P stands for Polskiland

Växthuseffekten suger. Vintrarna är alltid varmare i Polen än i Sverige, men nu var det olägligt för farbror frost att bestämma sig för att bädda in kylan i mina hemtrakter. Minusgrader. Jag dör inombords när jag ser på nyheterna att det är 30 minusgrader i Bulgarien. Inte för att P-land och Bulgarien är samma sak, men ändå. Jag försöker erkänna att jag har en gnutta medkänsla i den här syndiga kroppen.

Hursomhelst så kom jag och Inez till Polen igår. Vi har typ mest ätit hela tiden. Vad annars gör man här? Dricker lite öl också.

Istället för att inhandla kläder har jag... inhandlat knästrumpor. Kanske borde sätta en gräns och spärr för hur mycket over the knee socks man borde va tillåten att äga. Ja jo, och en klänning! En riktigt 60-tals mod-dress Twiggy style, svart vit, med fickor där fram. Den är charmig som bara en Misha kan bli.

På måndag ska jag till frisören. Yay.

Nu ska det bli Kung Fu Hustle med la familia.

P.S

Jag räddade fiskarna idag!

Té var ingrediensen i tankarna när jag trevade med handen och det sa bara poff.

Säkringen gick. I vardagsrummet.

Och inte fan fanns det några som passade i storlek som jag kunde hitta. Där simmade de, firrarna, läppjades efter luft uppe vid ytan. Natten ut skulle de ju inte klara sig. Så nu har jag erövrat land och rike (ja i vårt hus iaf) och hittat en förlängningssladd. Så ja tack, applådera. Jag är en fiskhjälte!

Living A Johnny Cash Song

Nyårspromenad längsmed Strömmen

Varje gång nyårsfirandet kommer jobbar jag. Jobbade. Folk är ute och har roligt, somliga jobbar. Någon måste ju göra det också. Men den här gången, i år, var jag flickvänlig.

Sedan att det visade sig, när man står i T's kök (där en potent purjolök stod på bordet som en ståtlig växt) leendes med en öl eller med vin, att vi placerat oss på en parmiddag, var ju en ganska underhållande upptäckt. Fyra par närmare sagt. Slaven och jag på parmiddag. Jag tänker lämna lite skrattutrymme här.

Dock, så var det ju verkligen trevligt och perfekt som det ska vara, tills man börjar prata om helt fel saker vid helt fel tillfälle på helt fel plats.

Jag tycker inte om nyår.

Men jag tycker om att vakna upp med Slaven vid min sida. Även trots att ögonlocken strejkar, sådär som de bör morgonen därpå.

Slaven antastar polacken

Alla vill ha en (rejäl) bit av Kim helt enkelt

Så nära incest så jag ska inte ens pika, lilla T&J

Faktum bevisat: porrbilder är ett måste om en kamera närvarar...

"Det är fortfarande några före, men det blir snart din tur"

STA KAN TA SIG I RÖVEN!

Nahe, det blir ingen flygresa. Jag stannar i Sverige... Precis när Slaven åkt tillbaks till kineslandet och allt jag har i kylskåpet att äta är Gorby's och ost. Och en halv avocado.

Check Me Red And White

Jag visste ju innerst inne att det skulle bli mysigt och alldeles charmigt ända in i lilltårna ute i Arkösund, och det blev det. Zywiec och bastu. Mitt i nattmörkret och efter någon glögg, Bloody Mary och vin så gjordes det med envishet choklad- förlåt, jag menar neger - bollar, utan smör. Vi hade ju bara olivolja till hands...

Hmpf, det är nu efter att jag läst om den sista meningen några gånger som jag inser att man kan tro att jag syftar på något helt annat.

Låt mig förtydliga om den saken.

Så är inte fallet!

Tror nog jag fotade sönder sötslaven när han sov. Lider fortfarande av jetlag gör han, och däckar för tidigt på kvällarna fortfarande. Apropå brist på bildbevis, då de finns på hans kamera tänkte jag utan någonsomhelst anledning pynta med lite rött-och-vitt-rutigt. För nej, jag vill inte alls med röda skor skutta fram i Perth med en rödvit sötbit till klänning när jag väl kommer tillbaka. Vad får dig att tro det? Man skulle kunna se ut som en söt liten waitress på något diner...

Xmas Update

Först och främst känner jag mig hemsk. Jag har inte skickat ett enda jul-sms till någon, inte svarat på något heller. Därför får man fan se till så nyårs-smsen kommer flöda. Ville fämst bara damma av tangentbordet, blir inte mycket dator-sittande när man har två familjer att tomta med i julrushen. Och idag fan, ska jag invigas i bratidyllen som Arkösund är. Hjälp! Haha, vad gör man inte för sin brat till slav...

Hälsningar från storstaden

Då sitter man här i Älvsjö. Där syster och hennes filur bor. Jag ska ju försöka låta bli att kalla honom för synonymer som beskriver kortväxthet, typ dvärg, pygmé och dylikt. Skulle vilja påstå att detta är väldigt storsint av mig att försöka ta mig an den utmaningen.

Jag har lyckats bränna pengar, som vanligt med andra ord. Världens vackraste två svarta klänningar har fått en biljett till min garderob. Jag som bara var ute efter en partytopp. Jag har ju konstaterat att om inte jag har ett stycke kjol eller klänning, så känner jag mig underklädd om jag ska gå ut. Som jag sa till Märtis när jag tvingade på henne en jätteelegant svart klänning, "Varje chans du får till att klä upp dig ska du ju fan utnyttja!". Väldigt bra livsfilosofi tycker jag.

Syrran ska med sina elever och se Hairspray idag, jag ska haka på. Sist jag var på bio sågs ju Jesse James-filmen. När var man på bio senast i Sverige? Här får man ju inte dricka vin och ha lyxfåtöljer i biosalongen. Ahja. Smällar man får ta. Nu är det fan inte långt kvar innan min Slav kommer hit, (fredag, yay!) och sen är det inte långt innan det blir Perthan igen. Sweeeet!

Mental Note to Self

Det blir ju en ganska fartfylld helg trots allt.

Mamma och stålmormor rövades bort av morbror till P-land idag.

Fredagskvällen förgylldes med min livs första bloggdejt.

Utgång med Märtis och Sandrull på lördag.

Bakisjulfika på söndag i Linköping hos en Axelsson, med inkluderat våldgästning av mig (då denne stackars kotte inte har en hum om att jag kommer tränga mig på).

Och storstadsliv i Stockholm blir det söndagkväll, fram till på onsdag. Hakar på syster yster med den hårulvigaste sötkisse som finns.

Keep the Wolves at Bay

Låt mig yla åt mina bens vägnar. Sådana här vill jag trä på dem och förföra gator med. I vinterlandets kyla eller i kängurulandets svalare kvällar, en romans som jag lekfullt kan bemöta året om. De svarta och röda pumpsen lyser med sin frånvaro, men de gör väl entré så småningom. När de väl gör det kommer de dansas sönder om nätterna för att sedan vingla hem med ett par herrskor i samma storlek.

The Posing Ego: This one is for never giving up

Spegel spegel på väggen där, hur märker man att detta hus tillhör en polsk stålmormor?

Facit finner du här.

Guldstjärna till den som känner igen låttexten!

Once upon a time there was a dear little girl who was loved by everyone who looked at her

Mitt huvud det fungerar så olika. Ibland skenar det iväg. Ibland går det i ide. Väldigt ofta välter det omkull mig. Vilket som, så är det inte en ursäkt för att det ska bli en utställning av dammråttor på bloggen. Skärpning Misha!

Så länge snön inte är framme och slickar på asfalten så ämnar jag att leva så länge som möjligt i mina tunnare kappor. Jag är helt blint förälskad i min nya röda kappa, som friade till mig i en butik i Kina. Syns den? Förälskelsen? Poserandet med den nya kärleken, I mean? Ignorera det falska leendet, det är en illusion som endast du ser...

Vi åkte på en oh-så-romantisk liten resa till mormor för att hälsa på Egots nya klänning. Den är vit och blå och får sin stund i rampljuset i ett alldeles eget inlägg senare.

Höjdpunkten på dagen

Jordgubbsté med vanilj och champagnesmak och varma lussebullar till frukost.

Sen är jag redo att låta det gå nedför igen.

You think that you're the sun, the whole world revolves around you

Center of Attention av Jackson Waters - är det någon sång som har skrivits med mig i åtanke, ja då har jag precis pekat ut den. Among many others. Ganska lustigt fenomen det där, hur en låt kan kännas så skräddarsydd för en själv. Ganska lustigt hur somliga saker känns så skräddarsydda för en. Som om de legat där i väntan på att man ska hitta rätt.

Misha med Emsis kamera i handen

Misha med, surprise surprise, filmkameran i beredskap

Jag är tillbaka i Norrköping nu, och vad kan jag säga, det är sig likt. Förutom drastiska förändringar som att vi har en Veronica som bor med oss, närmare sagt i mitt gamla rum. Lång historia, och absolut inte material för bloggen. Den handlar på tok för lite om mig nämligen...

Just idag kom systeryster hit, virrig som aldrig förr, och sofistikerad till tusen (här spelas det Vivaldi för fullt). Vi har alla tre haft lussebakarkväll med glögg och Buffy. Mer om spektaklet imorn, för ett spektakel blev det...

Det blev aldrig så mycket sagt om Kina. Det är verkligen ett eget kapitel, men ett väldigt personligt sådant. Det finns bilder som säger det så mycket bättre. Men vi tar lite i taget. Finns ett litet klipp från innan vi beger oss upp i Jin Mao Tower, och jag ska ta mig an lite andra random China filmsnuttar. Bara för att jag är nördig och tycker om att hora runt med kameran.

Som i sagor

1. Jag drömmer dagligen om spiraltrappor

2. Det har genomgått en förändring. Det besvärar mig att erkänna. Insidan har blivit fluffig. Med rosa ludd och rosetter.

3. Förnuftet har lite svårt att tyglas när mobilen är en skattkammare av kärleksförklaringar

"Några millimeter in i min hud är avståndet jag vill ha dig på"

På väg till vinterlandet

Missförstå mig rätt nu.

Jag vill inte.

Sitter med té som tröst i Bangkok och jag konstaterar att jag hatar att flyga, och flygplatser över lag. Liten tröst finner jag i Slavens SAS-kort som jag tilldelades, så får jag softa i loungen i tolv timmar (nåja, sex h iaf).

Men nu e kinesandet slut och jag ska muppa i svenneland.

Vet inte riktigt hur jag ska va inställd.

Den som lever får se.

Someone call an ambulance, there's gonna be an accident

Nej, jag är inte död. Jag är bara lite frusen.

Hälsar på Slaven i Shanghai och gör sådant man förväntas göra här: äta med pinnar, går på Ice Bar, åker en jävla massa taxi, bestiger skyskrapor, dricker antagligen världens blaskigaste öl, åker upp till världens högst belägna bar, dricker té, bländas av neonljus, kinesiska trädgårdar, massager, orientaliska Venedig, marknader, tunnelbanor och går och blir sjuk i någon grad. Kan ju inte direkt påstå att ens engelska blir bättre i det här landet. Jag hade sol och engelska i Perthan, och ännu kallare lär det ju bli hemma i Sverige... Ajajaj. Någon har gått och börjat leka resenär åt helt fel klimatzonsdestinationer.

Eskimåerna på Ice Bar Shanghai

Resan hit var ju minst sagt en katastrof. Har i äkta dramatisk filmanda fått springa till gaten med blinkande final call där min status och placering rapporteras i walkie talkies av en hel drös med asiater. "Hon är här nu. Håll planet."

En strandad Misha i Bangkok, man hör ju själv hur illa det skulle kunnat sluta. Inte fick jag mitt baggage med på flyget heller. Och så bokade de om min flygbiljett fel. De tycker nämligen att jag ska vara kvar här till 31 december. Kineser är inte ett folk. Tur att man har världens bästa slav mitt bland allt!

Should I go to where the sunlight hits the snow?

Storthes St, Mt Lawley, Perth, WA.

36° idag.

Så när ska någon tala om för mig varför jag kommer utsätta mig själv för mycket jetlag bara för att komma till vinterlandet Sverige?

All the the nights magic seems to whisper and hush, all the soft moonlight seems to shine in your blush

På Hay Street finns Box, en liten mysig lounge bar med live swing band. Strålande och uppmärksamhetssökande som jag är får jag dem att sjunga Moondance på min begäran. Köper man en öl får man gratis tilltugg i form av ost, oliver, turkish och varierande söta kanapéer.

Hein (i sin nya frisyr som inkluderar hårnålar), jag, Nille och hans irländare drog sedan vidare till The Melbourne lite längre bort och kom in på alla möjliga väntade och oväntade samtalsämnen.

- Polen, vad har ni egentligen att komma med för stora människor? frågar stackars Nille ifrågasättande, som dricker vatten efter vatten.

Det räcker väl med att säga Chopin, Kopernikus och Johannes Paulus för att få tyst på den vilsne själen. Och mig, såklart. Lilla mig i rött. Köpte en riktig somrig röd klänning, med rosett och blommor och nya flats. De ser längtande ut mot havet när vi låg på City Beach (när pojkarna säger att vi ska till stranden, menar de ju uppenbarligen gräset och inte stranden).

Set me on fire in the evening, everything will be fine

In Flanders fields the poppies blow, between the crosses, row on row... Ge mig tre önskningar idag och en av dem skulle vara att få ligga i ett hav av blyga vallmoblommor. De vackraste och mest underskattade blommorna som finns. Hur kan man inte förälska sig i dem?

Alla bilder från dA

Look at me, I'm Sandra Dee

Det var världens bästa maskeradfest på Hastings i fredags. Folk var ambitiöst utklädda som faen, fem personer var gulingar a la familjen Simpsons, någon var en marijuanaplanta, jag o Hein var Sandy & Danny i Grease och vi hade geishor, Clark Kent, pirater och Axl Rose bland annat. Vissa var lite förvirrade och klädde ut sig som andra, Takin som Claws och Tias som CA. Lite sött, faktiskt.

Jag filmade ivrig som jag var. Men glömde kameran vid Tias säng. Så en fyllevlog kommer inom kort när jag får händerna på kameran igen...

Den största förlusten är att jag verkar ha blivit av med min kamera. Hittar inte min Canon Ixus 500 någonstans. Surt. Hur ska jag fota sönder fingrarna i Kina nu då? Ja just det, jag åker till Kina på tisdag! Alla lilliputt asiater och jag... och slaven. :)