morning morningtown

Ljudet slutar inte. Någonstans ringer fortfarande en väckarklocka. En efter en går jag i huset och stänger av varenda klocka jag hittar. Men fortfarande, inte alldeles för långt borta, ekar ett larm. Jag hör grannar ute på gatan trött ropa åt idioten som inte stänger av sitt förbannade larm. Hela kvarteret vaknar ju.

 

Sen går jag av över den där tröskeln till verkligheten och inser att det dånar en väckarklocka, på riktigt. Men vart är den?

Jag måste stänga av den, innan hela kvarteret vaknar.

Sedan så ser jag den. I morgonmörkret finns det ett litet sken som inte bör finnas där. Slaven vaknar han med, det är dags  för honom att stänga av larmet på iPhonen och börja köra lastbil.

Så jag är vaken nu, med té, en polsk Elle-tidning och ett eko av väckarklockor i mitt huvud. Utanför fönstret blåser det otyglat i granen. Den här morgonen var inte alls så fridfull.

Svaret är ja: jag är en morgontrött person som gärna sover länge. Och det här, det här är hur min morgonstund känns som.

(via här, här, här, här, här och här)

TRANSLATION: I dreamed that I chased every clock I could find in order to turn the alarm off. The whole neighborhood woke up and complained about the idiot who didn't turn the annoying alarm clock off. I wake up and still hear the echoing noise. But still the source is a mystery, until the Slave reaches for his iPhone in the dark and everything becomes peaceful again. Now I'm fully awake, in bed, with tea and a polish Elle magazine. It's disturbingly windy outside. This is not a peaceful morning. 

Still, this is how my morning feels like.