Inte trodde jag att jag skulle spendera en natt i Sandviken sovandes i en lastbil. Men se det gjorde jag! För sällskapets skull förstås. Det utgjordes främst av Werneman (junior?), pappa Werneman och en hel massa Mixed Tapes. Sandvik ser för övrigt ut som ett koncentrationsläger med de gamla byggnaderna, alla höga skorstenar med puff-puff moln (från krematoriet?) och gaskammare, till och med vakttorn fanns det! Eller det såg ut som det. Jag lovar!
Jag började med ens tro att Werneman (den yngre) i själva verket hade en egen agenda och hade från hela första början sedan vår bekantskap försökt planera ut hur han ska kunna ta mig till det dolda koncentrationslägret i Sandviken. Man har fan gått och blivit en paranoid polack efter att ha bott ihop med grabbarna i Perth...
Så varför åker jag lastbil i svenska skogsbygden? Snäll och charmig som jag är ställde jag upp som sällskapsdam (eskortflicka?) åt Slaven som kör lastbil om dagarna. Men det var ju inte i mina beräkningar att jag skulle behöva stiga upp fyra på morgonen och sex på morgonen dagen därpå. Tyvärr visar sig mina beräkningar inte ha någon funktion längre. Inte bra reklam för mitt ego som alltid har svaret till allt. Typiskt att det där med "någon gång ska va den första" insisterar på att dyka nu. Dålig jävla tajming. Mutter, mutter.
Och nu, nu ska jag sy kjolar. Perverst korta kjolar till danstjejerna. Vi snackar plural i antal... Allt jag begär är att få ta en dusch och sova. Jag skulle kunna begära mer, så varför kan jag inte få det här lilla?
Jag började med ens tro att Werneman (den yngre) i själva verket hade en egen agenda och hade från hela första början sedan vår bekantskap försökt planera ut hur han ska kunna ta mig till det dolda koncentrationslägret i Sandviken. Man har fan gått och blivit en paranoid polack efter att ha bott ihop med grabbarna i Perth...
Så varför åker jag lastbil i svenska skogsbygden? Snäll och charmig som jag är ställde jag upp som sällskapsdam (eskortflicka?) åt Slaven som kör lastbil om dagarna. Men det var ju inte i mina beräkningar att jag skulle behöva stiga upp fyra på morgonen och sex på morgonen dagen därpå. Tyvärr visar sig mina beräkningar inte ha någon funktion längre. Inte bra reklam för mitt ego som alltid har svaret till allt. Typiskt att det där med "någon gång ska va den första" insisterar på att dyka nu. Dålig jävla tajming. Mutter, mutter.
Och nu, nu ska jag sy kjolar. Perverst korta kjolar till danstjejerna. Vi snackar plural i antal... Allt jag begär är att få ta en dusch och sova. Jag skulle kunna begära mer, så varför kan jag inte få det här lilla?
No comments:
Post a Comment