29/10/2006
Look at me lovingly
Sanden är så glödande het att man tror fotsulorna kommer bli några hudlager tunnare om man inte tar bort fötterna från marken snarast möjligt. Det är i sådana här situationer man tackar japanerna för det där med flip-flops. Solens strålar steker alla några nyanser närmare brownies och i solstolarna ligger en större skara med folk från klassen som ska åka ned till Australien. Varför de befinner sig på stranden i Turkiet tillsammans är för henne ett mysterium vars hennes undermedvetna får stå till svars för.
Där ligger hon på mage och skrattar åt något som han säger. Blink. Blink. Vem är han? Han är blond, kortklippt och blek samt en-två storlekar större än den attraktiva idealkroppen. Hon hasar sig automatiskt åt sidan när Anna kommer och slår sig ned på samma handduk för att befria sig från smärtan den olidliga värmen från sanden envisas att plågas med. En våg av stor proportion slår plötsligt över dem och när den drar sig tillbaka har alla i kraften hamnat liggandes i en hög närmre vattenkrönet. Det undermedvetnas makt eller ej, men hon och hans armar och ben har trasslat sig in i varandras och där ligger de och flämtar av skratt. Med solen i ögonen vänder han huvudet åt sidan, ser på henne och frågar:
- Do you love me?
Det behövs inte ens några tiondels sekunder, det är en ren reflex det som sker. Ett tomt skratt. Menade han allvar? Klick, klick. Hela försvarskavalleriet har laddats upp och marscherar in till sina positioner. Fientlighetens underton på tungan.
- What kind of question is that?
Hon känner honom inte. Hur kan man påstå att man känner någon efter bara några timmar, några dagar? Hur kan man ens ställa en sådan fråga? Det finns regler man ska följa. Man ställer inte en sådan fråga till någon man inte känner och förväntas att man ska få ett ärligt svar. Ändå känns situationen dödligt allvarlig och han ser meddetsamma sårad ut. Sen kommer det. Suget i magen. Ett stort vildsvins bastanta betar rätt in i maggropen som snittar sig snett uppåt, rör runt innan den hackigt rycker tillbaka dem, den backar, sänker huvudet och går till attack igen. Ja känslan alltså.
Rewind <<
INT. ENGELSK PUB PÅ MAGALUF - EFTERMIDDAG
Det är här de som jobbar på annat håll på ön och i området kommer för att få den bästa prisvärda english breakfast, trots att klockan är närmare tre. HON sitter på en barstol och ser sig uttråkat omkring i den ganska öde baren och låter ögonen under tystnad iaktta HONOM. HAN sitter bredvid och dricker sin KOPPARBERGS PÄRONCIDER.
Pause ||
Jag vaknar. Lustigt att jag får flashbacks i drömmar och ser dem uppspelade som på film. Det är sådana här flashbacks som får mig att sakna Dave. And now to something completely random - Oleks första danslägerdag är förbi. Monika kallade honom för "grön" på området. Jag kan inte annat att hålla med och det går upp för mig att alla som går koreografkursen i Rzeszow inte nödvändigtvis har tillfälle att få erfarenheter bara för att man har kunskapen.
Där ligger hon på mage och skrattar åt något som han säger. Blink. Blink. Vem är han? Han är blond, kortklippt och blek samt en-två storlekar större än den attraktiva idealkroppen. Hon hasar sig automatiskt åt sidan när Anna kommer och slår sig ned på samma handduk för att befria sig från smärtan den olidliga värmen från sanden envisas att plågas med. En våg av stor proportion slår plötsligt över dem och när den drar sig tillbaka har alla i kraften hamnat liggandes i en hög närmre vattenkrönet. Det undermedvetnas makt eller ej, men hon och hans armar och ben har trasslat sig in i varandras och där ligger de och flämtar av skratt. Med solen i ögonen vänder han huvudet åt sidan, ser på henne och frågar:
- Do you love me?
Det behövs inte ens några tiondels sekunder, det är en ren reflex det som sker. Ett tomt skratt. Menade han allvar? Klick, klick. Hela försvarskavalleriet har laddats upp och marscherar in till sina positioner. Fientlighetens underton på tungan.
- What kind of question is that?
Hon känner honom inte. Hur kan man påstå att man känner någon efter bara några timmar, några dagar? Hur kan man ens ställa en sådan fråga? Det finns regler man ska följa. Man ställer inte en sådan fråga till någon man inte känner och förväntas att man ska få ett ärligt svar. Ändå känns situationen dödligt allvarlig och han ser meddetsamma sårad ut. Sen kommer det. Suget i magen. Ett stort vildsvins bastanta betar rätt in i maggropen som snittar sig snett uppåt, rör runt innan den hackigt rycker tillbaka dem, den backar, sänker huvudet och går till attack igen. Ja känslan alltså.
Rewind <<
INT. ENGELSK PUB PÅ MAGALUF - EFTERMIDDAG
Det är här de som jobbar på annat håll på ön och i området kommer för att få den bästa prisvärda english breakfast, trots att klockan är närmare tre. HON sitter på en barstol och ser sig uttråkat omkring i den ganska öde baren och låter ögonen under tystnad iaktta HONOM. HAN sitter bredvid och dricker sin KOPPARBERGS PÄRONCIDER.
HAN
Don't look at me like that
HON
And that would be how?
HAN
Distanced... disgusted, I don't know! You always give me that look babe, like you're a higher being or something. And I'm not.
HON
Am not.
HAN
Trust me, you are.
HON
How am I supposed to look at you then?
HAN
Lovingly
--
Fat chance huh?
Don't look at me like that
HON
And that would be how?
HAN
Distanced... disgusted, I don't know! You always give me that look babe, like you're a higher being or something. And I'm not.
HON
Am not.
HAN
Trust me, you are.
HON
How am I supposed to look at you then?
HAN
Lovingly
--
Fat chance huh?
Pause ||
Jag vaknar. Lustigt att jag får flashbacks i drömmar och ser dem uppspelade som på film. Det är sådana här flashbacks som får mig att sakna Dave. And now to something completely random - Oleks första danslägerdag är förbi. Monika kallade honom för "grön" på området. Jag kan inte annat att hålla med och det går upp för mig att alla som går koreografkursen i Rzeszow inte nödvändigtvis har tillfälle att få erfarenheter bara för att man har kunskapen.
27/10/2006
Words of wisdom
På tal om ölrundor: tog en öl på Bishops Arms häromveckan med polacken från jobbet som på min mobil heter Palace Marcin. Han skrattade åt mitt ordval och jag tror han försökte låta bli att förolämpa mig då han sa att min så kallade dialekt eller brytning faktiskt var fruktansvärt underhållande och söt. Bah! Jag hatar när någon påpekar för mig att man kan genom att lyssna noga på min polska att jag inte är bosatt i Polen.
Det var faktiskt första gången jag varit inne på Bishops sedan deras renovering, eller över huvud taget för att vara ärlig. Förr i tiden hade de ju 25-åldersgräns och andra besvärligheten, men väntetiden var minsann värt det. Klart den mysigast inredda engelska pub Norrköping kan briljera med. Hur cozy som helst. Hänger gamla cyklar i taket even. Reagerade på något som med old english font stod på väggen:
Det var faktiskt första gången jag varit inne på Bishops sedan deras renovering, eller över huvud taget för att vara ärlig. Förr i tiden hade de ju 25-åldersgräns och andra besvärligheten, men väntetiden var minsann värt det. Klart den mysigast inredda engelska pub Norrköping kan briljera med. Hur cozy som helst. Hänger gamla cyklar i taket even. Reagerade på något som med old english font stod på väggen:
Drink today and drown all sorrow
you shall perhaps not do it tomorrow
But while you have it up your breath
There is no drinking after death
London Calling
Not really.
Olek från London snarare, landar beräknad tid 11.40 på Stockholm Skavstad. Sitter här med ett glas rött persikoté och väntar in nioslaget. Det är runt nio jag tänkte börja röra min kroppsmassa mot bussen för att ta mig ut dit. Stygg Misha, skolka sådär från datalektionerna straffas säkert med dödstraff i något avlägset land. Men det är ju av ädelt syfte - jag ska vara en eskortflicka, hur det nu än låter. Har laddat upp med massa gammal X-men (1-66) att läsa på vägen. Han åker igen den 3e, så en hel vecka är han här. Han har blivit inbjuden hit av dansgruppen för att hålla i ett dansläger, så vi får se hur det går. Jag har beräknat att jag kan gott och väl gå till Salong Törnrosa och sola lite samt äntligen ta den där rundan på stan (concealer stick från Clinique är slut, måste leta nytt) som jag inte haft tid med sedan begynnelsens tid samtidigt som han håller i sina danspass. Det börjar imorgon, så jag kan med gott samvete ta med honom på en ölrunda ikväll. Förutsatt att den så kallade stormen inte slitit taken av alla pubar i Norrköping...
Olek från London snarare, landar beräknad tid 11.40 på Stockholm Skavstad. Sitter här med ett glas rött persikoté och väntar in nioslaget. Det är runt nio jag tänkte börja röra min kroppsmassa mot bussen för att ta mig ut dit. Stygg Misha, skolka sådär från datalektionerna straffas säkert med dödstraff i något avlägset land. Men det är ju av ädelt syfte - jag ska vara en eskortflicka, hur det nu än låter. Har laddat upp med massa gammal X-men (1-66) att läsa på vägen. Han åker igen den 3e, så en hel vecka är han här. Han har blivit inbjuden hit av dansgruppen för att hålla i ett dansläger, så vi får se hur det går. Jag har beräknat att jag kan gott och väl gå till Salong Törnrosa och sola lite samt äntligen ta den där rundan på stan (concealer stick från Clinique är slut, måste leta nytt) som jag inte haft tid med sedan begynnelsens tid samtidigt som han håller i sina danspass. Det börjar imorgon, så jag kan med gott samvete ta med honom på en ölrunda ikväll. Förutsatt att den så kallade stormen inte slitit taken av alla pubar i Norrköping...
25/10/2006
En film om en film
Vad får man om en högt ansedd regissör tappar all inspiration och inte vet vad han ska göra näst, till den grad att han gör en film om att han själv inte vet vad han vill ? Svaret lyder: Fellinis 8 1/2
En salig röra där verklighet ( så passande med tanke på dagens föreläsning om realism) och fantasier samt drömmar går in i varandra. Jag har insett att jag gillar svartvita filmer mer och mer, man kan leka så mycket mer med skugga och kontraster då. Yepp, black/white for the win.
Pandoras Box
Jag har en grön låda som rymmer nästan alla mina DV-band sedan jag började filma med Skumraketen (den första digitala kameran jag ägde that is). Vid ett på natten, innan jag skulle lägga mig, lyfte jag på locket och skummade igenom de första namnlösa banden för att se vad som doldes där. Min externa hårddisk med alla mina film projekt crashade förra året vid mars och allt kändes borttappat. Vissa få kortare projekt hade jag visst spelat över på DV-band, då jag brukade spela över dem till video. Där hittade jag det här Arbis-hjulet, massa snuttar från Arbis varietén a la Moulin Rouge späckat med spackel, glitter, glamour och där killar uppklädda till tjejer var vardag. Jag var själv med i showen i 2,5 år, om inte längre. String, högklackat och corsette baby!
Kvalitén är inte så hög, jag har vare sig tid eller ork att trixa omkring och få en hög kvalitet som inte tar så mycket plats, därför får detta duga så länge. Det finns otaligt mång abrister, men det är en kul grej ändå. Detta skickadeds faktiskt till Syrien, om jag inte minns helt fel, och visades upp då de skulle beställa nya kostymer som de sydde upp utomlands.
Kvalitén är inte så hög, jag har vare sig tid eller ork att trixa omkring och få en hög kvalitet som inte tar så mycket plats, därför får detta duga så länge. Det finns otaligt mång abrister, men det är en kul grej ändå. Detta skickadeds faktiskt till Syrien, om jag inte minns helt fel, och visades upp då de skulle beställa nya kostymer som de sydde upp utomlands.
23/10/2006
Snövit fick ett äpple
En av mina 108 hemliga egenskaper är att vara en funktionabel packåsna, vilket jag demonstrerade igår från punkt A (Norrköping) till punkt B (Stockholm). Jag borde ha förutspått att Icakassen som redan vägde oroväckande mycket skulle gå sönder. Det är få saker som är så hemska som ögonblicket då en full papperskasse brister och innehållet ramlar ut. Man märker det aldrig förrän det är för sent.
Mina tankar var på allt annat än Icakassen när jag satte mig på pendeln, då pojken hade lekt hjälte och mött mig lite snabbt när tåget rullat in till stationen och gav packåsnan en kort paus ned till röda linjen. Väl på pendeln så säger snubben med skäggstubb (vi pratar 3-4 dagar skäggväxt här, minst) som sitter framför mig att min kasse har ett hål.
Helvete.
Någon tidigare nedfryst köttbit har tagit sig friheten att tina upp och blöta ned pappret som efter en lång kamp hissat den vita flaggan och gett upp. Hur stor chans är det då att någon råkar ha en extra papperskasse i bakfickan? Tydligen så hade Misha varit en duktig tös, för ingen högre makt straffade henne utan snubben med skäggväxt berättar att han hade varit och plockat äpplen. Intressesmurfen hoppar av iver och stukar foten. Det bra med att han plockat äpplen är ju att han har två plastpåsar fyllda med äpplen som han ytterligare lagt ned i två papperskassar. Hurra! Han skänker en av dem till mig, för tydligen har hans helg varit fylld med påsar som spricker och detta önskar han mig icke. Tro mig, jag ville inte fråga mer om saken...
Inte nog med det så fick jag en av hans äpplen. Det var grönt och såg vildodlat ut. Likt en försäljare berättade han vad för sorts äppelträd det kom ifrån ( Supreme något - det lät hursomhelst maffigt) och att det smakade så speciellt, det smakade som ett äppelpäron nämligen. Likt Snövit satt jag med ett äpple som jag fått från en främling på pendeln i min hand.
"Det är inte besprutat eller något," lägger han till som ytterligare information.
Väl hemma tvättar jag av det och tar en tugga. Det är fanimej ett päron förklätt till formen av ett äpple. Saftigt. Jag tror jag aldrig ätit ett äpple och analyserat varje tugga av det, uppkrupen i en fåtölj i mörkret.
Dags att citera Jesper.
Sweet.
Mina tankar var på allt annat än Icakassen när jag satte mig på pendeln, då pojken hade lekt hjälte och mött mig lite snabbt när tåget rullat in till stationen och gav packåsnan en kort paus ned till röda linjen. Väl på pendeln så säger snubben med skäggstubb (vi pratar 3-4 dagar skäggväxt här, minst) som sitter framför mig att min kasse har ett hål.
Helvete.
Någon tidigare nedfryst köttbit har tagit sig friheten att tina upp och blöta ned pappret som efter en lång kamp hissat den vita flaggan och gett upp. Hur stor chans är det då att någon råkar ha en extra papperskasse i bakfickan? Tydligen så hade Misha varit en duktig tös, för ingen högre makt straffade henne utan snubben med skäggväxt berättar att han hade varit och plockat äpplen. Intressesmurfen hoppar av iver och stukar foten. Det bra med att han plockat äpplen är ju att han har två plastpåsar fyllda med äpplen som han ytterligare lagt ned i två papperskassar. Hurra! Han skänker en av dem till mig, för tydligen har hans helg varit fylld med påsar som spricker och detta önskar han mig icke. Tro mig, jag ville inte fråga mer om saken...
Inte nog med det så fick jag en av hans äpplen. Det var grönt och såg vildodlat ut. Likt en försäljare berättade han vad för sorts äppelträd det kom ifrån ( Supreme något - det lät hursomhelst maffigt) och att det smakade så speciellt, det smakade som ett äppelpäron nämligen. Likt Snövit satt jag med ett äpple som jag fått från en främling på pendeln i min hand.
"Det är inte besprutat eller något," lägger han till som ytterligare information.
Väl hemma tvättar jag av det och tar en tugga. Det är fanimej ett päron förklätt till formen av ett äpple. Saftigt. Jag tror jag aldrig ätit ett äpple och analyserat varje tugga av det, uppkrupen i en fåtölj i mörkret.
Dags att citera Jesper.
Sweet.
20/10/2006
Misha + Ego = Happy Birthday
Have a very merry unbirthday, from me - to you! A very merry unbirthday, to me?! To you! (Madhatters forever in my heart)
Jag kom på det nu att attans, det var ju för cirka ett år sedan jag började bloggeliblogga. Eller rättare sagt, började på nytt med den här bloggen. Jag har ju varit inblandad i diverse kriminella bloggprojekt sedan 2001. Bra kämpat av mig att hålla ut så här länge. Räknas jag till en fossil nu?
Staden jag ständigt återvänder till
Åter till Norrköping idag. Alla tåg var fullbokade ända fram till 17.00 så en svag känsla av panik spred sig. Det fanns två alternativ. Ett tåg med byte som skulle göra så jag kom sent till danslektionen eller ett tåg 11.20 vilket innebär att jag rusar en timme tidigare från lektionen. Vi har data och grafisk design. Jag drar helt enkelt tidigare... Och jag som var nära på att boka biljetten nu när jag vakna imorse, bra att jag fick händerna ur arslet och gjorde det igårkväll!
Norrköping känns ibland så långt borta när det är så himla nära.
Norrköping känns ibland så långt borta när det är så himla nära.
18/10/2006
Veckan som var
Dagen jag satte mig på tåget till Norrköping så var det med ett leende på mina Honey Trap inbäddade läppar. En gammal farbror hade helgonförklarat mig på bussen in till Liljeholmen bara för att jag reste mig upp och gav plats till en barnvagn, samt frågade ifall jag fick slå mig ned bredvid honom. Innan jag visste ordet av var jag en så "hjärtlig människa som det kommer gå bra för i livet. Det finns människor som omedveten utstrålar någon slags livsglädje, som gör att man bara blir glad av att se på, och du är en av dem!"
I THOUGHT I SAW A PUDDYCAT
Drottninggatans kullerstensklädda gata i Norrköping känns så behagligt hemma för mig att gå upp på. Det är en kontrast till gatorna i Stockholm där hela världen är ute på en och samma gång och inte tar hänsyn till varandra utan bara skyndar sig till sitt mål. Folk stressar så mycket där Jag har själv blivit påverkad och hoppat på i rytmen ett par gånger, jag är medskyldig. Men det bästa med att vara hemma den här lediga veckan var att jag kunde skämma bort mig själv med sockersöt tillvaro av fluffiga fyrtassade Mokona. Jag är upp över öronen förälskad ända ut i tårna! Hon får Kenshin att framstå som ett klobeväpnad monster som dessutom det första han gjorde när jag kom tillbaka i söndags, var att bita sig igenom skinnet på min handled. Dessutom är det bara roligt att säga "Jag har en hårig kisse mellan benen" på engelska när Mokona lägger sig i knät på en.
UTGÅNG PÅ FREDAG
På fredagen var jag ute med Sandra - senast vi var ute var det olyckliga tillfället då vi stötte på Petter och åt äckliga pannkakor bakade på plåt i en ugn hemma hos någon stackars främling. Vi har en tendens att aldrig riktigt komma hela vägen hem till oss själva då vi beger oss ut tillsammans. Vi kom aldrig vidare från Cromwell ens. Det fanns trånande hormoner i luften som höll somliga kvar. Den här gången slocknade vi hemma hos Larsson. Sandra förvisso i källaren, och sedan låste hon ut sig själv på morgonkvisten i någon annans skor - och tro mig, hela situationen är mycket roligare med detaljer. Den inkluderar horisontella lägen, kissnödighet och desperata inbrottsförsök.
NAKENTOMTE PÅ MÅNDAG
På måndagen var det Cromwell igen med nakentomten den här gången, dock mycket stillsammare atmosfär. Avrundades, efter några Heineken och en Bloody Mary, med uppdagandet av bartenderns namn ( jag har ju alltid tyckt han ser ut som en Liam och innerst inne krönt honom till engelsman, men så var ju intefallet) och en förödande turnering i biljard. Min teori om att den vita bollen är homosexuell och attraheras av de manliga motståndarna, som för övrigt uppkom redan under högstadietiden, är fortfarande aktuell. Den vita bollen tycker helt enkelt inte om mig! Tur att man är naturligt begåvad med the noble art of distraction...
TÅGET TILL LINKÖPING
I veckan var jag hos Leffe också och fifflade med en logga till TDP som jag banne mig inte knåpat ihop layouten till än, som jag lovat. Jag har helt enkelt inte haft lyxen att kunna ha tid med att göra så. På tåget till Leffe fick jag sällskap av Jakob Saleh (som spelar Stefan i filmen som spelas in med danstjejerna) som numera med Per går på Lunnevad, och i entusiasmens närvaro tyckte Jakob och jag att vi borde bli partners och lära oss Lindy Hop. Den som lever får se.
FILMFESTIVALFREDAG
Den 8:e årliga filmfestivalen i Norrköping har anlänt gott folk, men jag bor i Stockholm. Så det blir inte så mycket skuttande från bio till bio för mig. Under helgen hann jag dock med att gå på Tristram Shandy och Capote med pojkvännen. Skulle säkerligen hunnit mer om det inte var för att jag jobbade eller för några missförstånd som uppstod. Att bestämma mötesplats kan tydligen vara mer komplicerat än man tror. Filmer jag skulle vilja hinna med att se inkluderar Sweet Land, Shadowless Sword, Mrs Henderson Presents och The Squid and the whale. Behöver jag nämna att jag jobbade också? Syrran hade klass-reunion på lördagen och jag jobbade. Det är fortfarande svårt för mig att greppa att folk tycker syrran och jag är så "slående" lika.
I THOUGHT I SAW A PUDDYCAT
Drottninggatans kullerstensklädda gata i Norrköping känns så behagligt hemma för mig att gå upp på. Det är en kontrast till gatorna i Stockholm där hela världen är ute på en och samma gång och inte tar hänsyn till varandra utan bara skyndar sig till sitt mål. Folk stressar så mycket där Jag har själv blivit påverkad och hoppat på i rytmen ett par gånger, jag är medskyldig. Men det bästa med att vara hemma den här lediga veckan var att jag kunde skämma bort mig själv med sockersöt tillvaro av fluffiga fyrtassade Mokona. Jag är upp över öronen förälskad ända ut i tårna! Hon får Kenshin att framstå som ett klobeväpnad monster som dessutom det första han gjorde när jag kom tillbaka i söndags, var att bita sig igenom skinnet på min handled. Dessutom är det bara roligt att säga "Jag har en hårig kisse mellan benen" på engelska när Mokona lägger sig i knät på en.
UTGÅNG PÅ FREDAG
På fredagen var jag ute med Sandra - senast vi var ute var det olyckliga tillfället då vi stötte på Petter och åt äckliga pannkakor bakade på plåt i en ugn hemma hos någon stackars främling. Vi har en tendens att aldrig riktigt komma hela vägen hem till oss själva då vi beger oss ut tillsammans. Vi kom aldrig vidare från Cromwell ens. Det fanns trånande hormoner i luften som höll somliga kvar. Den här gången slocknade vi hemma hos Larsson. Sandra förvisso i källaren, och sedan låste hon ut sig själv på morgonkvisten i någon annans skor - och tro mig, hela situationen är mycket roligare med detaljer. Den inkluderar horisontella lägen, kissnödighet och desperata inbrottsförsök.
NAKENTOMTE PÅ MÅNDAG
På måndagen var det Cromwell igen med nakentomten den här gången, dock mycket stillsammare atmosfär. Avrundades, efter några Heineken och en Bloody Mary, med uppdagandet av bartenderns namn ( jag har ju alltid tyckt han ser ut som en Liam och innerst inne krönt honom till engelsman, men så var ju intefallet) och en förödande turnering i biljard. Min teori om att den vita bollen är homosexuell och attraheras av de manliga motståndarna, som för övrigt uppkom redan under högstadietiden, är fortfarande aktuell. Den vita bollen tycker helt enkelt inte om mig! Tur att man är naturligt begåvad med the noble art of distraction...
TÅGET TILL LINKÖPING
I veckan var jag hos Leffe också och fifflade med en logga till TDP som jag banne mig inte knåpat ihop layouten till än, som jag lovat. Jag har helt enkelt inte haft lyxen att kunna ha tid med att göra så. På tåget till Leffe fick jag sällskap av Jakob Saleh (som spelar Stefan i filmen som spelas in med danstjejerna) som numera med Per går på Lunnevad, och i entusiasmens närvaro tyckte Jakob och jag att vi borde bli partners och lära oss Lindy Hop. Den som lever får se.
FILMFESTIVALFREDAG
Den 8:e årliga filmfestivalen i Norrköping har anlänt gott folk, men jag bor i Stockholm. Så det blir inte så mycket skuttande från bio till bio för mig. Under helgen hann jag dock med att gå på Tristram Shandy och Capote med pojkvännen. Skulle säkerligen hunnit mer om det inte var för att jag jobbade eller för några missförstånd som uppstod. Att bestämma mötesplats kan tydligen vara mer komplicerat än man tror. Filmer jag skulle vilja hinna med att se inkluderar Sweet Land, Shadowless Sword, Mrs Henderson Presents och The Squid and the whale. Behöver jag nämna att jag jobbade också? Syrran hade klass-reunion på lördagen och jag jobbade. Det är fortfarande svårt för mig att greppa att folk tycker syrran och jag är så "slående" lika.
10/10/2006
07/10/2006
06/10/2006
Sweet home Alabama
14.20 går tåget till Norrköping och det kommer Misha i egen hög person sitta på, för omväxlings skull med lite mer än en svart messengerbag som det i vanliga fall är när jag direkt efter skolan pendlar "hemåt". Har en veckas ledighet. Ska bli skönt. Under denna vecka har jag planer på att
a) ta igen det jag missat och bli överaktiv på SH
b) skriva några journaler i förhand så det blir mindre stressigt resten av terminen
c) få en överdos av Mokona
d) socialisera som socialiseras bör
e) pay a visit till frisören
f) WoW
Sist jag var i Norrköping så var det Kulturnatt och dansgruppen hade två uppvisningar. På biblioteket och i Louis Dee Geer konserthall, den sistnämnda var lite härlig och triumferande. Av det lille utbud kläder som är kvar i min garderob i Norrköping så drog jag på mig en kort kjoljävel med en brun långärmad tröja till, för att tona ned på den synliga huden (hey, jag är en mästare på det där med att skenet bedrar! Fråga Takin!) och så de bruna stövlarna som jag totalt glömt att ha med mig upp till Stockholm, samt ett par gråa over the knee. Behöver jag nämna att kjolen insisterade med att glida upp hela tiden? Förbanna den som gav kvinnor breda höfter. Vänta nu, det skulle ju vara Gud, inte sant? Jag med andra ord. Nevermind.
a) ta igen det jag missat och bli överaktiv på SH
b) skriva några journaler i förhand så det blir mindre stressigt resten av terminen
c) få en överdos av Mokona
d) socialisera som socialiseras bör
e) pay a visit till frisören
f) WoW
Sist jag var i Norrköping så var det Kulturnatt och dansgruppen hade två uppvisningar. På biblioteket och i Louis Dee Geer konserthall, den sistnämnda var lite härlig och triumferande. Av det lille utbud kläder som är kvar i min garderob i Norrköping så drog jag på mig en kort kjoljävel med en brun långärmad tröja till, för att tona ned på den synliga huden (hey, jag är en mästare på det där med att skenet bedrar! Fråga Takin!) och så de bruna stövlarna som jag totalt glömt att ha med mig upp till Stockholm, samt ett par gråa over the knee. Behöver jag nämna att kjolen insisterade med att glida upp hela tiden? Förbanna den som gav kvinnor breda höfter. Vänta nu, det skulle ju vara Gud, inte sant? Jag med andra ord. Nevermind.
04/10/2006
Aftertaste
Underbar låt. Men den brings me to those dark places. I'm going there again. Jag behöver inte ens lyssna på den, jag behöver bara tänka på den så en antydan av de första fragmenten av piano melodin tar form i bakhuvudet och sen är jag där. Jag och Ben Lee. Salt. Livet är salt ikväll. Jag hatar det. Kunde de inte ta det en annan dag, säg, när det inte är veckan med superdeadlines. Screw you.
Men så fick jag ett mail. Det lös upp tillvaron lite. Han är en rolig filur den där Arek, jag hoppas fan allt med hans ryggrad kommer lösa sig eventually. När jag var yngre så sa jag att jag skulle gifta mig med honom eller hans tvilling om jag inte hittat en man innan jag var 20. När jag var yngre var jag tydligen fast besluten om att om man inte var gift innan 20 så var det riktigt illa. What can I say, ung och dum, tralalalla....
Men så fick jag ett mail. Det lös upp tillvaron lite. Han är en rolig filur den där Arek, jag hoppas fan allt med hans ryggrad kommer lösa sig eventually. När jag var yngre så sa jag att jag skulle gifta mig med honom eller hans tvilling om jag inte hittat en man innan jag var 20. När jag var yngre var jag tydligen fast besluten om att om man inte var gift innan 20 så var det riktigt illa. What can I say, ung och dum, tralalalla....02/10/2006
Vogue Hommes
Jag såg framsidan på Pressbyrån i Norrköping. Man bara stannar upp och stirrar. Iallafall om man är Misha. Det är creepy hur han påminner mig om en viss person. Really. Sådär disturbing känsla som hänger kvar. Tanken på att han förmodligen jobbar som matte-lärare idag får mig att skratta. Han - lärare?! Ha! Olikheter givetvis, men ändå så finns det så mycket som är likt. Enda skillnaden är väl att Brody är hot och att Brody inte krossade mitt hjärta.
No time for play
Leker man med rubriken så kan man ju läsa det No time forplay. Bara en liten påpekning där. However, jag har suttit större delen av dagen, efter en powernap och efter att ha ringt runt till Kilroy och STA , och pillat med design uppgiften som ska in på onsdag. Eftersom allt annat ska in den här veckan, den ultimata deadline-veckan, så tänkte jag att jag gör det här först och tada, här är mitt bidrag till "user guide of a (technological) device". Kanske inte den mest avancerade mackapären, men hey, det ser ju fint ut med bakgrunden och så. Sedan så är det en livsnödvändighet att veta hur man gör för att koka vatten så man kan göra té. Annars dör man.
Psst, illustrationen har jag knåpat ihop själv. Börjar get a hang of illustrator.
Psst, illustrationen har jag knåpat ihop själv. Börjar get a hang of illustrator.
På jakt efter logik
Varför namnger man en busshållplats till Slättåkragränd? Låt mig gissa: De kunde inte bestämma sig för att kalla det för en slätt eller en åker, så de slog ihop det till en slättåker. Oh, by the way, det fanns en gränd där i närheten, så därför måste det bli Slättåkragränd. Beats me.
01/10/2006
The Definition of Kawaii
Seriously, how can you not fall in love with this bunch of cuteness? En liten snabb update med katterierna: sötsaken skall överlämnas till mormor idag, då jag åker tillbaka upp till Estocolmo. Hela vecka 41 har jag ledigt så då är hon min min min (läs: i mitt våld). Hon heter numera Mokona, och har fått ett gölligt rött halsband med en liten bjälleribjällra som hon envist försöker attakera. Vem har sagt att kattungar är smidiga? Mokona for the win!
Subscribe to:
Posts (Atom)