Det är otroligt läskigt hur människan är beroende av teknologin. Nu talar jag inte bara om min fortsatta Internet brist (som ja, suger!), utan allt. Inte bara alla gadgets som telefoner och ipods, utan ja, bilar och transportmedel. Skulle inte bilar funnits skulle det inte finnas tätorter. Låt oss ha en kort historia-lektion och konstatera att förr i tiden, innan kollektiv-trafik och bilar, så bodde alla i stadens hjärta. Det var bönderna som bodde ni vet, där ute, bortom stadsmurarna. Hör ni det? Sedan kom bilen och förstörde allt (så länge jag själv inte har körkört och fortsätter vara med i bilolyckor tänker jag fortsätta gnälla på den rullande maskinen) Då kanske Perth skulle vara hur fantabulös som helst att bo i, istället för att sträcka sig ändlöst över West Australia i små små tätorter som växer samman, längre och längre bort från stadskärnan.
Denna helt osammanhängande tankegång är givetvis resultatet av att tvingas gå på Gibletts Convergences-lektioner och det faktumet att det inte har hänt så himla mycket här i Perth. Förutom att jag numera jobbar fyra nätter i veckan, vilket resulterar i att jag är såhär sliten dagen efter kvällen före, men får runt 110 dollares i dricks som kompensation. Najs.
