one-two-three-four-five

1. 16 timmar fick jag med Internet. Sedan kom konsekvensen av att flatan inte betalat räkningen. Men efter mycket tjat har vi Internet tillbaka igen.

2. Under dessa dagar utan Internet har jag missat en deadline och kommer därför få betala en late-enrolment fee. Hurra.

3. Det tog inte för lång tid innan jag fick ett utbrott på min arroganta flatmate heller när han hela tiden stängde in mina katter i ett rum så fort de vågade kliva ut ur rummet. Flytt, någon?

4. Amy kom över med vin och lagade middag för att sedan titta på Academy Awards (för andra gången för min del, jag e obcessed).

5. Jag fick ett Fail förra terminen (?!) och hörde av mig till läraren och sa "Men att hallå kompis, vad håller du på med! Mina betyg var ju bra!". Han säger att han saknar mitt sista arbete. Det där handskrivna (seriöst, vems urbota dumma idé är det att kräva handskrivna journals på universitetsnivå?!) som jag har lämnat in. Nej, jag gjorde ingen kopia på den. Dumt? Ja. Han har inte fått in det. "Vaddå, måste jag skriva om allt igen?!" frågar jag panikslaget. "Nej, du får helt enkelt skriva ett nytt arbete om något annat... jag återkommer på måndag om ämne". Måndag går. Veckor går. Inget. Så loggar jag in och checkar betyg-sidan. Helt plötsligt skiner ett stort fett D där. Från 47 till 76. Jävlar vad övertygande jag kan vara via mail!

home sweet home

Fira min hemkomst tillbaka till Aussieland gör jag genom en söt-bomb av kattmys. Åh så jag har längtat och saknat efter mina kattor (ja,jaaaa, jag vet, Cookie e Filles). Cookie, den söta lilla röda, har ju vuxit en hel del och har blivit ett litet kelsjukt monster som bestiger sängen hela tiden som sällskapskatt (som nu leker med en vindruva). Muffin däremot, min fina lilla muff, är till min stora besvikelse så himlans smal. Jag tycker ju om att ha mina katter tjocka & fluffiga. Hennes päls har tunnats ut (värmen perhaps?) och det enda som e fluffigt e en ändå ledsen svans. Hon ska nu övergödas med kärlek och mat. Mammsen e ju hemma!

one last night

Så här frusen var min näsa när det promenerades hem efter ett Zumba-pass med Zumbika. Vi traskade in på Coop där jag inskaffade sista nödvändigheter som Amerikansk Hamburger-dressing (thats right bitches!) samt Dumle och Kex-choklad (de sista två är ju generösa presenter till Fille och Brett). Svensk choklad alltså. Vad ska jag säga? Daim och Marabou får jag ändå på Ikea, så det kändes onödigt...

Nu däremot sitter jag med en Asahi på Hong Kong Airport och ser hur sakta de där sex timmars väntan blir... fem. Mitt kreditkort skulle ju givetvis strula så det blir att överleva på de pengarna som fanns i plånboken. Typiskt. Jag hade ju flyt på Arlanda i alla fall. Åtta kilo övervikt och inte fan behövde jag betala för det... Höhö. Imorn bitti yao, då är det Perth och solsken!

TRANSLATION: Here's some rednosed snaps from my last night in Sweden, just after a Zumba session with my sister. On our walk back I made sur eto get neccessities as American Hamburger dressing and swedish chocolate such as Cloetta's Kexchoklad and Dumle to spoil the boys with. Now however, I'm currently at Hong Kong airport, sipping Asahi with a credit card that fails to work anywhere. Oh well, tomorrow morning I'll have sunshine in Perth! Weee!

the walk of shame

Att döma av aktiviteten på den här bloggen kan man ju tro att det ska dyka upp en artikel i tidningen i stil med en dödsannons, men luuuugn. Jag lever. Livet fick bara tag i mig och höll mig oerhört upptagen med både filmande, städande, packande, festande och en power-dos av socialt häng innan det dessutom bar av till storstaden igen. Japp, egot sitter i Stockholm och ska boarda ett plan idag som tar henne tillbaka till värmen. Så för att börja komma igång igen kör vi med en demonstration av lördagens morgon då jag efter att slaggat hos Helena fick ta den där misstänksamma promenaden hem. Älskar ni inte också hur man piercas med blicken från folket där de telepatiskt talar om för en "Tror du inte jag ser att du har gårdagens kläde på dig" och att de givetvis tänker sig det värsta möjliga. Det är inte många kottar på en spårvagn halv tio på morgonen kan jag intyga, så den biten av resan var lite som en fristad. Fint som snus var snön så jag var tvungen att capture the moment.


TRANSLATION: No, I'm not dead. Life got hold of me though, so I've been quite busy the last few days with filming, cleaning, packing, partying and trying to be overboard social to the very end. No time for Internet (gasp!). Am up in Stockholm now as I'm boarding a plane that will take me to that warmer temperature I've been missing, so as a soft start on my catching up in the blogosphere, I am demonstrating with a few pics , my walk of shame home on saturday morning after crashing at Helenas. Good stuff.

daily behind-the-scenes

Filminspelningarna fortsätter. Idag körde vi bland annat omklädningsrummet på teatern, där det gick lite överstyr med rekvisita (neger-kuken (fråga inte!)), peruker (spana in Catalina) och Russsian Lips (Moa). Det är inte mycket kvar nu av filmandet på den här delen av klotet, så det var nog ett ganska kanon avslut för Moas sista insats innan hon drar iväg till Oslo för helgen. På söndag bär det av till Motala igen för att filma musikalen, sedan är det game over.

one hundred days after childhood and el cielo, la tierra y la lluvia

Jag känner att om inte jag ser dessa två filmer så kommer inte mitt liv bli fullständigt.
Moa hävde ur sig häromdagen att "det där kommer man ju inte märka om man inte pausar varannan sekund". Jag är ju en sådan person. Jag förtär pauserna. Jag sitter där och dör inombords av en överdos vacker komposition, färger, ljus och art direction. Jag livnär mig på stills från filmer. Som min supervisor Keith påpekade, det finns för många filmer i världen för att man ska kunna se dem alla, man får helt enkelt framspola förbi de mindre intressanta bitarna.

(via film-stills)

i've said it before, and i am saying it again

Matthew McFayden. Paul Bettany. Alan Tudyk. Tahmoh Penikett. On a plate.

all these buildings and mountains, slowly they'll arise before our eyes

Det filmas dagligen, så det blir lite ork för bloggande. Men här är lite finfina bilder som fastnade i kameran under dagens utflykt till Söderköping. Älskar att mikrofonen skymtar på sista bilden. Finaste Märta fick hjälpa till idag (lugn Märta, vi croppar lätt ut den!).

TRANSLATION: We've been shooting everyday now so the blog is empty because of that. Here's some of the stills from today's film shoot in Söderköping. So pretty! Love how the boom is in shot at the last pic, marvelous effort of my darling Märta as a boom-operator.

just like a fox