(klicka för bildkälla)Nu ska vi snacka om ben, tänkte jag. Ja för mina, de har ju aldrig varit särskilt skinny. Mina vader är ju mastodonter on sticks som gör livet besvärligt för mig om jag får för mig att hitta boots som passar, eller ännu värre, tajta byxor. Skinny fit my ass, de kommer ju inte ens över vaderna för tusan! Men det är ok. Jag har accepterat min ben-form. Vadmuskler ansågs ju vara sexigt det med. Folk trodde jag spelade fotboll hela tiden. Nej, nej. Jag dansar. Man måste liksom accentuera det man har istället för sträva efter det man inte har. Livet blir så mycket enklare då. Därför är det lite surt att de här orgasmiska guds-gåva-till-kvinnor-med-skinny-legs aldrig kommer möta dansgolven med mig och svetta oss lyckliga, berusade på livet och lodräta förspel. Äckligt snygga, det är vad de är. Men nu ska jag sluta ha materialistiska begär och redigera veckans nattklubbsfotografier.
No comments:
Post a Comment