19/04/2011

dear miami you're the first to go



Bilgårdar måste ju onekligen poseras, speciellt när solen skiner. Tveksam ifall det ska åka på ett par knästrumpor on top. Vi får se. Jag är trött på att inte kunna stänga av drömmar. Jag menar, hur länge måste man fortfarande genomlida att dumpas om och om igen i sina drömmar? Annars packas det långsamt upp gott folk. Även trots det här är vad, mitt hem framöver i fyra veckor, så kan man ju inte riktigt bo i kartonger och resväskor. Gafflar måste skaffas, för gissa vad, Sebastian som bott här i vad, tre år, äger INGA gafflar. "Alltså, jag lagar inte mat..." Jo jag har förstått det, men vad äter du med?!


TRANSLATION: It blows that a year later I still wake up with nightmares where I get dumped over and over again. I tried to cure that state of mind by posing with the wrecked cars in the backyard, then keep unpacking. It's a slow process. Although this is just a home for say four weeks, there's no point living from your suitcase and boxes, right?

1 comment: