25/11/2012

together we were alone

Var förbi universitet förra veckan och hittade Tania i sin grotta  (ärligt talat, hennes kontor är typ ett rekvisita-förråd). Hon var i färd med att rensa ut en massa "skit" och hade en stor box med inslagna, hemliga paket. Givetvis tvingade hon på mig ett par och så drar hon fram säcken som är kostym-förråd. "Den här också, den är så du!" viftar hon frenetiskt och så helt plötsligt äger jag den här fina blusen från Wish.  

Jag måste ta itu med att rensa min garderob själv. Har ju redan konstaterat att den är full, kanske dags att sortera bort "vinter-kläderna" och göra plats för tunnare tyger för värmeböljan som sommaren alltid lovar. Sedan återstår kläderna som man inte kommer in i längre. Lider av syndromet där man sparar kläder i hopp om att man tappar de där kilona och återgår till hur man en gång i tiden var. Haha. Snacka om hoppfull!

TRANSLATION: Last week I ran into Tania in her cave (seriously, her office is an ever-growing props-collection!). She was undergoing a ruthless cleaning and had a box full of secret wrapped gifts which she of course forced on me. She reached for her big sack of costumes and insisted that this thing was "totally you!" and voila, that's how I came into possession of this pretty top from Wish

I need to empty my overwhelming closet and store  the warmer winter clothing and make way for  summer staples. Then there's that pile of clothes which no longer fits, hopefully holding on to it in case I loose that extra weight and might one day fit into it again. Haha. Wishful thinking!

No comments:

Post a Comment