Det är alltid lika intressant när någon främling kommer upp och börjar prata med en - speciellt om de har något mer att säga än "förlåt om jag stör men jag var bara tvungen att säga att du är jättevacker!". Jag stod inget ont anande på biblioteket igår, och bläddrade i Braaten/Kulset/Solums "Inledning till filmstudier", då en mörkhyad kille - troligtvis en afrikan, kommer fram och säger ett blygt hej. Man hejjar tillbaka med ett frågande uttryck och han kastar sig in i en ursäkt på engelska ifall han stör mig i vad jag än håller på med. Helt plötsligt finner jag mig berättandes, efter att han frågat förstårs, hur det kommer sig att jag står bland filmböcker, och vad jag sysslar med. Jag kan ju inte direkt säga "Jag är regissör," för det kändes nästan som en lögn. Ödmjuk som jag är - ja, faktiskt! - så svarar jag att jag försöker regissera, och får vidareutveckla vad en regissör har för uppgift. Sedan vill han veta vad för projekt jag har bakom mig och hur det kom sig att jag var intresserad av allt detta. Det slutade med att killen valde att låna en bok om Bond genom tiderna, och jag lämnar biblioteket med ett leende med två filmlitteratur böcker för att nyttja för att få mer kött på benen.
Vi har besök av Professor Jerzy Sniechowski, eller som han allmänt är känd för att kallas här : Pan Jurek. En dansprofessor från Polen, som var min systers balettmentor och som är här i syfte att vara gästlärare på danslägret Malwa har nu under höstlovet. Syster och jag har för vana att tilltala honom "dziadek", dvs "farfar", så vi är väl ganska personliga med honom.
Hans svärson har gått Andrzej Wajdas filmskola i Warszawa och för länge sedan (ja två-tre år sedan för att vara exakt) så visade jag honom arbetet som jag gjorde till franskan, en film om Norrköpings Industrilandskaps historia, på franska. En av mina första avslutade filmprojekt, som inte alls var så pjåkigt om jag minns rätt. Men jag hade totalt glömt bort dess existens. Han hade tagit med sig en kopia tillbaka till Polen och hans svärson hade tydligen tyckt om den och använt den som disskusionsmaterial med några filmfantast kollegor!
Sen så har Pan Jurek fått mig att kika närmare på University Of Edingburgh, då han tycker jag borde fortsätta mina studier där. Därifrån hittade jag till Edingburgh college of art. Jag har ju alltid haft mina skygglappar och enbart haft sikte på Australien. På senare tid är jag ganska likgiltig och har börjat tycka att varken England eller Polen heller för den delen skulle vara så illa att plugga i. Vi får väl se hur det går...
