Jag sa till Rodrigo häromdagen, att tänk om jag kommer bli den där filmskaparen som kommer spendera resten av ens liv med att göra filmer som försöker lista ut vad som hände, vad som gick fel. En melankolisk, deprimerad, plågad filmsjäl. Det kanske var meningen. Varför sprida lycka när man själv inte känner något?
Och det kommer finnas katter i filmerna såklart. För jag kommer ju bli den där gamla tanten med katter som hatar världen, hatar mänskligheten och framförallt hatar allt fånigt fluff när andra predikar om kärleken. Som egentligen inte alls är galen utan bara sorgsen för att hon aldrig kommit över pojken hon en gång älskade och förlorade. "Det kommer bli bra". Gå och dö. Håll käft. Det kommer aldrig bli bra.
Men Muffin fick besöka parkeringstaket och gå på äventyr. Hon har gråa tassar nu. Nu vet vi varför vita katter har en ödesbestämd framtid som innekatter.
Och det kommer finnas katter i filmerna såklart. För jag kommer ju bli den där gamla tanten med katter som hatar världen, hatar mänskligheten och framförallt hatar allt fånigt fluff när andra predikar om kärleken. Som egentligen inte alls är galen utan bara sorgsen för att hon aldrig kommit över pojken hon en gång älskade och förlorade. "Det kommer bli bra". Gå och dö. Håll käft. Det kommer aldrig bli bra.
Men Muffin fick besöka parkeringstaket och gå på äventyr. Hon har gråa tassar nu. Nu vet vi varför vita katter har en ödesbestämd framtid som innekatter.
so cute!!
ReplyDeletelovely!