14/12/2009

angelina adopts children, my ego adopts trenchcoats

Här ska ni få höra om en av fördelarna med att jobba i bar. Folk blir fulla. Ibland för fulla för att ha koll på sina saker. Jag har sett folk vingla ut utan sina väskor, telefoner och utan sina skor. De ringer ju dagen därpå med hjärtat i halsgropen och frågar vänligt om någon hittat deras borttappade saker. De blir återförenade och kan bege sig på nya äventyr.

Sedan så finns det sagor utan lyckliga slut, och då blir det som med den här trenchen. Den har legat och väntat på kontoret i snart två månader på sin ägare, men ägaren ringde aldrig. Så jag fick adoptera den. Tjoho för fyllekärringar!

TRANSLATION: This trench has been waiting for its owner to call for it over two months in the office, but the owner never did. So I kindly adopted it. Yay for drunk people!

4 comments:

  1. Yay yay YAY! Vad fin den är. Fast den måste vara lite för varm för aussieland just nu? Eller? Tänker att ni borde ha sommar och glödheta grader som dallrar på asfalten.
    Jag väntar förresten på att du ska komma och sitta i mitt fönster. Har provat det själv nu. Posat loss. Och vet du? det är perfekt. Det är ett perfekt fönster. kallt ovh svalt mot kroppen. Avslappnande för själen.

    ReplyDelete
  2. Den är skitsnygg ! Nice job liksom :)

    ReplyDelete
  3. Fiin blogg du har=)

    ReplyDelete
  4. Anonymous2:45 pm

    beautiful trench, looks amazing in you.
    thanks for the comment on my blog.

    kisses

    ReplyDelete