come over clarke gable, let's be gone with the wind

Vindar och tyfoner! Bara att fortsätta att trotsa vädret. Halva stan är stundvis utan ström och jag lät förnuftet vinna och köpte till slut en ny jacka/kappa (den är röd, förstås!) som borde värma mig lite mer än min kollektion skinnjackor.  Orka vara halvfrusen eller lagra på sig kläder när man bara behöver en jacka med lite tjockare tyg. Jag har redan tappat rösten två gånger och känner att jag är på tröskeln att bli sjuk, igen. Nu är det ju inte som om vintern här är överdrivet kall, men det blåser ju något fruktansvärt så man dör inombords när vinden biter tag i ens själ. Den trogna bruna jackan har ju varit med ända sedan kapitlet i Australien började och är sådär perfekt sliten och blekt som den bör vara efter att ha varit flitigt använd. Tyvärr är alla mina läderjackor korta  och slutar strax ovanför svanken (denna är den längsta). 

Vädret ska ju tydligen nå sin topp framåt kvällen och jag har gått med på att jobba på Hip-E både ikväll och imorgon kväll. Kände att jag lika gärna med kunde slita ut mig en vecka och få rejäl lön och komma ikapp med sparandet igen. CSN-monstret och tre räkningar på en gång lämnade sina spår.

TRANSLATION: Watch out for typhoons. Seriously. Supposedly tonight this windy weather of late will reach its peak. We'll see. I agreed to do two extra shifts at Hip-E during the week, two big fat pay checks are well needed after the CSN-monster and three bills at once. I did give in to my senses and bought myself a warmer winter-jacket (it's red, of course!) to keep me warm rather than hopelessly and optimistically cling on to my leather jacket collection. This brown one has been with me since my first chapter in Oz and although it's perfectly worn out, I'm too old to keep getting sick because I'm freezin my bones off. The winters here aren't that cold I admit, but it's just this fracking wind that eats your soul away.