När jag var ung...

Hej jag heter Misha och jag är en blogoholist.

Jag började blogga på blogger redan 2003 om man ska tro det mina inställningar här på blogspot antyder. Just den här bloggen blev startad 2005, men innan jag ens gav mig in på det här med att blogga på svenska så hade jag en och annan blog lite här och var samtidigt som jag pysslade och donade med photoshop med entusiastiska webdesigner drömmar. Jag var ung, ok?

Varför bloggar man?
15 minutes of fame? Uppmärksamhetshora? Socialt missanpassad? Ordknarkare? Eller som det på den senaste tiden skulle kunna kategoriseras med ett tjusigt ord, trendföljare (läs: grupptryck). Alla har vi våra anledningar. Min var från början ganska simpel. Jag ville bli duktig på engelska. Så jag började blogga på engelska när jag var 14. Det fanns inte så många svenska bloggar år 2001, så jag försökte putsa på engelskan och läste andras engelska bloggar. Det var ungefär samtidigt som jag insåg att min mamma faktiskt läste mina dagböcker (ja, jag var en flitig dagboks-skrivare) så innan jag kom på att jag kunde föra dagboksanteckningar på engelska, provade jag på det här med virtuella dagböcker.

Vad gör jag idag då? Inte skriver jag på engelska. Fast tanken har ju slagit mig, om att jag ska återgå till engelskan. Jag kommer flytta utomlands så småningom. Idag har jag bloggen pga två anledningar: 1. Jag har dåligt minne, det är sant! Jag vill inte glömma. Jag vill minnas det jag kände när jag behövde skriva av mig. 2. Nätvärk. Sedan när jag är i Australien så kan de som saknar mig och undrar hur jag har det få någon uppdatering. Se! In i det sista kretsar allt kring mig! The Ego is speaking!

En av mina första hemsidor hade jag på pitas.com men flyttade sedan till geocities.com, det var där jag kom igång ordentligt med både inlägg, besökare och layouter. Jag kommer fortfarande ihåg url till de flesta sidorna och jag tänker vika ut mina första försök här. Bara för nostalgins skull.

För er har det säkert ingen betydelse. Men för mig så är det ren underhållning. Bloggen hette "The Goddess" (felstavad dock= Godess) och ödmjukt nog hade jag en liten slogan som lydde "being a goddess sucks..." Jag var femton och jag kan inte direkt påstå att mitt ego var mycket mindre än det är idag, kanske inte lika välkontrollerat då.

Och vilka problem man hade sen som ung tonåring! Ush, nu får jag skuldkänslor bara av att säga det. Jag fyller 20 snart. På torsdag. Hemskt. Jag blir gammal. Ta det där med en nypa salt. Men det känns ändå inte bättre för det. Jag vill faktiskt inte fylla år.
Killproblemen i nian. Så oskyldigt och patetiskt sött. Varsågod, ta och skratta åt mig, om ni lyckas hänga med mina tankebanor.


Lite charm hade jag ändå... Vilka i-landsproblem man hade. För att summera upp det lite snabbt, det är precis som jag skrev, som min kompis Jossa då tydligen sagt:

- Misha, om du inte skulle haft så här många problem skulle jag bli arbetslös!

Då är frågan som återstår: Varför bloggar du?

Baggage

Idag känner jag mig sådär krasslig. Slemmig i halsen som varieras med den där torra känslan, lite hosta, huvudvärk hand i hand med den där segheten som intalar dig att du ska tycka synd om dig själv och tröstadricka litervis med té. Jag i ett nötskal idag. Sitter för tusan fortfarande i pyjamas. Inte ens min egna pyjamas. Jag snodde syrrans übermysiga Nalle Puh pyjamasbyxor. Schhh, don't tell her.

Så jag tar mig en titt på Style.com och hittar deras lilla spotlight på oversizade väskor. "Jag ser dig mer som en stor-väsk-person, du har inte många småväskor," sa pojkvännen för inte så länge sedan. Eftersom han inte har en aning vad han pratar om kan jag översätta det han sade: Han tycker mina mellanstora väskor är stora.
På ett sätt skiljer jag mig inte från "alla andra" tjejer för jag kommer nog aldrig tycka jag har tillräckligt många väskor eller skor. Undra egentligen varifrån det här begäret kommer ifrån? Jag menar, det är ju inte som om jag går och har liknande begär med bland annat tandborstar, eller hårnålar, eller parfym!
Ha, skulle vilja se mig stanna upp på ICA framför en tandborste och åma mig framför den och utbrista att vi är som skapta för varandra och yra om evig kärlek.

Allt som allt så var det faktiskt oversizade väskor jag ville kommentera, och inte tandborstarna på ICA. Som den där lila saken från Camilla Stærk. Får mig att tänka på Sigrids XXL väska, och visst kan de va häftiga, i rätt färg förstås (lila som lutar mot rosa är inte riktigt min grej). Men jag skulle nog aldrig lägga ut pengar på en sådan själv. Fast en väska som rymmer skor till ombyte, det tåls att tänka på.

Förskotts present

Jag fick en ny hårddisk från föräldrarna! Precis vad jag behöver efter att min förra 300 gigare begick självmord och gav mig en personlighetskris...

Pink Dildo Day

Då är Leffe ett år äldre och hon blev överröst med onödiga gåvor från SH-are som färdats över land och hav för att umgås och frossa i sötsaker, spela Malarky ( trafikljuset är en tysk uppfinning alt. men hur gör en struts?) , gamecube, tyda drömmar istället för att sova ( vad du än drömmer så betyder det att du vill ha sex... med din mamma, källa: Angfiel), My Little Pony, Lyskompisar, tentakel-sex, muckande kattunge, olivolje-ritualer och allergireaktion samt nattliga promenader. Grattis Leffe, i efterskott igen och så! Gratis Leffe åt folket...

Jag är ju alltid så smidig så jag lyckas att ta alla kort och sedan aldrig fastna på bild själv. Så folk upplever liksom aldrig min sanna linslus... Får hoppas att alla andra tog en å annan hyfsad bild av moi. För jag är vacker på kort. Även om bilden försöker påstå nåt annat. Det blev ett ohälsosamt och trevligt besök som höll tankarna borta från tråkigheter. En dag i taget. Det går framåt. Jag är på bättre humör. Jag känner mig motiverad en smula och jag tror jag kan sippa vitt vin utan att nå flaskans botten ikväll. Here we go!

Leffes dag

Idag fyller Leffe år!

Sedan att Leffes egentliga namn är Marit det tänker jag totalvägra att acceptera. Leffe is Leffe is Leffe is Leffe, you know? Så nu ska jag duscha efter träningen och sedan tuffa med tåget ut till Linköping för att träffa massa annat kuligt folk från SH. Fiskofilen TT bland annat som undermedvetet vill ha djuriskt fisksex med mig. Eller nåt.

Vädret är fint idag.
Det blir liksom lättare att andas.
Efter gårdagen.
Det är tomt.

Fast jag har en flaska australienskt vitt vin att vända mig till ifall det krisar med salta floder vid ögonhålorna.

Mors Dag

Sandi är död
hjärnblödning

Ha en bra mors dag, mamma...

Regn

Det regnar.

Nästan så jag vill ta på mig en tunn vit skjorta bara för att jävlas.


Och hunden mår fan inte bättre idag heller.

My Companion

Hunden, jag, morsan och en öl.

Min säng rymmer mer än jag tror.

My New Hero

"Ok, screw Lindsay Lohan, screw Paris Hilton and screw Mary-Kate Olsen -- there is a new girl in town and her name is Megan Fox," kan man läsa på Faded Youth och strax därefter upplyses man om att det är Brian Austin Green som tjejen syns med på bilden. Brian who? Beverly Hills, 90210 mer känd som David Silver.

Megan Fox ni kanske känner igen ifrån Lindsay Lohan tonårsfilmen Confessions of a Teenage Drama Queen där hon spelade Carla. Nästa stora grej hon har på gång är rollen som Mikaela i Transformers: The Movie som vilar i händerna på Michael Bay, mannen som gav oss The Island, Pearl Harbor och Armageddon.

"Either way, a girl who engages in public displays of penis-rubbing is my type of gal! How will Paris ever top this one?" avslutas det hela med på Faded Youth i samma stycke. Vad har jag att säga?

W0rd!

Hemma igen

Sandi har aggresiv öroninfektion som spridit sig till mellanörat där balansen påverkas.

I bästa fall.

Funkar inte antibiotikan och medecinen vi ska hämta ut imorgon ( visiten gick allt som allt ut på 2000 spänn) och hunden inte blir bättre under helgen, vilket vi hoppas på, så finns det två alternativ på vad som är felet.

Alt. 1: Hjärntumör

Alt. 2: Något annat fel med hjärnan eller cancer

Vår katt dog av ungefär samma sak förra vintern.

Sjuk hund

Då bär det av till Valla Djurklinik.

Det är nåt fel med vovvsen.
Hon verkar inte ha nåt balanssinne. Kan knappt gå, vägrar röra på sig.M orsan har panik.
Jourmottagning. Kostar 1,100 kronor. Pengar spelar ingen roll.

Det är vår älskling som lider ju!

Newtones

Coverbandet Newtones spelade på Palace igår, jag har inte sett en sådan stämning på publiken på länge. Grabbarna hade en egen rock-konsert för tusan där folk hoppa överförfriskade och lyckliga till bra låtar. Mera Newtones till Palace! De var klart godkända och spelade bra musik!

De har spelat tidigare men jag har inte jobbat i musikbaren på ett tag så då har jag missat dem, dessutom var det yngre åldersgräns igår i och med röd dag idag, så det kändes som om halva teknistskaran från gymnasiet dök upp som ännu inte hunnit gå ut.
Blev dramatiskt upptryckt mot väggen igår av Rasmussen som fick chefen att tappa hakan och undra ifall han skulle kalla på vakt eller inte, sedan insåg han ju att det var tydligen så här Misha hälsade på folk...

Tänkte dela med mig av den sämsta raggningsrepliken man kan köra på krogen. Personligen kör jag den på skämt väldigt ofta, men det går bara fel om man ärligt talat drar den med fullt allvar.

- Så... Kommer du hit ofta?
- Jag jobbar här.
- Aha.

Tss, tss, tss.

Dags för lite OC

Har legat efter med the OC avsnitten, i och med allt rabalder om säsongslutet ( yay! positivt tycker jag, karaktären har aldrig varit min favorit) så måste man ju catch up. Så nu ska jag kolla på två-tre avsnitt! Tjoho!

Dream Outfit of the Day

Japp, här slår man två flugor i en smäll! (Eller "två flugor på smällen" som en invandrare en gång sade) Jag binder samman en dagens oufit med lite dregel-objekt som jag önskar tillhörde mig. Tyvärr är det regn som förstör tillvaron idag, med en och annan solstråle som kikar fram bara för att inge falskt hopp, så istället dagdrömmer jag om ljuvare tider/väder där tyg-ballerinor inte går sin död till mötes på en blaskig trottoar.

Jeans från Level, inköpta i Polen
Vitt linne med spets från VeroModa
Svart trekvartsärmad tröja - H&M
Pärlhalsband från Glitter
Brun/beige/blå scarf som fyndats på Myrorna

Marc by Marc Jacobs ballerinor med knytband och liten klack på Net-A-Porter
Brun canvas & läder hobo med guld/metallic detaljer från Isabelle Fiore på Neiman Marcus

She was bored

En videoblogg aka vlog har sedan jag upptäckte existensen av detta underhållande uttryckningssätt lockat mer än jag kan beskriva. Kanske kommer jag en dag inviga mitt nästa steg i blogosfären med just en vlog från moi, yours truly, men tills den dagen (den sorgen) så utsätter jag de som villiga äro för andras videofynd. De är sevärda hela bunten och uppfyller syftet att underhålla. Le för tusan, skratta, det får folk att undra ifall du är galen.

Hyperaktiga Lasse
Bara håret är en prestation i sig men detta är ytterliga beviset på att folk faktiskt tar till alla möjliga sysselsättningar när de blir rastlösa och har för mycket tid att ödsla bort. Jag utmanar alla att försöka er på en egen version av Lasses hypa sound. Bring it!

Real Life Frogger
Blink. Blink. "Såg jag verkligen det där?" Jag klickar för att upprepa videon. En gång till, och igen, igen, igen. Galna bilförare. Första tanken som slår mig är att det säkert var en kvinna bakom ratten, bara för att det är ett så typiskt polskt uttryck. Fast å andra sidan, har en tjej stake nog för att gasa sådär?

Supercalifragilisticexpialidocious
Skulle jag va' kille, skulle jag nog fria till henne. Brooker tar på sig hatten som får Mary Poppins att framstå som ja, en hälsosam kvinna, något som den här tjejen inte är... Inte om man ska gå efter första intrycket man får av den här videon. Watch it.

Korean Madness
Koreanska skolflickor. Bara det borde egentligen räcka för att det ska vattnas i munnen på er. Men nej, ärligt, de här är beyond your imagination till vad koreaner är kapabla till. Inget äckligt. Inget vidrigt. Bara dansmoves som syrran och jag till och med körde på Cromwell en gång ( ja, det är sant) och en sång som blir någorlunda bra efter att man sett videon sisådär fjorton gånger. För du kommer se den flera gånger om. Försök inte att räkna dig till hur många uttryck de kan göra med ansiktet. Bara skratta. Låt mig presentera Koreas stolthet ( och näsborrar).

Blog Conspiracy

Det verkar som om de som bloggar på webblogg.se och blogsoft sajter har strul med systemet ikväll. Vilken lättnad att man har bloggen på blogspot istället. Tyvärr innebär det att det är en väldigt begränsad tillgång till blogg-surfande ikväll.

Wishful Thinking

Sanningen är att jag fyller år ganska snart, den första juni närmare bestämt. När födelsedagar närmar sig så kan det hända att man går och medvetet avslöjar vad man vill ha. Men det är inte den egentliga ursäkten till varför jag satte mig och gjorde ett lite önske-kollage. Det finns en mycket mycket logisk förklaring till detta. Jag hade för mycket tid att göra inget särskilt. Den här klänningen är bara så himla fin (och vit!) och jag önskar den kunde turista i min garderob. Ahja, drömma får man. Jag påstår inte att det är hälsosamt, men det är inte choklad i stora mängder heller.

Chocolate Whip Stick läppbalsam från Lush
Lövformade guldfärgade örhängen av Stein & Blye från Nordstrom
Vita Heart Temple solisar från Betsey Johnson
Michael Kors klocka från Nordstrom
Carmen Marc Valvo halterklänning från Neiman Marcus
Buckle Up Hobo från Betsey Johnson på Nordstrom
Skorna är D Havz wedges från Asos

The Evolution of Dance

Med handen på hjärtat, det kan vara smärtsamt att erkänna men hur många av de här har du själv inte kommit på dig själv med att göra? Klicka på play-knappen och skratta åt den här snubben i sex minuter.

I´m A Cake Hunter

Det blev en gräddtårta. På jakt efter en nöt och mandelfri tårta på en söndag kräver envishet må jag intyga, fick knatta runt på halva stan innan jag fann det jag sökte på Lindahls på Repslagaregatan. Hur ofta tar man vägarna förbi dit egentligen?

Oy! Stopp! Sådanahär får inte existera utan att jag ska äga ett par! Eller de här. Hur coola och heta (note: no pun intended) som helst! Ja jag vet, jag tycker om att sticka ut. Men är de inte bara för grymma? Grr!

A Piece Of Cake

Det är väl ingen förvånande med att man känner sig något seg när man har jobbat och inte kom i säng förrän vid halv sex imorse, inte sant? Men nu ska jag ta ett dopp, dricka mitt té (Röd Vårdröm) och sedan bege mig till stan för att köpa en tårta till pappsen. Han blir ett år äldre idag och för ödmjukhetens skull förblir hans ålder en anonym siffra. Oh, den här var fin! Den vill jag ha!

Vit Klänning, Brunt Skärp

På teatern hänger en vit klänning jag drömmer om. Den är använd. Den är gammal. Den är vit och den är romantisk. I sommar vill jag ha en vit klänning. De har alltid varit så opraktiska. Vitt blir smutsigt så lätt, oftast är tyget genomskinligt och vem vill gå där och stylta med vilka underkläder man har (eller inte har) för hela världen? Men i sommar ska jag köpa en, eller fler.

Vitt är en somrig färg, det är ett faktum. Skitsnyggt till en fin solbränna och man kan upplyfta den så mycket med kontrasterande detaljer. Ett brunt skärp i midjan. Eller ett sidenband. Guldkedja. Den rätta väskan. Perfekt outfit. Enkel och elegant. Stort ha-begär. Åh förstår ni att det är sommar tider snart?!

Short Update

Jag har goda nyheter.
Filmen var bra igår. Tack och lov! Jag skulle nog inte klara av att bli besviken på Da Vinci Koden. När vi kom ut från biosalongen så regnade det. Då blev det Champagne & Cream tea på Coffehouse med en chokladmuffins som mellanspel innan vi satte oss på spårvagnen och åkte hem till mig och såg Crash. Vi hade skjutit upp det så länge, och vet ni vad? Crash är skitbra också! Två bra filmer på en kväll. Det är näst intill aldrig något sådant sker.

Så den som undrar vad jag har för mig och vad som kommer ske här inom de närmaste dagarna kommer få stilla sin nyfikenhet, ganska ögonblickligen. Jag tänker nämligen avslöja det. Jag tänker ta mig i kragen och skriva filmrecensioner. Kommande filmer kommer man inom kort kunna läsa mer om:

Breakfast At Tiffanys
Da Vinci Koden
Crash
In Her Shoes

Och då väntar jag mig också lite kritik. Är det att be om för mycket? Antagligen. Den som lever får se.

Het, Hetare, Hetast

Eftersom jag inte kommer kunna blogga arslet av mig, pga det där ansvarsfulla som även kallas jobb, så tänkte jag fylla bloggen med ytligheter som att spana in celebriteternas närvaro på Entertainment Weeklys lilla party där de av någon konstig anledning glömde skicka mig en inbjudan. Kommer den med posten imorgon, försenad, så blir jag arg. Alyssa Milano är klart hetast.

Bilder från Faded Youth

Dress Code

Det är inte mycket frihet till utstickande klädsel när man har klädkod på jobbet. Vit skjorta, svarta byxor, svarta skor. Serveringsjobb. Jag ska jobba på båten idag. De ringde för några veckor sedan och frågade ifall jag ville komma in och jobba. Känns ganska skönt, att istället för att behöva leta och jaga jobb, så är det de som ringer mig. Då får man se till att fånga gästernas öga med ett leende och accesoarer istället. Vaddå? Är det fel att leva för dricksens skull?

Ticket To Cannes

Närmare Cannes kan jag nog inte komma...

IFC har satt upp en webcam som ger världen utomordentligt tillfälle att spana in den röda mattans bestigare, även om man inte är på den världskända filmfestivalen - 59e av sitt slag i Cannes. Bara att grabba en fetstor popcornskål och luta sig tillbaka. Om man ändå hade surroundsound till datorn. Nästan så man hör vågorna slå mot stranden... (Tolkning: ironi va, hallå!)

Party Animals

Nu är jag en nydushad och väldoftande Snow Fairy. Håret blev tvättat och vad inser jag då? Att allt balsam i huset är slut, förutom en lustig hårkur/balsam in one av algextrakt som blev min räddning. Nyrakade ben (åh, det här är intressant fakta att läsa, inte sant?) och resten av kroppen smörjdes in i Skin Sin (se, inte ens mina hudvårdsprodukter låter mig framstå som oskyldig) och finishing touch med Hugo Deep Red.

Oh well, jag vaknade i alla fall inte bakis i en tall.

SugarPopPrincess

Jag kan inte rå för det, men jag är ganska påverkad av att vara en 80's child. Det vill säga jag har en svaghet för färger och kombinationer som påminner om 80-talet och tidigt 90-tal. Jag är en sucker för tecknade serier som gick på TV när man var liten, My Little Pony, Rainbow Brite, Care Bears, Transformers. Jag håller fast vid dem. Med ett krampaktigt grepp. För jag har riktigt aldrig växt upp...

Klicka på bilden för att bli nostalgisk och skratta dig hes

Buy Me Diamonds And Rubies...

Är det inte typiskt?
Så fort jag hittar något min kropp verkligen skriker efter, ett plagg, ett par skor, en väska, ett smycke, tror ni inte det blir någon från den omöjliga prisklassen då eller? Varför?
Varför är allt det dyra så tilltalande för?

Jajaaaa.. jag vet, man vill alltid ha det man inte kan få...

Buy me diamonds and rubies
I'm crazy bout Bentley's
Gucci dresses and drop top kompressors
Wine me and dine me
Bring those platinum rings
Those are a few of our favourite things
- Favorite Things // Big Brovaz -

Bild från Barneys.com

No blood on the floor, please

På fredag gäller det, Sverigepremiär (världspremiär even) för den länge efterväntade Da Vinci Koden, baserad på boken med samma titel av Dan Brown. Men redan imorgon, 17e maj så får de lyckliga som är på plats, tjuvstarta med att se den, eftersom den öppnar Cannes Film Festival. Åh om man ändå kunde vara där!

Jag har varit i Louvren faktiskt. Jag hade chansen att vara där två gånger, men den ena gången var vi bara utanför och beundrade glaspyramiden. När jag väl fick uppleva Louvren på riktigt så var det ändå i samlad trupp med klassen då vi hade ett utbyte med en klass i Reims under gymnasiet. Jag har sett Mona Lisas leende. Det är ett litet leende. En ganska liten tavla. Den är ju stor i sig, men den är förbluffande liten - när man talar om mått. Någon dag ska jag åka dit och tassa omkring på de välskotta trägolven och se hela Louvren, i min egen takt, och verkligen supa in allt som finns. Metaforiskt talat förtsås.

I och med inspelningarna av filmen, samt bokens popularitet, så slog Louvren besök-rekord. Över 7,5 miljoner människor besökte muséet förra året. I filmen är det ju såklart inte den riktiga Mona Lisa man får se, eftersom ett av kriterierna för att få filma i museumet var att inte låta något direkt ljus komma på tavlorna, speciellt inte Mona Lisa. All utrustning till filminspelningen fick inte riggas förrän efter stängningsdags, så alla scener filmades nattetid.

Alla känner väl redan till att Tom Hanks (knep rollen från Russel Crowe) spelar den kände symbologen Robert Langdon, med Sophie Neveau (Audrey Tautou - Amelie från Montmarte) vid sin sida för att lösa mysteriet kring Da Vincis mästervärk. Ian McKellens medverkande är sällan ett misstag men det jag ser mest fram emot är Paul Bettany som fanatiske munken Silas. Han gick in i mitt hjärta som den nakne poeten från En Riddares Historia, sedan dess har jag slaviskt försökt följa hans filmlista. Paul Bettany gör helt enkelt det bästa av sina roller och har en tendens att stjäla hela rutan så fort han kliver in i fokus.

Mmm... Calories...

Friterad banan med vaniljglass och kolasås är gott.

Jag riktigt känner hur jag suger in oljan från den friterade degen som kramar om den strypta bananen, och sprider kaloribomben in i matsmältningssystemet. Frågan är vad som dödade bananen först. Drunknade den i fett eller fick den brist på syre?

Down In The Valley

Efter Brokeback Mountain så är det inte förvånande att cowboy-stilen har ridit in i tittarnas hjärtan och öppnar en ny våg av western-filmer. Down In The Valley är kanske inte en western-film rakt igenom, men protagonisten Edward Norton gestaltar är en traditionsfast och charismatisk cowboy. Sanningen är att jag är en inbiten sucker på love stories that are doomed to fail from the start, kärlek med förhinder, olyckliga, miserabla och bitterljuva slut. Det kanske inte går att sälja för alla, men jag köper definitivt.

Så en cowboy, en rastlös tonårstjej och hennes lillebror (Rory Culkin - som i Macaulay Culkins lillebror) samt deras auktoritetshungriga farsa (David Morse). Sounds all good to me. Spana in trailern här. Inte ens MovieZine ratar den, (och de har en tendens att rata mycket tycker jag).

Sleeping Disorder

Jag tror mitt tillstånd skulle kunna inge illusionen att jag faktiskt lever.
Jag är bara lite död, till den grad att jag ungefär sovit bort större delen av dagen. Så utpumpad är jag (eh, fel ordval kanske...). Jag byter ut det tidigare ordet mot utmattad. Det ser liksom, mer barnvänligt ut. För min utmattning har inget att göra med vågräta aktiviteter va, jag har jobbat. Faktiskt.

Det är tragiskt att man måste slita för att få höra det där klirret i kassan.
Lite tragiskt att man behöver sova så många timmar för att ladda om batterierna också.

Ok.
Nu ska jag sova.
Igen.

Daily Misha

Idag känns det i och för sig inte nödvändigt att sätta upp en ytlig bild på min klädsel, då den är ganska... tja, tråkig. Basic. Det syns inte på bilden men linnet är faktiskt jättefint med massa spets fastsytt i mitten som addar en shexy touch. Jag köpte två likadana på MQ häromdagen, det var halva priset. Så två till priset av en. En brun och en svart.

Massa förberedelser inför uppvisningen imorgon. Sitter och bränner skivor, skriver program, måste skriva riktlinjer till tal. Det sistnämnda gör jag säkert vid fem på morgonen när jag kommer hem från jobbet. Oh well, gotta go. Misha is busy today.

Dance Fools

Hopplöst gäng skådespelarwannabes från "Dance Fools"

Jag känner mig lite som en dagisfröken när jag konfronterar tjejerna som ställt upp till det här filmexperimentet som med brist på originalitet har the working title Dance Fools. De hade en och en halv timme avsatt tid idag, för att köra igenom manuset. Väl på plats är det två tjejer som inte har sitt manus med sig. Ganska snart erkänner de att inte en enda kunde sina repliker. Vad hade de trott att vi skulle göra? Lära oss replikerna utantill under själva repet? Är det bara jag som tycker det är uppenbart att man ska nöta in sina repliker så man kan dem när man ska gå igenom scenerna för säkerhet skull, sådär innan tagning? Dagisfröken. Innan jag vet ordet av kommer jag sitta och skriva instruktioner till hur de ska fördela tiden och hur de ska göra. Som bonus addar jag en guide för dummies om hur man använder sin hjärnkapacitet till det där fenomenet som även kallas individuellt tänkande.

Vi varvade manus-passet och danspasset med pizza. Genomgången av alla danser inför lördagens uppvisning gick ganska bra. Eller rättare sagt, jag var så eggad så jag såg helt enkelt förbi alla brister och öste på själv istället. Alicia utbrister med stora ögon att jag borde satsa på att bli skådespelerska själv istället. Oh please, gimme an Oscar right away!

Slutligen vill jag avrunda blogginlägget med att påpeka hur underskattad varm mjölk är. Jag bad om det en gång när jag sov över hos pojkvännen, och jag tror de skrattade gott och länge åt mig en timme eller så. Sånt där höll man på med när man var liten. "Jag växte ur det där". Bah! Tro mig, det smakar minst lika gott nu som du minns det som 5-åring.

Piece of Heaven

Jag trodde aldrig jag skulle säga det, men jag är kär i en Amerikan!
Jag har alltid tyckt om de från Chile och Australien, inte liksom funnit den där som charmat mig tillräckligt från vare sig Italien eller Frankrike. Allra minst trodde jag att jag skulle hitta en orgasmisk god och absolut len i smaken, från Napa Valley. Mina damer och herrar, låt mig presentera favoritvinet från vinprovningen som vi hade på jobbet idag.

Hess Collection Chardonnay. Vi hade en i det mesta laget vinprovning av åtta vita viner från Spendrups sortiment, och det lovas en vinprovning av röda viner inom två veckor eller liknande. Vilken skillnad det är i smaken på ett vin som lagrats på ekfat! Inte bara lukten, men också verkligen i smaken. Så gott! Jag är så såld. Andra märkvärdiga viner var även Pinot Grigio DOC, och Gewürztraminer Tradition varav den sistnämnda har en kraftig arom av rosor. Ett riktigt tjejvin faktiskt.

Ha, där lurade jag er allt. Trodde ni jag skulle ha ett maffigt inlägg om någon snygging på stan va? Nej, nej. Här är det vin som gäller för damen!

Couldn't Resist

Because real ladies like Jenna Jameson knows how to sit

Laguna Beach & OC

Jag Star får mig att tänka tillbaka på den tiden , när jag var ung, då jag lyssnade sönder Vanessa Carlton och M2M. Sarah Lewis, lead vocals i bandet, har en ganska lik röst som de tidigare nämnda tycker jag. Har ni sett Laguna Beach på MTV så har ni säkert hört henne, Leavin förekommer ganska flitigt nämligen. Personligen har jag aldrig sett Laguna Beach, kanske zappat förbi det omedvetet, men Jag Star hittade jag via Bands Under The Radar. Lättsmält musik.

De marknadsför ju serien som "The Real Orange County", och efter att för två somrar sedan träffat en "real OC girl", Audra, så var ju inte den erfarenheten den mest imponerande. Blond, fake boobs, och ungefär så här dum. Det fanns inte en centimeter av hennes personlighet jag kunde tänkas gilla. But the guys loved her allright. Gee, I wonder why... Det var verkligen "Oh no, did I just spill beer on my very white see through shirt with no bra underneath? Go figure..." eller när alla sitter i någons rum och klockan är ett och alla festar och har kul, och ingen har planer på att lämna the party: "Ehm, I'm tired I think I'll climb into your bed and wait for you til you join me"... Behöver jag kommentera mer? Så om serien ska visa mig mer Audra-wannabes avstår jag. Har någon sett serien och har en vettig åsikt? Man kanske bara ska se några avsnitt för att kunna skratta hånfullt. Att skratta hånfullt är ju en av mina bästa kvalitéer trots allt.

Happiness

Jag har varit duktig att sega på mornarna, eftersom jag inte egentligen behöver gå upp, så det har blivit att jag struttar omkring i myskläder till klockan tolv eller nåt. Men idag gick jag upp vid tio och njöt av morgonsolen. Den prickiga väskan utrustades med Glamour tidning och iPod med bra musik och så bar det av till stan i kjol. Kjol! Hör så härligt! Kjol, utan strumpbyxor, utan leggins. Bara kjol! Ja och era pervon som hinner tänka längre så var det underkläder som gällde också. Fast lite porrig är nog kjolen, för den har en sådan där svart underkjol i spets. Grr! Det nya diademet från Pieces har jag använt flitigt, och linnet är från VeroModa. Det syns inte på bilden, men jag har ett fjärilshalsband från Pilgrim. Fjärilar är något Misha är djupt förälskad i och troligtvis aldrig kommer tröttna på. Skulle åka ned och möta my russian friend Elena för att catch up.

Vi åt glass där Janne jobbar. Glömmer alltid bort vad det heter. Italiensk glass, egentillverkad, och mycket glass för pengarna! Eller så var det mycket glass bara för att det var Janne. Pojken såg helt sliten ut. Elena och jag har en fetish, vi har ett stort begär av att gå och mata ankor vid Strömmen nämligen. De är så söta, så länge de inte anfaller våra fötter. När vi står där och smular bröd till krabaterna kommer Tony förbi med någon äldre kvinna som han strax presenteras som sin mamma. Tony är en sådan där trevlig och go kille, jordnöra, praktisk (läs:händig), en sådan killkompis som varenda tjej borde ha. Jag borde ta mig tid att träffa honom någon gång, någon annanstans än på jobbet.

Efter att vi vid senare tillfälle, när vi njuter av solen som mest på en parkbänk, får sällskap av en A-lagare (Elena: Jag sa ju att jag är en magnet för konstiga människor! Du är magnet för normala! Misha: Huh, vem är normal? Elena: Ja, miljonärer och så...) och efter att han serenerat oss med sina oundvikligt vidriga andedräkt, så kikade vi förbi MQ. Går man på stan så kommer man ju fan inte hem tomhänt. Misha har härmed inhandlat två snygga linnen, ett brunt och ett svart från MQ (halva priset ju!) och foundation och anti-blemish concealer från Clinique. Fick det där Bonus-paketet på köpet. Och som pricken över i kommer pojkvännen förbi då jag håller i min danslektion och han har återigen skämt bort mig med en spontanpresent - nämligen boken Breakfast at Tiffany's. Han är bäst!

That's It

Det var ju illa. Okej syrran, du vinner. Plocka fram dina hemska leopard-tights från 80-talet. Om du kommer in i dem vill säga. Men så fan heller att jag tänker synas in public med dig då sötnos. Det är ju bara kändisar som kommer undan med vad de än klär sig, hur hemskt det än må va.

Och vad är det för bh egentligen som Katie Holmes har på sig?!

60 miljoner Kineser kan inte ha fel

Vad är det hon har kommit på nu? Lugn, lugn. Jag ska dela med mig av den stora upptäckten. Jag är generös. Jag låter er alla att ta del av saker jag ser. Inte för att det är en imponerande siffra som ens bryr sig a rat's ass om vad jag skriver, men ni som gör det, ni kommer få en morotskaka i brevlådan en vacker dag. Inte nödvändigtvis från mig, men av någon kosmisk slump så förutspår jag att detta kommer ske.

Så vart var jag? Kineserna! Så var det ja!
Enligt CNet News så har de räknat att att vid slutet av detta år så kommer 60 miljoner kineser att ha en blogg. I Kina är det uppskattningvsis cirka 110 miljoner Internetanvändare, dvs mer än hälften av dessa har lurats över till den mörka sidan. Blog is da shit. Att folk inte har upptäckt det förrän nu. Blogging is so 2001...

I Wanna Do It With Madonna

Det var läge att kommentera de nya bilderna på allas våran Madonna. Vissa är vackra, vissa är bisarra. Men hela setet 28 bilder, kan jag tänka mig, måste varit hilarious att fotografera alternativt posera för. Älskar man hästar och/eller Madonna så kan man nog inte annat än dyrka uppslaget i W. Det är vackert för ögat, det är stimulerande konst. Ibland är det en Kama Sutra till och med. Sedan beror det ju på efter hur många glas vin man betraktar resultatet. Det hela fick mig att automatiskt tänka på en låt. En låt som alla borde ha på sin spellista, bara för att den är porrig och handlar om Madonna, samt dissar Britney, Pink och Aguilera.

I Wanna Do It With Madonna - The Androids

iPoden är på laddning, dagens första intag av té har insupits, frukost i form av jordgubbscrunch och fil har påbörjat matsmältning, och solen är ute till min disposition. Nu ska jag cykla ut till mormors kolonilott och hjälpa henne gräva jord. Det låter inte så upphetsande, jag vet, men det är motion och jag kommer vistas i solen hela tiden.

Kärt barn har många namn

Tidigare idag insåg jag att solen som sken utanför fönstret var till för att njutas av, inte till för att värma i ryggen medan jag bearbetade dagens nätsurfande. Jag gick upp sent, hade ju jobbat och allt, och då är det härligt att ligga och sega extra länge i sängen. Men sedan kom jag iväg på en lång och härlig promenad. Jag var social till och med och fick höra att Mille från mitt kebabställe ( - Ja hej jag vill ha två kebabrullar och en kebabtallrik. - Vad för sås? - Röd. Och en rulle med extra cayennepeppar. - Jaha är det du...), ska gifta sig. Om tretton dagar. Jag erbjöd mig som bartender till brölloppet. Det är väl ödmjukt?

Alkoholist Elitens Myrdrottning.
Porrdrottning.
SweetSinner.
Goddess.
Misha.

Lustigt hur majoriteten av dessa namn har en tendens till att vinkla folks syn på mina uppenbara intressen. Folk håller väl fast ganska hårt vid det där med att skenet bedrar. Men oftast är det bara en myt. Någon frågade mig idag ifall jag tycker om att vara den där personen. Den där personen som tycker om att prata om sex. Haha, jo. Finns inget bättre. Grädde på moset är om man dessutom får någon annan att känna sig besvärad, eller ännu bättre, få den att rodna. Då har man gjort sitt.

Morian: Tsss - du har inte en ödmjuk cell i hela din syndfulla kropp.

Må så vara, men jag kan ändå lyckas att se oskyldig ut och vilseleda de lyckligt ovetande.

Sagan om Kenshin

Jag tror jag dör.

Six Years

Han beställer en storstark.

Blicken dröjer kvar. Han ser något bekant ut. Det tar en sekund, sedan känner jag igen honom. Fast han har ett stort hål i vänster öra, troligtvis efter att ha haft ett sådant där örhänge som töjer ut örat så man ser rakt igenom. Örat ser infekterat ut. Det är därför jag kollar konstigt på honom.

"Du känner inte igen mig va?"

"Eh... jooo..."

"Vi bor i Klocket. Du dansar."

Cancer. Han kallades för Cancer. När man väl ser honom så är det inte så svårt att lista ut varför. Jag har aldrig pratat med honom. Han var en vän till en vän. Han får sin starköl.

"Jo jag känner igen dig... Det var därför jag kolla så konstigt på dig."

"Vill du veta en sak?"

Jag hinner inte ens nicka eller säga ett ja.

"Jag var kär i dig, i sex år."

"Det var du inte alls"

Sedan säger han min adress och mitt gamla telefonnumer och går därifrån.

Italian

På spårvagnen på väg hem från bion, kommenterade spansktalande pojkvännen om den italienska dialogen:

- När han sa Buongiorno Padre, och allt annat, jag förstod! Godkväll Fader.
- Till och med jag som inte kan spanska förstår vad det betyder!

Fast det var nu dagen efter som jag kommer på att vafan, Buongiorno betyder inte alls godkväll utan goddag. Buenosera eller något, betyder godkväll. Jag behöver inte några hjälpande kunskaper i spanska för att kunna lista ut italienskan minsann!
Desto mer sugen blir jag faktiskt på att lära mig italienska. Hmmm... Om man skulle resa dit efter Australien?

Farewell

Nu har Kenshin åkt.

Ja det var ju roligt så länge det varade. Söt kisse det där. Klart tagit efter mig den tid den varit här...

MI:3

Nu ska jag åka ned på stan och se Mission Impossible III med pojkvännen. Har sett fram emot det här hur mycket som helst! Folk får säga vad de vill om den sektgalne Tompan, men han är då en sjuhelsikes bra skådis!

Daily Misha + sister

Sister Time

Då skuttar syster och jag ned på stan på ärenden!
Det är så fint väder så jag skippar jackan till och med, åh vad skönt!

Lämna tillbaka katt-transport buren, fixa kattkorg, hämta tavla på Myrorna, posta rekommenderat brev, hämta saker på apoteket. Typiskt att allt ligger utspritt i varsin ände av stan!

In the Spirit of Audrey

Jag vet inte varför jag egentligen får Audrey Hepburn vibbar från den här klänningen, men efter att ha sett Breakfast at Tiffany's igår ( ja, för första gången!) så känns den väldigt Holly Golightly. Passande nog såg jag filmen på legenden Hepburns födelsedag, 4e maj. Roman Holiday är fortfarande min favorit av Audrey Hepburns filmer, men Tiffany's blev en säker tvåa. Blev mycket angelägen om att läsa boken filmen är baserad på, skriven av Truman Capote.

En Heppie har jag blivit, och finner mig ofta sittandes och funderandes på vilka skådespelerskor som skulle kunna göra bra ifrån sig i remakes av dessa klassiker. I Roman Holiday tyckte jag Natalie Portman påminde mig om Audrey Hepburn i vissa vinklar och scener, men i Breakfast at Tiffany's ser jag Keira Knightley framför mig som en värdig ersättare till rollen som Holly.

Alla ni som inte sett Breakfast at Tiffany's eller Roman Holiday (Princessa på Vift, svensk titel) så är det banne mig på tiden att ni gör det!

Klänning från Debenhams

Adventures of Kenshin the Kitten

Kenshin utforskade världen utanför våra dörrar idag. Han kartlade både framsidan, lekplatsen på gården och trädgården. Han bekantade sig med vårt fluffiga moln till kanin dessutom! Det är ett faktum. Katter och jag hör ihop. Vill ni höra min logik? Katter är ett gående ego med päls. Behöver jag kommentera hur hämningslöst ego jag själv är är om bloggen till och med får heta Endlessness Ego?

Jag skrev en fin katter vs. hundar artikel till skoltidningen en gång, där jag upphöjde katternas existens över hundarnas. Hundar tror de är människor, katter tror de är Gud. Syster har tänkt att fixa en blogg åt Kenshin sa hon i phånen idag. Oh dear.

Daily Misha

Det fina vädret lockade fram en ganska vårig outfit. Jeanskjol (jag är en jeanskjol-tjej helt enkelt) från BikBok åkte på, och den är ganska opassande att ha i blåsigt väder om man inte känner för att köra en Marilyn Monroe. Svart kortärmad top från VeroModa. Gårdagens runda på stan ledde till att jag köpte ett nytt diadem, så där vitt och en aning bredare - från Pieces accessories, och svarta leggins från Gina. Scarfen kammade jag hem från Myrorna igår. Köpte även ett par söta strumpor från Indiska och en röd v-ringad tee, även den från Gina Tricot.

Nu ska jag äta lunch/frukost och se på Roswell!

Sexy Summer

Porrigt värre Rachel! Kul att se henne i lite sexigare stil än den vanliga söta och romantiska girl next door. Fast kom man med på People's "100 Most Beautiful People" så finns det ju en god anledning.

Late Start

Jag var hur seg som helst imorse när jag vaknade. Och jag vaknade för inte så hemskt länge sedan. Lite över tio. Latmask jag är! Det är dessutom ganska brutalt att bli väckt av Kenshins klösande tassar när han är på sitt busiga humör och insisterar på att leka. Han har nog inte fattat att mitt guld/silver armband inte är en leksak. Nu ligger han på mina lår medan jag knappar vid tangentbordet. Imorgon kommer syster för att hämta sin kattunge, som jag så fäst mig vid. Hon åker tillbaka till Stockholm på lördag kväll...

Daily Dose of Tea & Misha

Grejen är den att jag ibland är alldeles för lat för att klä på mig. Jag måste helt enkelt strukturera min garderob på ett vettigt sätt, så jag har tillgång till allt i den bättre. Just nu är det ganska svårt att orientera sig igenom den. Man hittar bortglömda plagg titt som tätt.

Idag åkte de gamla Terranova jeansen på, det bruna läderskärpet från Myrorna och så H&M piké-tröjan. Inget märkvärdigt. Den smutsvita skinnjackan till. Notera att Kenshin lyckades klämma med sig på bild. Värtsa linslusen! Tog en tripp till Myrorna med mamma och hennes norska väninna Inger ( den kvinnan är himla härlig, fast pratar oavbrutet!). Hon matchar alltid jackan efter skorna. Idag hade hon en limegrön jacka, skorna likaså, och stora solisar. Hon såg vårigt fräck ut! Efter att strövat omkring på Myrorna (jag köpte en brun/blå sjal) så lunchade vi på Peking House, kinamatsbuffén - riktigt gott. Téknarkare som mamma och jag är styrde vi kosan glatt till vår favorit tébod och införskaffade mer Miss Saigon ( uj, den är ju så god så det är syndigt!) och så blev vi lite sålda på ett rött té som heter Röd Vårdröm, med rosenblad och lite torkade frukter. Den ska provdrickas nu! Yay!

Bands Under The Radar

Jag älskar podcasts! Jag har en hel bunt jag hela tiden lyssnar på. Bands Under The Radar är en av dem. Kami spelar min musiksmak och det är alltid trevligt att upptäcka nya godingar som man av ren slump kommer över. Sedan så är det ett måste för en filmnörd att ha Cinecast och Creative Screenwriting Magazine's podcast. Det finns en hel del mode video podcasts också, ett tips till alla modenördar! Ja om ni inte redan är fängslade framför ftv vill säga...

Checka podcast.net eller podcastalley.org för lite matnyttiga podcasts. Jag ser det som radioprogram som blir lite utöver det vanliga, radioprogram som du är intresserad av att lyssna på. Skulle jag ha tid skulle jag tamejtusan ha en egen podcast - Egocast.

Lyssnar du på någon podcast, och isåfall vilken/vilka? Spread the airwaves!

Roses & Chocolate

Har jag inte en underbar pojkvän eller? Han smög sig till vårt hus medan jag var på träning och lämnade en stor fin ros och ett paket belgisk lyxchoklad, bara därför att...

Puppy Love

Här behöver man ingen trendig och exclusiv väska för att få pricken över i på Mischas outfit. Den där söta hundvalpen är ju bara så himla töt. Hm, undra ifall man kan vänja en katt till att vara som en liten hund, ja att den kan vara på armen utan att envisas med att vilja springa iväg hela tiden? Kenshin har potential för det. Han följer ju efter vart man än går. Frågan är ifall han svilja blir självständigare ju större han blir?

Bild från Saving Face

Leather Jacket

Blogmaster Kenshin rapporterar från tangentbordet. Misha sätter iTunes på random och så kommer Living After Midnight med Judas Priest på. Man glömmer lätt bort all bra musik som finns bland alla 3000+ spåren som finns där. Hon har för sig att hon städade där ganska nyligen. Så länge man intresserat kan stirra på muspekaren som far över skärmen så är katten nöjd. Nu över till Mishas senaste fetish.

Jag har nog alltid haft en lättfotad inställning för läderjackor. Jag menar alltså att jag faller pladask för dem ganska snabbt. En brun läderjacka har jag velat ha ganska länge nu, men jag hittar liksom inte den där rätta. Så nu har jag en smutsvit som skall slitas med hälsan. För vi vet ju alla att läder är snyggare om det slits. Mamma kom hem häromdagen med en blå (!) läderjacka från Bra&Begagnat och undrade ifall jag ville ha den. "Annars vill säkert din syster ha den", lydde hennes kommentar. Den hade visserligen en smula för korta ärmar, men man kan ha dem som trekvarts och det ser snyggt ut det med, med lite uppkavlade detaljer. Så it's a keeper.

Oh no. Kenshin har nyss upptäckt att vi har ett akvarium i huset med rörande leksaker. Eller fiskar heter de visst? Inte den smartaste krabaten som attakerar en glasskiva...

Cardigans, Fine Wine & Cats

Ett glas rött.
Med lite ost vid sidan.

Perfekt efter en danslektion med en relativt ledig kväll framför datorn. Kenshin rapporterar att kattungar mycket riktigt har överskottsenergi så som du skulle ha om du knarkade redbull. Plastpåsar är ett tivoli.

Då var det dags för deklarationen innan vinglaset blir tomt.
Hm, dricker kattungar vin?

New Blogmaster

Nu har katten Kenshin visat sin överintelligens och tagit över Endlessness Ego. Misha kanske aldrig syns till igen. Istället kommer Kenshin dela med sig av sina kunskaper, och varje dag inser han att stormaktstiden är nära.

Det pinsammaste är nog att Mishas pojkvän faktiskt är svartsjuk på Kenshins närvaro. För att citera honom: "Ha! 1-0 till mig! In your face katt!"

Kenshin spinner belåtet vidare och ber om att återkomma senare, då han har viktigare saker för sig, som att sova eller kliva över tangentbordet.

Hunger

Min hunger efter en snygg röd klänning, som ändå är lätt att klä ned, väcktes när jag såg den här skapelsen från Mango. Sådär lagom vardaglig och framförallt lite annorlunda modell. Hittade en hel del fina plagg från MNG shopen faktiskt, får ta och bege mig till Stockholm någon dag. Vi har ju inte någon Mango butik här i Norrköping direkt.

Kenshin is here

Att bestiga en soffa var ett av de första äventyren denna krabat upplevde, efter att tvingats möta monsterhunden Sandi. Nu sussar han belåtet vid min sida, med USB-kabeln från kameran mellan klorna. Kenshin. Systerns kattunge som ska vara hos oss ett tag innan hon får ta hem den till sig. Jag är helt förälskad.

Imorse kom jag hem efter jobbet vid femtiden och jag såg ett avsnitt av Roswells säsong 2 innan jag gick och lade mig, med tankar på att kunna sova ut eftersom jag numera är helt ledig på söndagar. Men nej, inte ens fyra timmar fick jag sova innan Leffe messar om att Sparven (Karin) och katterna kommer tidigare och att jag får åka till Linköping omedelbums. När jag tänkte snooza lite ringer Alex W och skäller ut mig för att jag sopat dansstudion, men inte sopat upp sophögen efter mig. Ingen sopskyffel hallå! Kan man inte ringa efter klockan elva med sådana angelägenheter? Halv tio var en gnutta för tidigt. Tyvärr så krånglade det med skjuts hem och grejer, så istället för att övernatta fick jag åka hem ikväll igen. Men Kenshin is finally home!