Jag läste en bok nyligen där protagonisten ofta står framför spegeln men aldrig ser sig själv i ögonen. Han granskar varje detalj, varje förändring i ansiktet, på kroppen, men aldrig ögonen. För personen som kommer se tillbaka är inte någon han kommer känna igen. När jag står framför spegeln talar mina ögon sorgligt om för mig att det är dags nu. Dags för en slags ridå att gå ned över pannan. Så saxen åkte fram och klipp-klipp, nu har luggen gjort entré i mitt ansikte igen.
TRANSLATION: One scissor-session in front of the bathroom mirror and the the bangs are back.
TRANSLATION: One scissor-session in front of the bathroom mirror and the the bangs are back.
No comments:
Post a Comment