shooting with fishies

Litet utrymme räddades med en monitor

Den här helgen har varit ett kreativt och ansträngande kaos. Hostan och snuvan har ännu inte gett sig (fick en utskällning av pappa på Skype förut för att jag inte tagit mig till farbror doktor än) och trots det fick man styra och ställa ett film-crew. Förvisso lever vi efter "ju mindre produktions-grupp, desto bättre" så man slipper alla slackers som snål-skjutsar. Men en hjälpande hand till skulle inte skadat.

Markus sätter sig nästan på Orson

Frusen skådespelare

Lördag-söndag filmade vi öppningsscenen i badrummet och en del av sovrummet. Måndagen var det plats på irländska puben Rosie O'Grady's för bar-scenerna. Superskoj! Fick riktigt tuffa tagningar med dollyn och min lilla skådis var lullig efter alla shotar absinthe han tvingades (nåja...) ta. En fight-scen har vi med, där Panda-Rob spöar skiten ur lilla Markus. Kvar har vi sista scenen, där Markus springer för livet i en gränd, sex-scenen och resten av sovrummet. Josefine som spelar Venus dök upp i värsta långa och häpnadsväckande klänningen för att inte tala om smycken som skrek grekisk gudinna - klockrent!

Långhåret är Baz, galen DOP

Jag och Xiao, min editor, är de enda töserna kvar i den mansdominerande kursen

Stackars Markus fick ligga i ett badkar med guldfisken Orson ( som ja, lever än! Tack för att ni frågar!). Vi kunde ju inte direkt ha varmt vatten i badkaret för då skulle firren dö... Jag tror Markus inte tycker om mina prioriteringar: han vs guldfisken. Oh well...

Fröken host-och-snuvig regissör

Orson och hans stand-in, Ed.

TRANSLATION: We've been shooting the whole week-end, despite me being sick. A director's gotta do what a director gotta do. We got some really cool dolly-shots at the Irish Rosie O'Grady's pub where my actors got a wee bit tipsy after all the absinthe shots they had. The girl playing Venus looked drop-dead-georgeous in a red floorlength dress and greek goddess-style jewelery. We still have to shoot the sex-scene and the chase at the end.

On saturday we did the opening scene where Markus needs to be in a bathtub, fully dressed, in cold water and with a goldfish. We named him Orson. If we'd use warm water Orson would've died, so Markus was kinda mad with my priorities - him vs Orson.

multiple personality disorder, aka the case of lacan

Lacan's mirror hit och dit, nu är det dags för nästa vlog-inlämning som jag inte kommer lämna in i tid. Ush ush ush. Vi får hoppas att jag lämnar in den innan midnatt imorgon, så jag åtminstone får in den på samma dag men inte i tid till lektionen. Det är ju Tanja trots allt... Temat är den här gången speglar, eller cinema as a mirror (alt. cinema as a window).

Fortfarande ett work in progress, men här är lite stillbilder so far... Det är ungefär nu någon kommer dra efter andan och få panik: tog hon verkligen av sig kläderna sådär?! Om vi säger såhär, min kropp har sett ljusare tider... Men come on, vi talar om distans nog att inte va nojjig över saken.


TRANSLATION: It's due date for the next vlog assignment which I won't submit in time. Crap. Hopefully I'll finish til midnight tomorrow so it's at least submitted on the right date, though not in time for class. The theme is cinema as a mirror (or cinema as a window). It's still a work in progress but here's some snapshots.

sleeping beauty

Så jag tänkte att här, skulle jag inte ha något emot att vakna upp en morgon. Givetvis med frukost på sängen och med Slavski vid min sida... Han skulle ju dö förstås, av alla blommor.

(via här som är via här)

Part of the game: Blog Day 2008

Jag är villig att knapra på kakan och dela med mig av den. Det är vad det hela går ut på, att dela med mig av fem bloggar jag rekommenderar och med motivering varför givetvis. Så då kör vi, 31 augusti varar ju inte hela livet heller.

1. Girl with a one track mind.
Jag minns inte riktigt hur jag hitta den här, men jag har ständigt återvänt i mer än två år. Detta är världens hetaste sex-bloggerska. Så skarpt skrivet, så mycket attityd, hon vet precis när man ska börja och när man ska sluta för att hålla det intressant. Dessutom kretsar temat kring sex, sex, hur man sätter pojkar på plats och sex. Genom hennes ögon/erfarenheter.

2. Elena Rossini.
Söt och passionerad film-tjej som jonglerar så många bollar i luften. Man hittar alltid fina guldkorn och tips här, men framförallt är hennes arkiv av produktions-bloggen för Dove Sei Tu en överdos av pepp och inspiration.

3. Professionally Trendy.
Ytligt blir sofistikerat med den här tjejen. Vackra bilder, kreativa funderingar och inspirerande tolkningar. I slutänden är det inte alls likt min stil, men jag gillar hur någon annan lyckas med sådant jag aldrig skulle känna mig bekväm att bära upp.

4. Emily O.
Här har det tagits äckligt snygga bilder som man bara drömmer sig bort i. Det är som att kliva in i en annan värld med radikala färger som inte existerar i din tillvaro. Bara att bli avundsjuk. Kreativ liten pärla.

5. Bohemian Musings.
Själva headern var det som fick mig att falla för den här bloggen. Bara titta på den. Fortsätter man scrolla och läsa kan man andas ut, det är inte bara utsidan som räknas. Den här boken kan dömas efter pärmen, den är minst lika bra efter andra kapitlet också. Förutom att hon är lite sagolik så tycker hon om att dansa i korta klänningar.

the art of missing the introduction

- I think we could do you within an hour, or I mean... it's a really short and sweet scene, close-ups of you in bed, I think you won't really take longer to do... or eh, i mean shoot... are you up for it or not?

- Is this Mel?

- ...

Saker att tänka på fröken regissör. 1. När du ringer till dina skådespelare för att a) bekräfta tid om inspelningar och b) pitchar om hur smärtfritt det kommer bli, försök att inte få det att låta som om det är tal om en porrfilm. 2. Det vore ju en bra början om du presenterade dig innan du började prata omkull rödtotten.

Imorn, i alla fall, är det dags. Pushing Buttons aka Don't Push the Button börjar filmas imorgon. Marcus ska ligga fullt påklädd i ett badkar med en guldfisk! Ikväll däremot, är jag sjukskriven, typ. Fick ledigt från jobbet för att krya på mig så jag kan slita arslet av mig imorgon. Min hosta kväver mig, jag börjar låta som en döende hund... Traskar jag inte på bättringsvägen på måndag blir det banne mig dags att gå till doktorn.

Bedrest och internet. Resulterar i längtande hundvalpsögon via Blaze Danielle efter den här filmen. Den är ju trots allt från mannen bakom pingvin-filmen. Verkar makalöst fin och precis något jag skulle kunna tjuta ihjäl mig för. The Fox and the Child. Magisk. Samtidigt kan vi ju konstatera att tillsammans med alla söta lurviga katter jag kommer skaffa mig, så ska jag dessutom ha en eldig liten räv hasandes i hälarna...

in the words of gwen stefani: superkawaii!!!

nothing new happens, but i bought a new dress

Av dygnets tjugofyra timmar har jag säkert sovit... (det är här jag räknar på fingrarna) femton-sexton. Nä, det är inte särskilt givande att vara sjuk. Konstigaste är att jag är redan redo att kasta mig mot sängen igen och sova mer. Tänk om man kunde sova bort sjukdomen och vakna upp och va sprillans ny och shiny-happy-sparkling! Oh well, lite bilder på en nyligen adopterad, söt, krämvit sommarklänning som snart kommer åka på. Vädret tillåter det ju, fin-fint har det varit. Typiskt. Solen uppkörd i nyllet på en när man bara vill dö under en filt...

Can you see through this? Well, I'll wear it!

Först och främst så är det något med Jean Harlows utseende som får mig att rynka på näsan, sen är det hennes något begränsade skådespelartalang. Intressanta med Redheaded Woman är att den bannlystes från biograferna när den väl kom ut (vilket tydligen inte hindrade dåvarande kungen att ha en kopia i sin personliga kollektion). För det är väldigt mycket öppna och omoraliska sex-anspelningar för att vara en film från 1932. Den är ganska tvådimensionell dock, skulle lätt kunna skrivas om och göras om till något bättre för själva handlingen är tveklöst funktionell.

when i had no wings to fly, you flew to me

Tjo, tjo. Jag köpte denna udda men alldeles älskvärda kollektion i en liten vintage-håla i Inglewood som heter Mo Mo's. Den får mig att känna mig som en liten flygvärdinna! Utstickande färg (den är turkosare i verkligheten!) och röda sömmar, jag kunde inte motstå. Eftersom min hosta vägrar att ge sig tröstade jag min sjuka själ med shopping-medecin. Bästa med sådant här är ju att det inte kommer finnas någon häromkring som har en likadan!