Jag hade en konversation idag som kändes som ett eko av något jag tidigare starkt hävdade. Hur folk alltid ser på världen i svart eller vitt. Antingen eller. Ja eller nej. Rätt eller fel. Kanske är en icke existerande ekvation. Jag ser den i gråtoner. Eller rättare sagt, jag brukade se den i gråtoner. Allting kändes väldigt svart på vitt ett tag, det medger jag. Helt plötsligt fick jag se världen ur ditt perspektiv. Svart eller vitt. Men jag tror nog att när jag står på stadiga ben igen, vilket händer allt som mer ofta, så finns det mer än en väg att gå, mer än en lösning till ett problem. Inget rätt eller fel, utan flera sätt att göra det rätt, flera sätt att göra det fel på. "Ja, men är du lycklig?". Det kanske jag är, men det är inte det som är poängen. Poängen är vad det är som gör mig lycklig.
TRANSLATION: I had a conversation I've had before, but with different person's. The topic was whether everything has to be black and white. Right or wrong. This way or that way. I believe the world is in grey scales. It's not about whether I am or am not happy, the point is, what is it that makes me happy?
Hej, tack!
ReplyDeleteNu är tunnelfilmen installerad och klar för vernissagen på lördag. Jag kommer att lägga upp den på min hemsida så småningom. ceciliadanell.com Tack för att du tittar förbi bloggen! :)