narcoleptic, me?

S brukar påstå att jag är det. Men jag protesterar och briljerar bara med min förmåga med att kunna somna direkt, om jag vill. Jag slipper ligga vaken om nätterna och plågas, vridandes, svettandes, rastlös. Huvudet mot kudden och poff - jag sover. Jag tror jag har ärvt det från min pappa.

Sen är det väldigt störande att pojkvänner insisterar på att ta äckliga bilder av en när man sover, med öppen mun. "... för att man sover så sött..."

TRANSLATION: Mr Slave accuses me of being narcoleptic. Me, I usually defend myself with my ability to simpy fall asleep whenever I want. I miss out on endless, sleepless nights where I turn from side to side and sweat restlessly. My head parks on the pillow and tada - I'm asleep. I seriosuly blame my dad for that trait.

Another thing about this that is really disturbing is a boyfriend who insist on taking photos of you when you're sleeping, with one's mouth wide open. "... because you look so cute when you sleep..."