What if I could be Mrs. Kane?

Min exegesis blev inlämnad idag (!)- och ärligt talat, kollapsar inte min mage av stress och magsår över problem med utskrifter i datasalen så är det ett mirakel! Det känns lite ensamt nu. Jag blev fäst vid att skriva den. Man kom på så mycket och man framgick som en bildad person som drog slutsatser till höger och vänster.

Så för att inte i väntan på tentan den 13e, dö av brist på cinematiskt tänkande så haffade jag Citizen Welles på biblioteket. Det är en biografi om Orson Welles, mannen bakom Citizen Kane - en av mina absoluta favoritfilmer. Det är en sådan film som alla känner till men få faktiskt ser. Somliga kanske uppfattar den en smula långsam men jag kan se den om och om igen. Orson Welles alltså, vilken kille. Jag borde fötts tidigare så jag kunde gift mig med honom och avla hans avkomma. Det var ju själviskt av honom att köra en game over året innan jag föddes!

“I want to give the audience a hint of a scene. No more than that. Give them too much and they won't contribute anything themselves. Give them just a suggestion and you get them working with you. That's what gives the theater meaning: when it becomes a social act.”

Och varför försvann alla film-noir män och ersattes av muppar som ser ut att platsa i Lords of Dogtown? Ge mig klassiska alpha males tillbaka damnit!