<< REW

Close-ups av den extrema sorten på cowboyen och främlingen

Den här helgen som varit, har varit hemsk. Hemsk I'm telling you! Så många timmar spenderade i en redigerings-suite utan luftkonditionering hade jag inte planerat. Jag kom hem klockan halv elva på morgonen på måndagen, efter att redigerat hela natten, för att inte säga att jag samma dag var där redan vid tio på morgonen (med avbrott för ett arbetspass mellan 17.00-23.00). Japp, jag var slut. Och alla var så slitna så man ville bara få det gjort, man slutade bry sig om att få det finpolerat. Jag var för trött för att få ett utbrott över bristen på engagemang. Men men, den e inlämnad. Inskickad till festivalen. Men ganska lönlöst, för director's cut är långt ifrån lika bra som min editor's cut... *host* Den ska va i svart och vitt! Med enbart blodet och njurarna och allt som har en stark röd färg, som kontrast. Vänta bara!

Vi borde satt igång så mycket tidigare. Men allt var ju inte inspelat förrän i sista stund... Att ha en filminspelningsplats som bara öär tillgänglig på söndagar var inte en bra idé. Något som kunde lösas på fyra-dagar i streck löstes på tre-fyra veckor... Blä.

Misha leker med reflektorer

Camillur blev vår sjuksköterska, hon fick dock en annan klänning

Vi hade massa blod!

Hamish, regissören, demonstrerar effekten (redo att skölja ned med en minst lika vidrig Emu)

Vem har tuffare kamera då?

Dundundun! Samuraisvärd och pickadoller!

Man blir ganska yrkesskadad av att pilla med western-filmer. Kommer på mig själv med att smygnjuta till Morricones kompositioner för olika filmer, Hang Em High, Rio Bravo och allt i samband med Master Leone. Oh, nu blev jag sugen på att se nåt lättsamt i stil med Three Amigos!