Så går jag där, med svarta nätta skor, diskret klack på 2-3 cm, mot den blöta asfalten. Jag fnittrar dessutom, när jag pratar i mobiltelefonen och snabbsumerar hela redaktionsmötet för en nyfiken pojkvän. Vem bryr sig om omvärlden när man kan berätta om sin dag? En metallblå och snygg bil svänger in framför mig när jag går över övergångsstället och fortsätter med ett leende på läpparna gå mot hållplatsen, med telefonen tryckt mot örat. En bil, vem har inte sett en bil på sina dar?
"Ursäkta mig..."
Jaha. Den blåa bilens förare försöker få min uppmärksamhet och ler sådär besvärat, ursäktande för att han stör och tar upp min tid. Han ser ganska vilse ut mitt bland alla bussar vid Söder Tull.
"Vänta ett tag, någon verkar vilja fråga mig om vägen här..." säger jag till pojkvännen som får vänta i luren medan jag går fram.
"Jag har följt efter dig."
Fan. Det är sant ju. Den här bilen har kört jämsides med mig en bra bit! Why?!
"Varför?"
"För jag tycker du är fin, och jag tänkte, finns det någon chans att jag kan träffa dig, ta en kaffe och så?"
Skojar han med mig? Jag håller fortfarande mobilen i handen, kollar med ett flin på mobilen och tillbaka till honom. Pojkvännen i andra änden sitter och hör hur någon främling försöker ragga på mig.
"Eh, jag känner mig smickrad men... jag tror inte min pojkvän här skulle uppskatta det va"
Killen ser storögt på mig och täcker för munnen med handen.
"Alltså shit, förlåt.. Jag visste inte."
Han mumlar något mer, men jag bara skrattar, ödmjukt. Jag tackar för komplimangen men nekar igen innan jag återgår till mobilen.
"Hörde du det där älskling?"
"Jag flyttar från Norrköping EN dag och se vad som händer!"
Ja, se vad som händer. I make traffic stop.
