sharing is caring

if it is not right, do not do it, if it is not true, do not say it

I fredags gick jag på jobb intervju klädd så här och på måndag (dvs imorgon!) är det dags för ytterligare en jobb intervju. Två helt osammanhängande dagtids-jobb, men oh så grymt om jag kunde få dem! Bara att hålla tummarna...  Känns som om jag sliter ut den här Forever New kjolen, men den passar ju så bra med allting! Och egentligen så finns det tusen saker som exploderar inombords men vem fan orkar bli personlig på bloggen när man kan vara ytlig och låtsas som om allt är "ok". Japp, vi kör på den istället.

TRANSLATION: I went for a job interview wearing this on Friday and on Monday (that is, tomorrow!) a completely different kind of job interview is scheduled. It would be beyond awesome if I could get both of them, so here's hoping!It's easier to play the vanity and shallow card rather than go on and on about the thousand things that explode inside my head.

time can't be bought back with silver and gold

Min fina lilla mobilusk försökte ju begå självmord och hoppade överbord under Fringe-festivalen och har varit med krossad skärm sedan dess, tills vi äntligen gick till telefon-doktorn och gav den nytt skal. Haha, det tog sin tid! Tyvärr slutade min kamera fungera på den efter att den fått nytt glas, så jag gick tillbaka och lät dem se vad som de möjligtvis kan ha gjort fel. Under tiden traskade jag loss i Karrinyup och råkade hitta otroligt mycket bling bling som ville flytta hem med mig från Colette och Diva. (P.S ni får ha överseende med random hårstrån i översta bilden, jag är med katt trots allt)

TRANSLATION: Since my iPhone tried to commit suicide and jumped during the Fringe-festival, I've been carrying it around with the broken screen. I finally got around to replace the screen the other day, but the camera stopped working after it got replaced. During my return visit to the phone-doctor I found some bling-bling calling out my name from Colette and Diva, and who am I to refuse things like these to not be adopted and come home with me?

bring me the horizon

När semester och flykt från vardagen känns väldigt långt, kommer jag ju på att jag aldrig riktigt avslutade min och Fille's lilla roadtrip innan nyår. Dag 1 & dag 2 kom upp, men sedan tog det stopp. Så det får bli lite "gammalt" men nytt från vårt lilla äventyr. Vid det här laget var vi ju uppe i Monkey Mia och Shark Bay för att leka med delfiner, som aldrig kom (typiskt, flocken hade simmat ned till Perth när vi bilade upp för att hälsa på dem, snacka om dålig timing!). Vi packade något besviket vårt tält och åkte till Denham för frukost innan vi tacklade långa färden mot Lancelin, där caravan-parken stängt för incheckning och restaurangen slutade servera mat, så vi fick kalasa på en pizza, ta en öl och bevittna den lustigaste mån-nedgången vid piren.

TRANSLATION: Holiday destinations seem very distant at the moment. Therefor it only seems like a great idea to put up the other half of our little roadtrip that we did, before New Years, up to Shark Bay. Day 1 & day 2 can be found here, but now it's a very belated time to make some room for Day 3: We got up early to play with the dolphins, as you do when you go to Monkey Mia, but the dolphins decided to swim down to Perth when we decided to drive up to visit them, so there was no dolphin playtime which was a major dissapointment. We packed our tent and headed to Denham for breakfast before we (read: Fil) drove all the way back to Lancelin where we intended to invade for a day or two. The caravan park was closed for check ins and even the restaurant didn't serve food anymore by the time we arrived, so we partied hard on a pizza, beer and witnessed the most bizarre moon-down at the pier.

cookie and the coconut

 Det förstår ni väl att det  blev för Alphan att åka fram när Cookie inte kunde stå ut med att lämna den gigantiska kokosnöten ifred som vi kammade med hem från affären igår.

TRANSLATION: No chance in hell that I would let this moment pass without capturing it with the Alpha when Cookie couldn't leave the gigantic coconut alone. 

what is and what should never be

Låt mig med stolthet presentera mitt alldeles egna "är jag i bild?" fejs på den sista bilden inklusive ett extra steg bakåt för säkerhets skull att huvudet må bli avklippt. Ahja. Det är väl inte varje dag man kan vara graciöst poserande heller... Jag må kanske ha varit katastrofalt klantig därtill när jag glömde asken med smaskiga choklad-praliner som vi köpt från San Churros till Filles mamma när vi skulle över för middag, på biltaket. Ahja. De överlevde. Asken hade lite mentala störningar men det gav den ju bara lite karaktär. Vi lekte med Hendrix (se bild: svart labrador) och fick Kinder-choklad (hurra!) och såg Pirates of the Caribbean 4 (åh förlåt, jag menar the third sequel) och Hot Tub Time Machine (boyah!).

TRANSLATION: Behold my "am I in shot?" face in the third pic and also the subtle movement of taking one further step back, just in case my head might be cropped off. Oh well, everyday can not be a successful posing day. I wasn't exactly at the top of my game when I put the delicious box of chocolate which we bought for Fil's mom from San Churros on our way over for dinner, on the roof of the car. Oh well indeed. The chocolates survived. The box had some minor mental injuries but ey, it gave it some character!

there is a place where no easter bunnies hatch

Glad påsk alla kycklingar där ute! Hoppas ni ätit er mätta på ägg och påskgodis och choklad. Här har påsken passerat som vilken annan vardag som helst. Så i hopp om att fånga minsta lilla påsk-känsla kastade jag på mig en pastell-gul tröja, lite (svarta) fjädrar och begav mig ut till natur-reservatet som finns precis där vi bor för en liten promenad.   Strålande sol och kameran till hands innebär att ni får se litegrann hur det ser ut ett stort stenkast från vårt hus.

Påskveckan i år innebär mest att jag inte jobbar på långfredagen men att vi istället har öppet på söndagen då det är långhelg (men jag jobbar dock inte). Den här helgen skulle varit perfekt för en liten getaway söderut, men Fille jobbar tyvärr som vanligt. Så istället sitter man och saknar påsk-traditioner som uppstår när man har familjen nära till hands. Det är galet hur spontana cravings efter tartar-sås och polsk grönsaks-sallad och hårdkokta ägg uppstår vid den här tiden på året. Och pierogi! I vanliga fall skulle jag utan problem (jag har gjort det tre år i rad nu trots allt) ihärdigt tagit mig an köket och gjort allt själv, men Fille rör ju inget med majonäs  så vad är poängen?  Alldeles för mycket jobb för bara en person. 

Jag fick för mig att köra följande work-out pass igår och kan sammanbitet medge att det ta mig tusan är en rejäl träningsvärk som plågar mig idag.  Varför ska man straffas för att man försöker vara nyttig/hälsosam?! Jag har också kommit fram till att jag lider utav Malwa-syndromet: jag hittar musik som jag tänker att "damn, måste göra en dans till den här för Malwianerna" och så inser man ju att det typ inte finns några Malwianer kvar. Surt.

Sommaren återvände ju en stund kan man ju se på dessa bilder, men sedan påmindes man att det kommer bli kyligt så fort kvällen kryper närmare när Fille och jag bestämde oss för att åka in till Northbridge för att äta på Sorrento och sedan ha dessert på San Churros (ohmygosh mums!). Det är okej med mig, att ha två årstider på en dag istället för tre-fyra som man hade i Melbourne.

TRANSLATION: There is no hint of Easter in the air whatsoever so in order to capture the tiniest essence of Easter, I wore a pastel-yellow top with some feathers (the fact that Fil pointed out raven-feathers have nothing to do with Easter is something I chose to ignore). It was beautiful weather, and since I was too sore from working out to work out again, I went for a walk in the nature reserve that is close to our house.

 I really miss all the family and traditions that Easter brings that I'm without when I'm on my own on the other side of the world, and although I could easily conquer the kitchen and get some kick-ass pierogi, tartar-sauce and polish vegetable salad happening... What would be the point of so much hassle, Fil wouldn't touch it anyway (mayo) and it's simply to much effort for just one person.  Nonetheless, I hope you all had a happy Easter with plenty of eggs, sweets and chocolate!