På fredag gäller det, Sverigepremiär (världspremiär even) för den länge efterväntade Da Vinci Koden, baserad på boken med samma titel av Dan Brown. Men redan imorgon, 17e maj så får de lyckliga som är på plats, tjuvstarta med att se den, eftersom den öppnar Cannes Film Festival. Åh om man ändå kunde vara där!
Jag har varit i Louvren faktiskt. Jag hade chansen att vara där två gånger, men den ena gången var vi bara utanför och beundrade glaspyramiden. När jag väl fick uppleva Louvren på riktigt så var det ändå i samlad trupp med klassen då vi hade ett utbyte med en klass i Reims under gymnasiet. Jag har sett Mona Lisas leende. Det är ett litet leende. En ganska liten tavla. Den är ju stor i sig, men den är förbluffande liten - när man talar om mått. Någon dag ska jag åka dit och tassa omkring på de välskotta trägolven och se hela Louvren, i min egen takt, och verkligen supa in allt som finns. Metaforiskt talat förtsås.
I och med inspelningarna av filmen, samt bokens popularitet, så slog Louvren besök-rekord. Över 7,5 miljoner människor besökte muséet förra året. I filmen är det ju såklart inte den riktiga Mona Lisa man får se, eftersom ett av kriterierna för att få filma i museumet var att inte låta något direkt ljus komma på tavlorna, speciellt inte Mona Lisa. All utrustning till filminspelningen fick inte riggas förrän efter stängningsdags, så alla scener filmades nattetid.
Alla känner väl redan till att Tom Hanks (knep rollen från Russel Crowe) spelar den kände symbologen Robert Langdon, med Sophie Neveau (Audrey Tautou - Amelie från Montmarte) vid sin sida för att lösa mysteriet kring Da Vincis mästervärk. Ian McKellens medverkande är sällan ett misstag men det jag ser mest fram emot är Paul Bettany som fanatiske munken Silas. Han gick in i mitt hjärta som den nakne poeten från En Riddares Historia, sedan dess har jag slaviskt försökt följa hans filmlista. Paul Bettany gör helt enkelt det bästa av sina roller och har en tendens att stjäla hela rutan så fort han kliver in i fokus.
Jag har varit i Louvren faktiskt. Jag hade chansen att vara där två gånger, men den ena gången var vi bara utanför och beundrade glaspyramiden. När jag väl fick uppleva Louvren på riktigt så var det ändå i samlad trupp med klassen då vi hade ett utbyte med en klass i Reims under gymnasiet. Jag har sett Mona Lisas leende. Det är ett litet leende. En ganska liten tavla. Den är ju stor i sig, men den är förbluffande liten - när man talar om mått. Någon dag ska jag åka dit och tassa omkring på de välskotta trägolven och se hela Louvren, i min egen takt, och verkligen supa in allt som finns. Metaforiskt talat förtsås.
I och med inspelningarna av filmen, samt bokens popularitet, så slog Louvren besök-rekord. Över 7,5 miljoner människor besökte muséet förra året. I filmen är det ju såklart inte den riktiga Mona Lisa man får se, eftersom ett av kriterierna för att få filma i museumet var att inte låta något direkt ljus komma på tavlorna, speciellt inte Mona Lisa. All utrustning till filminspelningen fick inte riggas förrän efter stängningsdags, så alla scener filmades nattetid.
Alla känner väl redan till att Tom Hanks (knep rollen från Russel Crowe) spelar den kände symbologen Robert Langdon, med Sophie Neveau (Audrey Tautou - Amelie från Montmarte) vid sin sida för att lösa mysteriet kring Da Vincis mästervärk. Ian McKellens medverkande är sällan ett misstag men det jag ser mest fram emot är Paul Bettany som fanatiske munken Silas. Han gick in i mitt hjärta som den nakne poeten från En Riddares Historia, sedan dess har jag slaviskt försökt följa hans filmlista. Paul Bettany gör helt enkelt det bästa av sina roller och har en tendens att stjäla hela rutan så fort han kliver in i fokus.
Jo jag vet, Mona Lisa är pytteliten. Blev en aning chockad när jag såg den irl också. *gosa på*
ReplyDeleteDen vill jag se!
ReplyDeleteLeffe när var du i frankrike? *nyfiken*
ReplyDelete