08/09/2009

moments ago, but seconds away


Vad säger man egentligen i en film om sig själv? Vad vill resten av världen veta? Varför ska ni andra lyssna? Egot har ett myr-komplex, antagligen första gången i sitt liv.

Jag har inte börjat på postproduktionen än, men här är några stillbilder från det som ska bli ego-filmen. Jag tycker inte om den. Främst för att jag inte själv vet vad jag är ute efter och främst för att jag varken har tid eller tillgång till den utrustning jag är van att vara bortskämd med.

TRANSLATION: What am I supposed to say about myself in a biopic? Who cares? What is interesting for the rest of the world to know?
Probably for the first time ever my God-complex is more suitable in the company of ants...

The stills are from what is about to become the ego-film, as I choose to call it. Never before have I been so uncertain about a project. I blame it on the unclear vision and the lack of loyal equipment that I've grown used to. Such a spoiled student.

8 comments:

  1. I love the concept of an ego-film.

    ReplyDelete
  2. my right hand sign has no meaning :) was just being funny and clumsy!:)

    ReplyDelete
  3. den dagen jag ser ett par hemskickade flygbiljetter i min brevlåda :D haha.

    ReplyDelete
  4. jag gillar bilderna, saknar dig :) när kmr du till sverige igen ?

    ReplyDelete
  5. sv: Det är så fint med anteckningsböcker där man skriver ner små meningar som dyker upp i huvudet. Och sen kan man titta på dem, plocka fram dem igen och sätta in i ett sammanhang. Väldigt befriande när man har så mycket tankar i huvudet som jag.

    åh, vad jag gillar dina kommentarer :)

    ReplyDelete
  6. SV: ja det kan man vääl säga. :) tack så jättemycket du!

    ReplyDelete
  7. Love love love dina bilder!

    ReplyDelete
  8. these are really cool shots
    reminds me of summer turning to fall

    ReplyDelete