Part of the game: Blog Day 2008

Jag är villig att knapra på kakan och dela med mig av den. Det är vad det hela går ut på, att dela med mig av fem bloggar jag rekommenderar och med motivering varför givetvis. Så då kör vi, 31 augusti varar ju inte hela livet heller.

1. Girl with a one track mind.
Jag minns inte riktigt hur jag hitta den här, men jag har ständigt återvänt i mer än två år. Detta är världens hetaste sex-bloggerska. Så skarpt skrivet, så mycket attityd, hon vet precis när man ska börja och när man ska sluta för att hålla det intressant. Dessutom kretsar temat kring sex, sex, hur man sätter pojkar på plats och sex. Genom hennes ögon/erfarenheter.

2. Elena Rossini.
Söt och passionerad film-tjej som jonglerar så många bollar i luften. Man hittar alltid fina guldkorn och tips här, men framförallt är hennes arkiv av produktions-bloggen för Dove Sei Tu en överdos av pepp och inspiration.

3. Professionally Trendy.
Ytligt blir sofistikerat med den här tjejen. Vackra bilder, kreativa funderingar och inspirerande tolkningar. I slutänden är det inte alls likt min stil, men jag gillar hur någon annan lyckas med sådant jag aldrig skulle känna mig bekväm att bära upp.

4. Emily O.
Här har det tagits äckligt snygga bilder som man bara drömmer sig bort i. Det är som att kliva in i en annan värld med radikala färger som inte existerar i din tillvaro. Bara att bli avundsjuk. Kreativ liten pärla.

5. Bohemian Musings.
Själva headern var det som fick mig att falla för den här bloggen. Bara titta på den. Fortsätter man scrolla och läsa kan man andas ut, det är inte bara utsidan som räknas. Den här boken kan dömas efter pärmen, den är minst lika bra efter andra kapitlet också. Förutom att hon är lite sagolik så tycker hon om att dansa i korta klänningar.

the art of missing the introduction

- I think we could do you within an hour, or I mean... it's a really short and sweet scene, close-ups of you in bed, I think you won't really take longer to do... or eh, i mean shoot... are you up for it or not?

- Is this Mel?

- ...

Saker att tänka på fröken regissör. 1. När du ringer till dina skådespelare för att a) bekräfta tid om inspelningar och b) pitchar om hur smärtfritt det kommer bli, försök att inte få det att låta som om det är tal om en porrfilm. 2. Det vore ju en bra början om du presenterade dig innan du började prata omkull rödtotten.

Imorn, i alla fall, är det dags. Pushing Buttons aka Don't Push the Button börjar filmas imorgon. Marcus ska ligga fullt påklädd i ett badkar med en guldfisk! Ikväll däremot, är jag sjukskriven, typ. Fick ledigt från jobbet för att krya på mig så jag kan slita arslet av mig imorgon. Min hosta kväver mig, jag börjar låta som en döende hund... Traskar jag inte på bättringsvägen på måndag blir det banne mig dags att gå till doktorn.

Bedrest och internet. Resulterar i längtande hundvalpsögon via Blaze Danielle efter den här filmen. Den är ju trots allt från mannen bakom pingvin-filmen. Verkar makalöst fin och precis något jag skulle kunna tjuta ihjäl mig för. The Fox and the Child. Magisk. Samtidigt kan vi ju konstatera att tillsammans med alla söta lurviga katter jag kommer skaffa mig, så ska jag dessutom ha en eldig liten räv hasandes i hälarna...

in the words of gwen stefani: superkawaii!!!

nothing new happens, but i bought a new dress

Av dygnets tjugofyra timmar har jag säkert sovit... (det är här jag räknar på fingrarna) femton-sexton. Nä, det är inte särskilt givande att vara sjuk. Konstigaste är att jag är redan redo att kasta mig mot sängen igen och sova mer. Tänk om man kunde sova bort sjukdomen och vakna upp och va sprillans ny och shiny-happy-sparkling! Oh well, lite bilder på en nyligen adopterad, söt, krämvit sommarklänning som snart kommer åka på. Vädret tillåter det ju, fin-fint har det varit. Typiskt. Solen uppkörd i nyllet på en när man bara vill dö under en filt...

Can you see through this? Well, I'll wear it!

Först och främst så är det något med Jean Harlows utseende som får mig att rynka på näsan, sen är det hennes något begränsade skådespelartalang. Intressanta med Redheaded Woman är att den bannlystes från biograferna när den väl kom ut (vilket tydligen inte hindrade dåvarande kungen att ha en kopia i sin personliga kollektion). För det är väldigt mycket öppna och omoraliska sex-anspelningar för att vara en film från 1932. Den är ganska tvådimensionell dock, skulle lätt kunna skrivas om och göras om till något bättre för själva handlingen är tveklöst funktionell.

when i had no wings to fly, you flew to me

Tjo, tjo. Jag köpte denna udda men alldeles älskvärda kollektion i en liten vintage-håla i Inglewood som heter Mo Mo's. Den får mig att känna mig som en liten flygvärdinna! Utstickande färg (den är turkosare i verkligheten!) och röda sömmar, jag kunde inte motstå. Eftersom min hosta vägrar att ge sig tröstade jag min sjuka själ med shopping-medecin. Bästa med sådant här är ju att det inte kommer finnas någon häromkring som har en likadan!

Misha in Wonderland

Filmande i våran supersurrealistiska park. Den är underbar! Små söta broar, dammar, vattenfall... Varje gång jag var där för att filma var det fotografer på plats som fotade barnfamiljer eller par, så det är inte bara jag som tycker den är vacker som miljö. Det finns en ankfamiljer som promenerar runt hela tiden, så sött. Folk tittatde lite lustigt på oss i våra masker, men det var väl bara att förvänta. Mest underligt var det att filma sig själv, ensam, utan assistans av någon annan. Lämna kameran, sätta sig tillrätta och sedan gå tillbaka och kika ifall det blev rätt. Resultatet är väldigt lite rörelser i filmandet utan det blir givetvis mycket mer statiskt, men det får duga. Misha ger sig på auterismen!

Do I make you nervous?

Oh vad sugen jag är på att titta på A Place In the Sun (1951) med det skönaste flickansiktet att vila ögonen på, nämligen Elizabeth Taylor när hon är som vackrast. Om Barthes kan skriva två sidor om Greta Garbo's ansikte, kan jag säkert skriva en hyllning till fröken Taylor. Eller, varför göra en remake (missförstå mig rätt, remakes i all ära) av något fantastiskt som inte behövs kan göras bättre (se Psycho och Psycho)? Det är bara att applicera Barthes poetiska ord på Elizabthe istället. Detta mytomspunna mjuka fokus och ljus... Och både hennes och hans, Montgomery Clift, röster är ljuvliga att lyssna på. Den är magisk den här filmen. Titta, titta, titta! En liten pärla i ett pärlhalsband i klass med Roman Holiday och Gone With the Wind.

divine idylle

Jag har varit sjuk i en vecka nu. Jag ligger inte i sängen och ömkar mig själv utan hostar upp halsen i bitar på föreläsningarna och tycker det är allmänt obekvämt att hosta så mycket bland andra människor. Nu får det vara nog, jag är trött på att må halvdant och trött på den här hostan som inte vill ge sig! Jag vill vakna upp ock ha Divine Idylle som morgon-boost-musik och få sug att klä mig i allt annat än stora tröjor och sjal tusen varv runt halsen. Dessutom smakar min hostmedecin apa. Fast så kanske det ska vara, medecin ska smaka äckligt för att lura mig mentalt att den gör nytta. Hösten är slut snart, solen viskar om varmare tider och det är inte något jag vill spendera inomhus!

it's my slave, and i'll pose with him if i want to

Nu har jag äntligen stulit Slavens sladd från hårddisken som passar till hans fina kamera så jag kan lägga över bilderna som tagits de senaste veckorna. Han är väldigt mån om att anmärka att det var jag som tog sönder minneskortläsaren för sisådär 6 månader sedan och det är just typiskt Misha att inte ha köpt än ny på så länge. Oh well... Det är inte direkt så att han använder kameran så flitigt och narcissistiskt som jag, så det är jag som lider av att behöva kånka med sladden (som jag tycker funkar alldeles utmärkt så det sa!). Bara att inse, det är på tiden att köpa sig en ny Canon Ixus att ha med sig överallt i väskan.


På bilderna har vi precis kommit hem efter en middag långt ute i förorten hemma hos Pani Ania och ska kasta oss på madrassen på golvet, knapra nachos och se på film på projektorn. Stackars Slavski fick sitta sjuk och tvingas stå ut med dvd:er från dansfestivalen i Rzeszow... Det var Anias dotter Kasia som varit på sitt tredje år den här sommaren. Jag är så hemskt som låter honom plågas. Det är ju inte som om han har ens en millimeter av intresse för polsk folkdans. I don't blame him.