01/03/2013

things are not what they seem

 Efter hela Oscar debaklet där man vinner en statyett för att ha ljussatt ett helt grönrum och kallar det cinematografi,  osmakligt avbrutna tack-tal så fort Rhytm & Hues nämndes, VFX protesten som samtidigt pågick men ignorerades med flit av Hollywood media och alla dessa gröna rutor som dyker upp överallt i sociala medium, kände jag att det behövdes ett inlägg om just speciella effekter i filmer vi ser idag.  Som publik vet vi ju att det är någon som har gjort något magiskt hokus pokus för att slutresultatet ser ut som det gör, vi vet ju att vissa varelser inte finns på riktigt, att oavsett hur fantastiskt jorden är, så existerar inte vissa landskap. Väldigt ofta inser vi dock inte hur mycket som faktiskt inte är på riktigt och hur många timmar det faktiskt tar att prestera hög standard av effekten. Tro inte för fem öre att det bara är en elit-grupp på tolv personer som jobbar inom VFX avdelningen för en film.  Snarare 300 som jobbar övertid för att möta en deadline. Inget undra på att jag skrattar när chefen frågar om jag, ensam, kan göra något på två veckor.

TRANSLATION: After the whole Oscar debacle, the VFX worker protests that Hollywood media tried to ignore and all the green squares popping up in social media, I find it appropriate to throw some images in to show the actual power of visual effects in modern media and how much that we see on screen is owed to to the VFX teams. You think this is the work of an elite group of maybe 12 people doing some magic in After Effects? More likely 300 people working overtime. No wonder I laugh when my boss sometimes ask if I, myself, can pull something off in two weeks time.

Bilder via BeforeVFX, för mer info spana in denna artikel eller den här

No comments:

Post a Comment