Vid midnatt

2 shots och en vodka-drink. Är inte det så midnatt ska ske när man fyller 21 säg?

Inte för att det är en ny upptäckt, men födelsedagar är fruktansvärt givande om man fått sitt VISA kort spärrat samma dag...

She´s been stalked again

Den här gången är det en Ryan - och visst han gav faktiskt en OC känsla.

Det viktiga dock (mitt i fyllebloggandet) är att jag har fått äta polsk mat! Zupa pomidorowa och pierogi ruskie, yeah baby! Magda och Monikas familj var ju som förväntat charmiga som satan, med en oroande snygg styvbror på kuppen (han hade flickvän dock) och en extra syster. Det är här jag uppskattar att de inte förstår svenska. De ska alla tre komma på Mishas fölsis-fest imorgon. Och Claremont e ljuvligt att gå ut i. Oh and I´m hot, like if that´s a newsflash...

Min prioriteringslista borde få spö - 3 inlämningsdeadlines imorgon. Jag är fullständigt färdig med... 0 av 3. Främst references kvar. Blir att stiga upp tidigt om säg, tre-fyra timmar och skriva färdigt allt innan timmen är slagen (16.00).

Lägesrapport

1222 ord och Wizard of Oz avklarad.

Woho.

Update:

1413 ord och helt plötsligt har Kubrick gjort entré i uppsatsen med Eyes Wide Shut, Clockwork Orange och The Shining. Måste varenda eviga film ha något med drömmar och dylika tillstånd att göra? Powell´s Peeping Tom fick gästspela efter en insikt om ögon och hur man ser på saker, efter den förbannande Andalusiska hunden.

Har nu suttit åtta timmar med skiten och ska sova istället. Bazin och ikonografin, samt avslutet på surrealismen får jag ta imorgon. Måste ljudsynka kortfilmen också innan ögonlocken gör uppror. Natt.

Koncentration är inte alltid min starka sida

Här kommer en bekännelse. Inte den i rubriken, utan den som följer härefter. Jag har aldrig varit så förtjust i Fred Astaire. Gasp! Men jag börjar mjukna. Jag ser på nummer som "Cheek to Cheek" och "Night and Day" och hör orden eka i mitt huvud: Ge mig en man i frack NU! (P.S Han får gärna kunna svepa mig över golvet sådär också)

Okej. Nu är biktstunden över. Är uppe i 700+ ord nu så det e en long way to go still. Om dessa förbannade musikaler kunde ta och sluta distrahera mig från ämnet...

Heaven.... I´m in heaven...

Where Trouble Melts Like Lemondrops

Måste vägar av guld ha så stor politisk innebörd i en technicolour drömvärld som Wizard of Oz? Varför måste Freuds superegon och id förklara de två distinkta stilar musikaler har? Och hur fan tänkte Walter Benjamin när han uttryckte sig att "the art of storytelling is coming to an end"? Här sitter man alltså och skriver en uppsats som ska nå upp till 2000 ord om betydelsen av den surrealistiska rörelsen i modern film, med Wizard of Oz, The Science of Sleep och The Cell som utgångspunkt. Kanske nämner jag Matrix, kanske nämner jag John Malkovich. Vem vet?

Skulle jag ha sett hela Eraserhead, Pan´s Labyrinth eller Natural Born Killers skulle jag säkert ha med dem i ett hörn också. Dessutom ska jag utveckla herr Bazins filosofier om mise-en-scene och montage, när Claws kommer tillbaka med vår Bibel: The Film Experience som vi delar på. 1600 more words to go!

Men lägg av!

Vem vill gå omkring i dyra skor när man kan gå omkring i såna här underbara strumpor?! Giiiiimmmeeeee!!! Historiska kostymfilmer är inte bra för mig, det slutar med att jag hamnar på sidor som dessa. Btw, den här och den här vill jag ha i mitt hus! En sådan här vore kul med.

Escapism in the surrealism

Tidigare idag när jag knåpade på min exegesis av "The Order" så blev det en stor distrahering från det akademiska ordbajsandet när jag till min stora lycka upptäckte att Anne of Green Gables gick på TV. Det var tur att alla andra i huset var på lektioner så kunde jag skratta mig kissnödig (out of toiletpaper- again!) i soffan och rulla runt på golvet. Anne Shirley och Gilbert Blythe, hur underhållande är inte det liksom? Jag antar att man måste ha växt upp med böckerna för att förstå. Har aldrig tänkt på det förut, men cinematografin är ju ögongodis som fan i den. Får mig att vilja ha böljande gröna ängar med kor utanför fönstret. Synd bara att skådespeleriet är värdelöst ibland. Av någon oförklarlig anledning blir jag sugen på att gå omkring i långa midjehöga kjolar och blusar (oh så inte alls min stil, men what the hell).

Det fiffiga med ClustrMaps är att man kan se från vilka platser folk har surfat in på ens sida. Att det blir störst ringar (flest besökare) i Sverige området och i Perth är inget som förvånar mig. Små pluppar kan lika gärna med vara någon enstaka kotte som surfat fel på något random sökord och flytt fältet minst lika snabbt. Men... Ser ni den där medelstora pluppen mitt i Afrikas öken? Vem fan stalkar mig därifrån?!

Nej, tillbaka till att läsa Postmodern after-images nu.

Secret Societies

Jag har funderat på en sak efter att ha försökt skriva min exegesis. Just nu är jag inne på mitt stycke om hemliga föreningar, och då slår det mig. Tänk om de galna Scientologerna och allt Kabbalah dravel är resultatet av konspiratoriska genier? Secret societies gone wrong, som exponerats från sina underground movements. Inte hela rörelsen är insinuerad i det hela, utan bara the top of the crop. Tom Cruise kanske inte e en galen man trots allt?

National Treasure My Arse!

Det är vidrigt helt enkelt. Vad är det liksom? Grönsaker, soja och öl? Satans massa salt också. De har pajer och rullar och allt möjligt vider, allt med Veggiesnusket som huvudingrediens. Och så kommer Krys och påstår att man kan ha det på mackan, Veggiemite bread spread. Urk. Jag bjuder på min reaktion från filminspelningen igår. Mina näsborrar är fortfarand traumatiserade...

Oh Beer, where art thou?

Ego makes Toast

Gratulerar Misha, du har nog gjort den dampigaste program-loggan genom tiderna! Ser det inte 80-tal ut säg? Pretty please säg att det gör det. Orka pilla med det anyway. Hela denna heliga lördagskväll skulle vigas åt att klippa ihop våran tafatta "How to make toast" på max 40 sekunder. Som ni ser gör jag den välbetalda skådespelarinsatsen.

Om nu bara jag kunde ha hela materialet på datorn istället för de första sex minuterna, så skulle det hela gå mycket lättare. Men Claws snodde Skumraketen 3000 (kameran alltså) till skolan för han ska sitta hela kvällen/natten och redigera våran dramaproduktion. När jag väl skulle importera hela skräpet till FCP så skulle ju datorutrymmet bråka med mig. Så man tog det man kunde: sex minuter, allt i samma mid-shot vinkel. Helt hopplöst att jobba med utan tillhörande close-ups helt enkelt. Vad fan är det jag har som tar så mycket plats egentligen?

Kung Fu Hustle

Amazing Goal

Fullt hus ikväll. Till och med Stanley och Menora är på besök.

Det är trots allt Champions League.

Klockan är strax halv tre på natten och nachosen och coronan har tagit plats.Vi har något de andra inte har - en TV minsann! Ser jag ett amazing goal till av Bergkamp blir jag galen. Skoja inte.

Cross on the roof

Hela huset verkar äta tillsammans idag. Händer fan inte varje dag.

P.S Franskalektionerna på gymnasiet ägnades som oftast åt att översätta svenska uttryck till engelska istället för franska över huvud taget. Challes och mina favoriter var ju "Have you seen on husband", "Cross on the roof" och "Are you sharking?".

Is it out of line if I was to be bold and say "Would you be mine"?

Ibland mister jag grepp om saker och ting. Jag glömmer ibland att det finns saker som jag är jävla bra på. Man fastnar gärna i det ödmjuka tankesättet att "Jaja, du är bra men det finns andra som skulle gjort det tusen gånger bättre". Som med dans. Jag vet att jag kan ta över scenen och lysa, men det är i Norrköping.

Idag blev jag påmind om att jag kan kontrollera ord. Jag kan skriva. Vem som helst kan skriva, men vem som helst får ju inte en bok publicerad heller, fast idag är det nästan fullt möjligt att det är så ändå. Jag blev orolig ett tag, självsäkerheten sviktade. För en sak ska ni veta, det är skillnad på hur jag skriver här i bloggen, vars syfte är att skriva av mig och hur jag skriver när jag skriver för att skriva. I'm on a roll now. Scriptwriting kursen går ju över förväntan. HD hit och dit, hyllning börjar bli lite av en huvudingrediens på lektionerna. Så får jag ju inte tänka, men det känns ju så helvetesbra!

Det är lite läskigt när handledaren börjar involvera klassen i att analysera mitt skrivsätt. My individual style. It's so dark underneath the insecure illusion. "Yeah, you´re sick!" flinar Hamish. "I have noticed that so many of you have so dark endings, it's disturbing actually. I'm getting worried..." Jag kan inte få nog av Michelle. Varenda scriptwriting kurs som ECU har att erbjuda, I'm signing up!

Och så bjuder jag på my inner jukebox:

Whistle for the choir - The Fratellis

Leaving on a jetplane

Jag hade en sådan här. Pilotjacka insisterade mor min att kalla den. Jag minns att det var kärlek på hög nivå. Övertalade föräldrarna att köpa en sådan till mig för att storasyster hade en likadan. Den var varm och vad kan jag säga, Sverige är ett kallt land. Jag lyckades aldrig se särskilt badass ut i den dock, jag gick ju på mellanstadiet. Men den är nog åtsidolagd någonstans där hemma fortfarande (om inte mammut i min ovisshet skickat den till någon mer behövande själ i Polen, please say it isn't so). Nu när pilotjackan fastnade på bild på Rupert Friend av alla hetingar, (åh dessa ljuvliga markerade kindben baby) så vill jag att det ska vara vinter (ja svensk vinter alltså) så jag kan bära upp en mysig pilotjacka med fårskinn och se badass ut.

A girl like you's just irresistible

Först och främst - att skriva en exegesis låter som rena rama självmordet, men oh så kul ändå! En behind-the-scenes fast om ett manus.

Sedan så fick jag HD på min portfolio, vilket e en ljuvlig känsla. High Distinction baby. Man kanske skulle ta och droppa film & video som sin major och ha Scriptwriting istället? Det firas med The Fratellis (Can we watch movies on your TV, don’t have to get dressed just for me. We could stay home and get drunk quick. I could wear your dress and your lipstick, or we could go out and steal a car) Jag är en HD-are. Yay me! Dags att skriva vidare om Chelsea Dagger och Terrence Grant... Här ska det tryckas ut en till HD kreation!

Btw, är Inte Fratelli ett satans grymt efternamn? Heter du Fratelli så friar du till mig omedelbart! Melissa Fratelli liksom.

Varning för skamlöst pikande

Hon fyller år snart. Hon skulle bli bortom sig av glädje om hon fick en årlig prenumeration av Creative Screenwriting. Ja om man får vara oförskämd och rakt på sak gällande vad man vill ha.

Fast hon skulle kunna settle för godbitar som dessa med:

• Stealing Fire From The Gods: The Complete Guide to Story for Writers and Filmmakers (2nd Edition)
• Hero with a Thousand Faces
• Rebel without a Crew: Or how a 23-year-old Filmmaker with $7,000 became a Hollywood Player
• Film Directing, Cinematic Motion: A Workshop for Staging Scenes
• Making a winning Short: How to Write, Direct, Edit and Produce a short film

Så 1 juni is the day. Bortsett från att jag inte är hemma då. Så det går lika bra att komma förbi hela juli månad och äta tårta med mig. Med polsk vodka.

She should have been born yesterday

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Jag är född i fel tidsålder. Se bara på den här ljuva skapelsen. Jag fullkomligt älskar corsetteklänningen, synlig på Romola Garai i Amazing Grace. Kapa av ärmarna till kortärmad och jag skulle crasha någons skolbal bara för att ha den på mig. Will you go to prom with me?

Facebook & cheese

Misha har joinat den mörka sidan. Det var lite motståndskraft i början, måste jag medge, men sedan insåg jag att det fanns massa Rzeszow älsklingar som were doing it. Nu är jag fast. Det finns ju folk man inte har träffat på år och dagar och som man inte har kontakt med på något annat håll, så det är mysigt. More facebook åt folket.

Måste bara deklarera att jag kanske kan leva på makaroner och four cheese sauce med vattenkastanjer och bäbismajs trots allt. Det var godare än jag trodde. Min plånbok gillar!