med honom (jag har redan pojkvän var inte giltig i hans öron: "Men kom igen, vill du inte ha en riktig man?"), klart mycket bättre att få stå ut med ramsan om vad jag gick miste om istället. Fuck, till och med sådant saknar jag!

Give me something to believe in

I always knew I was special

Över hos Miss Keep Your Distance klickade jag till mig superhjälte-quizen, vars resultat ni ser här. Yeah baby. Jag som oroade mig för att jag skulle få någon utav de tråkigare comic karaktärerna. Typ Hulken, eller Robin. Är jag en nörd för att jag vet vem Green Lantern är precis? Nevermind, tillbaks till mitt resultat. Who are we trying to kid? The result is what it is. Jag blev Wonder Woman...

Det var den midsommarn det...

Fram tills idag var min senaste tenta den 13 juni. Gott om tid att åka hem på innan svenskarna blir vilda och firar sin midsommar. Jag har aldrig firat midsommar riktigt. Främst för att jag oftast befinner mig i Polen det datumet. Jag minns en midsommar dock, med Josephine ute på landet någonstans i Linköping/Mjölby hos hennes vän. Vi sov på golvet, åt en tomat (kylen var tom och tomaterna var det enda som lämnats åt sitt öde) och kände inte en kotte. Ingen big hit.

Men nu så, nu är mina exams i dans bestämda. De sker den 22a juni. Man behöver inte vara ett matematiskt geni för att räkna ut vad det betyder. Ingen midsommar för mig, igen.

Såvida jag inte direkt efter tar ett flyg och åker hem. Bakåt i tiden ni vet. Så jag e hemma den 22a juni. Midsommarfirande med jetlag? Fuck no.

Mors Dag

Det är mammutarnas dag i Australien idag.

En förvirrande tillfällighet det här.

Sista söndagen i maj firas mammorna i Sverige.

Den 26e maj firas de i Polen.

Vilken jävla dag ska man hålla sig till?!

3 klänningar hon vill ha, nu

Nick is my bitch, med puss på kinden

Folk tar sig sådana friheter ibland. Säger polacken där man måste plågas med den traditionsenliga tre-puss-på-kinden-hälsningen på diverse släktträffar. Vi jobbar skift imorn igen, Nicky och jag. Yay.

Jag hade både Sarah, Ivan, Nick och Gabri att leka med på jobbet idag. Med dem på samma skift så känns det inte som om man jobbar, man skämtar och jävlas med varandra hela tiden mellan beställningarna. Fast det är inte ett dugg roligt då Sarah får för sig att det är jag som ska städa toaletterna den här gången, med moppning av golvet inkluderad. Ivan går och skäller ut henne - eller, ja, han kommer till min undsättning - för det kommer ju städare på morgonen som ska sköta det där. Jag slipper. Fast vi lät bli att berätta detta för Gabri som fick städa killarnas toa... Oj.

Jag får min chai latte med extra love. Min bitch vet hur man tröstar rätt. För jag uppskattar då inte folk som dricksar när de betalar med kort. Jag får ju inte se skymten av de $20 dollarna ändå vafan! Betalar man med kort så dricksar man fan vid sidan om med kontanter. Lägg det på minnet. Allmän hyfs.

Blev nedsprutad i köket vid städning. Folk borde ha licens för att hantera vattenslangen!
"Thanks for making me wet, man!"
"Anytime..."

Gabri - min stackars italienare med språksvårigheter, frågar vad som egentligen finns i chai latte. Första ingrediensen jag nämne är kanel.
"Cinnamon..."
"Cinema? You drink cinema, you mean like movies?"

Litet senare när vi putsar bestick så knuffas man ju om bäst utrymme. Jag slåss för glatta livet. Typ. Gabri slår tillbaka.
Gabri: You are bad?
(Han undrar ju alltså ifall jag har ont, if I´m hurt)
Misha: Nick, Gabri asks if I am bad?
Nick: To the bone!

Varför kan jag inte bara svara rakt av när man frågar mig ifall jag har några tatueringar. Hur svårt kan det vara att uttala ett ärligt ord?
Nej nej. Det går inte an. Istället ler jag hemlighetsfullt, drar ut på tystnaden och drar ut på ett "Maaaayyybbeee..." Sluta distrahera arbetskollegor Misha för fan!