port melbourne

I söndags tog det ett tag innan hela familjen äntligen steg upp (jag var redan uppe tidigt och hängde på McDonald's wireless dock)

Vi tog 109:an till Port Melbourne

Det verkade till och med som om vi skulle slippa skurarna som skrämde oss inne i stan

Så vi började promenera längst med den fina stranden

Man kunde ta färjan till Hobart om man villeJust när vi var långt ifrån allt vad skydd för regnet heter så började det regna

2 kilometer senare hade vi traskat i blåsten till St Kilda

Där åt vi alla en "helt okej" seafood claypot på Espy Kitchen

Sen åkte vi tillbaka till Melbourne Central och gick på bio. District 9. Över förväntan hörrni!

TRANSLATION: Rather late on our lazy sunday we went to Port Melbourne, enjoyed the beachwalk, had an encounteer with the stormy rain and walked all the way to St Kilda for some shelter and food at Espy Kitchen. Next we headed back to the city and went to see District 9 - quite an intriguing surprise.

have you watched the cities move?

Lite musik för att förgylla den här soliga men på sitt egna sätt, melankoliska söndag.


The Republic Tigers - Buildings & Mountains

you take the good and the bad and make the best of it

Så i måndags gick vår illegala internet användning i kras. Ahja, de har lovat att komma imorgon och fixa igång vårt Internet. Det får blir superlångsam 50MB laddningskvot per session, men gratis, på Donken istället. Desperationens vackra ansikte.

Och så har jag Bambi i mitt sällskap. På tröjan alltså. Den, mysiga tofflor och matchande underkläder fick följa med hem från Cotton On.

all good things come in threes

Simon som är direktör för filmavdelningen på Deakin har en besatthet av att man ska visa ett narrativ genom the rule of thirds. Så då gör vi det, som Simon says helt enkelt.

i've written it on myself if you can't tell

I söndags bestämde S och jag att vi skulle ta spårvagnen ut till St Kilda för att äntligen få det gjort. Dessvärre var vädret inte i vår favör, men det hindrade oss inte från att bekanta oss med lite pubar efter att nästan ha blåst iväg på stranden. Enligt tradition körde jag en liten Marilyn Monroe när vi ändå var igång, men det är ju inte direkt någon nyhet.


Först gick vi till Esplanade Hotel, eller The Espy som det kallas och det var supermysigt, mörkt, slitet och melankolisk som ett övergivet varuhus kan vara. Stort var det också, med live-musik. De hade fem-dollars pizza! Men vi tog en tillbringare öl istället och traskade vidare till en engelsk pub, Elephant and the Wheelbarrow (konstigt namn, jag vet) där vi åt istället. Jag hade fått för mig att det skulle vara billigt pub-krubb där, men ack så fel jag hade. Gott var det dock!

picnic at hanging rock

Det jag tycker om med att vara i Australien är att det lokala filmutbudet blir så lätt att få tag på. Hur många vet egentligen vilka filmer som egentligen är Australiens guldkorn? Filmindustrin är ju så amerikaniserad världen över. Men om vi förtränger Australia en stund, och Crocodile Dundee eller Mad Max och kikar mer på produktioner som Strictly Ballroom, Rabbit Proof Fence, The Piano, The Adventures of Priscilla: Queen of the Desert och Romulus, My Father, så finns även Picnic at Hanging Rock.


Det är en utav de första filmerna som nådde internationell distribution. Det är med en svag känsla av nostalgi som man anar att the storytelling var något alldeles eget när den kom ut. Det är en atmosfärisk upplevelse, men är långt ifrån läskig eller spöklik med tanke på dagens förväntningar. Fast den handlar ju om flickor som springer omkring i vita klänningar och corsetter, så det är väl inte en förvåning att hela filmen är lite av en rörlig Sara Moon/Pirelli kalender.

a few words about how i feel about us

Jag vill inte vara fördömd till ett existentiellt ögonblick. Jag vill inte att vi ska vara paret som ligger i koma och jag vill framförallt inte att en dag ska passera utan att jag undrar vad du tänker på. Men ibland är det lättare att inte säga något. Det ska inte vara lätt, tydligen. Evigheten ska inte vara lätt. Om det vore så skulle alla vara lyckliga och ta riktig kärlek för givet.

what's on the menu?

Igårkväll åt vi något som Slaven kalla bookmaker's toast med nam-nam sås av pepparrot, stark senap och creme fraiche. Underhållning till maten blev The Great Escape med bland annat Steve McQueen (snubben som snodde Ali McGraw från min Bobby Evans) minsann. Tea without milk is so uncivilized.

special secret song inside

Med en hel stad vid ens fötter, bara en hissresa ned, så begav vi oss på en liten runda. Det slutade med att vi köpte ett sällskapsspel (i sista stund valdes MindTrap över Monopol) och jag kunde inte stå emot en kaffe på Starbucks. Men det här är vad som finns precis runtomkring där vi bor, ja mitt i smeten, mitt i Melbourne - Bourke Street.

i could make a film about this girl

Det är olika från person till person förstås, vart man får alla idéer ifrån. På senaste tiden känner jag mig lite undernärd med kreativa infall. Jag skriver för lite, jag filmar för lite och jag fotar för lite. Så därför är det lite av en fjärilar-i-magen känsla när man fastnar för en bild och en hel värld växer fram i labyrinten som döljs under pannbenet. Världen skulle nog bli en färggrannare plats om det fanns en film om den här excentriska tösen. Det är väl lika bra att jag tar mig an den uppgiften.

today a year ago, three years ago

Avbrott för en tillbakablick.

Åttonde augusti är egentligen inte någon särskild dag alls, men för ett år sedan såg jag ut så här:

2008

För tre år sedan, 2006, så var det det här som gällde.

pop my cherry

Hej hopp, även idag är datorspegeln min bästa vän. En trio i egoism coming up!

Idag har jag suttit med min tilldelade assignment partner Sharmini och redigerat en deprimerande sekvens som ska då föreställa en observatorisk studie i dokumentation. Ja i dokumentär-termer vill säga. Inget manipulerande av händelseförlopp. Jag gick upp halv sju häromdagen för att filma den "fina" morgonstunden vid South Warf Marina. Pfft. Ahja, vi fick i alla fall se fiskmåsar göka lite.

blink blink

Så här dödar man tid ibland, minsann. I alla fall om man har ett ego att mätta och ett stycke PhotoBooth att leka med. Nu har jag druckit en hel burk Mother. Och det är ju lite som Reuben sa, "My mother is the party". Hela historien är inte rumsren för att dela med sig här...

hej hej, luggen är tillbaka

Jag har klippt mig. Och haft en väldigt dålig pitch-presentation. Så nu är jag sur och vill inte alls halvera innehållet till femtio procent och skicka in det. Därför leker jag med Photo Booth och äter baguette med avocado och camembert.

i know it's not my birthday, but...

I really really really want Muffin to move in with us. Yes, that's right, we already named him/her... Muffin, the perfect kitten name!